49

Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

  • Upload
    tamazit

  • View
    254

  • Download
    15

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Ḥmed n Ugellid

Citation preview

Page 1: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour
Page 2: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

S$ur : Ali Makour

Ëmed n ugellid

Haut Commissariat à l’Amazighité, 2006 Cet ouvrage est publié dans le cadre de la collection

« Idlisen-nne$ »

Initiée par la Direction de la Promotion Culturelle du Haut Commissariat à l’Amazighité

© Tous droits réservés

Dépôt Légal 2946-2004 - ISBN 9961-789-07-05

Conception & PAO : HCA

Achevé d’imprimer sur les presses de L’Imprimerie Les Oliviers – Tizi-Ouzou

Page 3: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

1

Tazwert Ëmed n Ugellid ne$ Ëmed b’Sselîan, am wakken is sawalen di timawit. D$a d isem n usegbar agejdan, iy-tewwi d azwel tmacahup agi ara d nerr $er tira tikkelt-agi, si timawit. Ihi, tamacahup ara d-nechu tikkelt-agi, d yiwet si tid i$-d-cehhun akw imawlan nne$, lad$a di tsemhuyt n tegrest, mi yesfirnin lkanun s yirrij n wexleno, yettaken lêamu $er lebâid, alamma ucafen wat wexxam s tidi, cil n wwedfel ip-isennan akin i wemnar n tzeqqa. Lkanun, timucuha, d$a ur nezmir ara d d-nutlay $ef yiwen war wayev, acku d tigi i d snat n t$awsiwin yeîîfen amur ameqqwran di tmeddurt n imawlan nne$ imesdurar, lad$a imarrawen nne$ yezgan di laâ d laâra yakw d leêfa. Maca, cil n way-a, nitni weroin bran i i$allen-nnsen zdat n tmeddurt nnsen taqesêant, zdat unezwu lad$a di tegrest, imi zgan tteêtilin-as s wes$ar i pheggin di tsemhuyt n tefsut, i wakken ad rzen asemmiv i ten-yepraoun. D akk-a i d imarrawen nne$ : yal aqeddic nnsen s tallit-is, yal kra pgen-as azal-is. D$a ma zeddmen di tefsut, maççi imi $wezzifen wussan ne$ imi yeshel ugermum i uneqluâ seg wakal i irevben maca, imir-en i yepban useklu yemmuten. Da$en imir-en, amahil ameqqwran : tayerza ne$ taneqqact deg idurar, ur yegwit ara yernu cwiî yellan ikeffu $ef zik, acku yewwet kan ugeffur, yessevref wakal. £ef way-a, tugti di tefsut ssezrayen-t di teksawt yakw d unezdum, ullac win ara yessuf$en i$ersiwen-is, war ma yegla s tezdemt tameddit m’ara ten-yenher. S wakk-a, ulamma tedres fell-asen tlaba di tegrest, maca iteddel-iten lkanun s lÊamu n yirrij n wexleno yakw d win n tidekt, lad$a imi d wigi i d as$ar deg tettaîaf tmes, d wigi i d as$ar n useÊmu, seg mi ur d-ttaken ara aîas n dexxan. Ihi, s wakk-a i pÊuddun tifekkiwin-nnsen yaâsan $ef usemmiv n tegrest, n tegrest ur yepqilen igellilen : m’ara zzin i lkanun yesfarnen, xas ma taârurt tzeqqel; ma d taâebbuî tezga texwa, tezga tessutur tagwella, tessutur tawant i weroin tessin, llad$a arrac ne$ tullas mezziyen, yemmensin s kra kan n ini$man akk-en d imerragen ne$ s tubbit n we$rum n temâin ne$ n lbecna ma ufan-p. Maca, imarrawen nne$ mmegzin nezzeh imi, ur paooan ara arraw-nnsen ad êalfin s waîas i laâ n tâebbuî. Ay-agi, s tmucuha isen-d-snulfuyen, i wakk-en a ten-ssedhun ar d aten-yugar nadam. Da$en, maÏi kan iwakk-en ad dhun ne$ i wakk-en kan ad ttun laâ maca ; i wakk-en da$en a sen-slemden ama d tirrugza, ama d tagmap, ama da$en d ta$demt, d wamek ara ssiwven ad issinen akw ilugan n tudert di tmetti, atg... Qqaren imarrawen nne$ : “ Ulaqci $ef win ara yechun tamacahup deg uzal, win ara yerzen awal-agi n ulaqci ad yefferdes” £ef way-a d$a, asmi mezziye$, ttewhime$ m’ara yi-d-tinni yemma : Ur k-d-cehhu$ ara tamacahup deg uzal, imi ulaqci. Acku imir-en ur ssine$ anamek n wawal agi, ula d nettat ur t-tessin ara, imi acÊal d tikkellt

Page 4: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

2

issutre$ deg-s a yi-t-id tessegzi ; maca taznewt i yi-d-tettarra : Akk-a ay qqaren d ay-a, ulaqci, ne$ an-nefferdes. Imir-en qqare$-as : awah, kunwi s wat zik treggwim kan, ur temmegzim ara, wamma, d acu ara d-yawin tiffervest, $er tmacahup ? d acu i d anamek n ulaqci agi d-tettalsed ? Tagara m ufi$ awal agi yekka-d si tcawit, anamek-is s teqbaylit : Ur illaq cci-ya ne$ ur iwat ara. “Ma d nutni di tedmi nnsen : D tilist ur yessefk i yiwen a s-yeffel, d tilist pgen $ef yal kra ara ten-iâekkwren, amzun akk-en d ttira”. Ur iwat ara, acku ass ne$ azal, yettufaras, pgen-as azal ameqqwran di tudert-nnsen, imi zgan am iwevfen : ma ur d-ssasin ara deg uzal imensi ur pmensin ara, imi tudert-nnesen tezga tcud $er ugama, ula d tameqfult ne$ taÊlult, ma ur p-gmiren deg wass, ulla melmi t-gemren, atg. Ur gan ara tuggimt i tmacahut deg uzal acku, ur b$an a d-ssekkren tisutiwin timertabin, tisutiwin ara yessezrin tudert nnsent deg uqesser d wekraf n ifadden... Maca, b$an a d-sekkren tisutiwin tinemhalin, tisutiwin n turmidin, $ef way-a i qqaren : “Ass i weÊbak, iv i webrak”. meÊsub : Ass i umahel, ma d iv i usenfu. Xas ulamma ooan-d anzi-yagi, maca di tilawt, d mgal ara naf di tudert nnsen n yal ass, acku ula d iv-nnsen ur t-ssezrayen ara kan akk-a d ilem, war ma fursen deg-s ay-en ara ten-infâen, ama d aqesser $er yiri n lkanun $ef wya-en yezrin deg wass-nni yekfan ; d acu gan deg-s, s ani ssawden amahil-nnsen d wacu ten-yepraoun i uzekka nni ten-yemmalen... Am wakk-en da$en, pfarrasen iv i usinen n warraw-nnsen deg way-en yelhan d way-en ara ten-inefâen di tudert nnsen d wayen-en ara isnef timetti s umata. Ay-agi yettili-d s tmucuha sen cehhun d lemsaâraq iss pemyergamen, i wesnerni di tedmiyin nnsen, imi agrud amezyan ; ayen ara yelmed deg iv, d awez$i a t-yettu, d awez$i ad yezri war ma yettw aserqet deg walla$-is, war ma yeââa di tedmi-s. Acku a t-yawi akk-en di tnafa, u yezmer ahat a t-yargu aîas n tikkal kra ara yekk yiv. Wamma deg wass, xas qqaren : “Ccfaya n win meââiyen, am weâru yepwasreqten”. Maca yezmer a t-isettu wurar yakw d nncaf d imeddukal-is. Ihi, ahat êtalen i way-agi, d aymi fernen iv i wechu n tmucuha d temseâraq, i wakk-en ad ddunt s way-en yelhan, s temsirin i lemden ula d nutni $ef imarrawen-nnsen deg u$erbaz n yedles war idlisen, war tira... D$a ma nger tamawt $er wazal n tmacahup deg idles nne$ amensay imawi; an-naf, maççikkan tessedhuy arrac ne$ tsettuy-asen aqraê n tâebbuî yexwan, am lkanun isettuyen asemmiv n tegrest i tfekkiwin ticeryanin, maca ; tessininiten, tesselmad-iten s temsirin i t-yeççuren, temmal-asen s umata t$awsiwin tigejdanin n tudert, d amek ara mmagren unyugen, ama d igmawiyen ne$ d wid ara mmagren di tmetti, ne$ wid iss d-gellunt tsemhuyin... Akka d$a am tmacahup-agi i b$i$ a d-kkse$ si timawit $er tira, i wakk-en ad tidir d tama$lalt am tid ssadren yemyura yezrin, gar-asen : Ïawes Äemruc, Belâid At âli, rrnu da$en Dda lmulud At Mammer, ad fell-asen yessuref ugellid ameqqwran. Iwakken a p-id afent tsutiwin n yimmal acku

Page 5: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

3

d tallit ass-a fell-a$ an naru idles-nne$ i warraw nne$ i wakk-en ur sen-tverru ara tin yedran yid-nne$ : yal kra alamma nêuf tizza ara t-id-naf, yal kra ma ur t-id-nekkis ara $ef zik seg imi n yem$aren d tem$arin ; ad yeddu yid-sen s aéekka, am wakk-en yenna Dda Lmulud deg wawal-is : “Yal am$ar ne$ tam$art yemmuten, d tamkervit i$-yer$an”. Ihi i wakk-en ur sen-tverru ara i wat uzekka am wat wass-a ; fell-a$ nekwni an-aâteb, an-nazzel, i wakk-en s tidiwin nne$ a sen-aççar timkerviyin i deg ara afen iman nnsen d acu-ten, i deg ara peffin tamussni idles d t$erma n imarrawen-nnsen, nekkni. Awer tevru i wat uzekka, am wat wass-a.

Ali Makour, Tizi-Wezzu, ass n 9-10-1999

Page 6: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

4

Tamacahutt n Ëmed n Ugellid

Ihi, macahu $ef yiwen ugellid zik-nni, yella igelled $ef yiwen wedru, ne$ yiwet n tmurt. Agellid-agi, d yiwen yezgan yebva ger wegdud-is s te$demt, d yiwen yezgan yettidir ger we$ref-is, yessen s umata tilufa d-yettmagar yal amezda$, ulac ula d yiwen iwumi yeçça azref-is ama d tameîîut ne$ d argaz weroin iga taneêyaft ger wa ne$ wa... Lêaûun ulac Agellid i t-yunzan, armi ula d agdud-is s umata, yiwen ur yezmir a s-d-yeffe$ d afna. Maca, agellid-agi, cil n llhu yeççur, cil n tayri d talsawt yezga yesâa $ef ime$ban iwimi yepmud tallalt, ama s wedrim ne$ s laânaya yettarra fell-asen ; maca, a-d-tinniv izekker-it Rebbi, imi yegguma a s-d-yeg amur-is di dderya. D$a agnu-yagi, maççi slid netta kan is-yeêêulfan, maca agdud-is s umata iêar melmi ara sen-d-yefk win ara yaççaren amur-is, ass m’ara s-d-yessiwel bab-is, imi, am wakken yenna yinzi : “Aéar yeîîafar tara”. Acku êûan ma yemmut akken d amengur (ur kken âni$ s nnger) d awez$i ad tidir talwit nni deg llan i tsutiwin i ten-id-yemmalen. S wakka-a, ulamm ines$uma-s ne$ wid yepbaddan zgan pwellihent ad yessulyi ; ad yernu tameîîut tis snat ara s-d-yefken alag, ma d netta yegguma ad yessiknew tameîîut-is i yra armi d ulamek. D awz$i ad ssulyi$ fell-as, xas ad mmte$ akk-a d amengur, i sen-izennew yal m’ara âemmken fell-as. Ddan, zrin waguren d iseggwasen, netta ur yytis, yuyis, yezga yepraou deg ugellid ameqran s uramsu d tb$est yeççuren ul-is yezga yessaram : ad ldint tewwura n igenwan (fell-as), a s-d-fkent xersum yiwen ara d-yesker deg irebb-is, ara yessunen $ef lxir, $ef leêsan i wakken a t-id-yeoo deg umur-is, ad yepkel fell-as tagelda-s ara iseddu di loerra i deg is-p-id-ooan imarrawen-is, lad$a bab-as. Maca, am wakken qqaren : “Win yeroan bab n igenwan, d ulaqrar a s-d-vîen wussan”. Acku, yiwen wass kan, ata yeffe$-d uberraê n tgelda s îîbel-is, iteddu yeqqar : Agellid nne$ ass-agi i d-ilul ! Agellid nne$ ass-agi i d-ilul...! Wehmen akw wid i s-yeslan : wa yettales i wen ur neslla, wa yessegzay i win ur negzi. D$a adrum s umata yeggugi $er tgelda : win ineqqcen, ivegger aqaba-is di terni, win yeksan, yeooa taqwevâit-is di tezgi..., lêaûun tilawin, irgazen, arrac, tiêdayin, qeccuc meccuc, armi ula d ilufanen di dduê ddan, ur ten-yezgil rrezg mi slan s weqcic yernan $er ugellid nnsen, i ygan adriz ur iga yiwen seg igelliden nniven imi azal n wagur ur temsusam tegwnip s îîbul d te$ratin. Adrum s umata ççan, swan, vebblen... Lêaûun dayen kan. Agellid yunez i Bab igenwan, iêmed Rebbi irennu, ref way-a ula d mmi-s, Ëmed is-isemma.

Page 7: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

5

Maca, xsara, am wakk-en qqaren : “Rrbeê d rrezg d atmaten, di tudert akk-en i pemsevfaren. “ Imi tinnufra tegla-s s twa$it i yesse$lin tameîîut deg waîîan ur yesâin tujjya, sked amejjay ur s-d-yewwi, sked s ani ur-p-yessawev, maca aîîan ip-yeblan ; simmal deg-s yeqqaz irennu, armi p-yewwi d asfel, armi d-teooa Ëmed d agujil akk-en kan i yeldi taîîucin, tjelq-as tmettant leênana n tyemmap ur p-yerwi, ula d nettat tunag s ucaêuv-is am tsekkurt irumeq unagmur $ef temda n waman send ad tessexsi fad i p-yesser$en. S wakk-a, agellid iqeccem-as usebsi, leêzen yessexsi-yas taftilt nni n rrezg yessa$en aniqal deg ul-is, yu$al d ame$bun, mi yesked di mmi-s ; ad tegzem tasa-s, ad tergigi tâebbuî-is. Amek ara yeg? ansi yekka i twa$it-agi d-ye$lin fell-as, ad yaf temdel tewwurt : ad yales tissulya?, yugad ad testehzi di mmis tmeîîut ara d-yernu. Ad yeqqim akk-en da$en d aooal ? ulamek yeoo mmi-s deg irebbi n tqeddacin, deg irebbi n tin ur ira, deg irebbi n tin ur yellan d taheggart. Di tagara iwala yessefk ad yessulyi : akk-a xersum ad yepkel mmi-s, lad$a ma yessemlal-it Rebbi yakk d tmeîîut yelhan, tin p$iven igujilen, tin p$iven ime$ban bêal tameîîut is-yemmuten yakan. Acku ula d nettat asmi tedder, tezga d taênint, d turêimt, xas akk-en deg isem d tagellidt ; maca weroin tesban-d iman-is ger yemdanen, weroin tennu$na $ef tqeddacin-is ne$ tella tin tessexnunes.... maca d mgal n way-agi : imi ula d uççi tpeg-it t-tett yidsent war ma t$unfa-tent, tepqesir yid-sent, tettavsa yid-sent... Armi tikwal m’ara tekcem $ur-s tin ur p-nessin ara ; ur p-tferren ara garasent s tmu$li tamezwarut, alamma mlant-as-p. D$a ay-agi akw, d ay-n i d-yessegwran leêzen, d ay-n i –d-yessegwran ilem $ef wat tgelda s umat. Zrin wussan d waguren, agellid yu$al ye$tes ad yessulyi, imi ula d netta yeêulfa d yiman-is : ula s ani yerwel $ef tidep, acku, wi yeêûan s wacu ara d-yeglu yimmal ? yugad ad yevfer tameîîut-is, d-yegwri mmi-s war lepkal, war ma yufa yiwen $er tama-s ara s-yemmlen xersum wi t-ilan. D akk-en ay tevra, mi yessulyi ugellid ur yendim ara acku, tameîîut i yerna, yufa iman-is deg-s, yufa akw ay-en yessaram, im ula d mmi-s tga-yas leêsan, terra-t deg irebbi-s amzun d nettat i t-id-yurwen, i yeooussar n ugelolid yefti deg ul-is, lad$a m’ara p-yeskad tezzuzunt-it ne$ m’ara t-tecdedduy s isefra d-ttawint tyemmatin $ef mmit-nnsent: Ay imeksawen Ma ur teéram uccen Yewwi-d izimer d aksas

Page 8: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

6

Yuzzel mimmi yekkes-as-t Uccen yewwi i$san Mimmi yewwi-d ikesman

Ad yepsusum ad yeggan S leb$i-k a bab igenwan S wakk-a, agellid, tger-as irebbi talwit, yeéaéen i tafukt n rrezg is-d-yeççuren axxam, lad$a imi kra kkan n waguren ; akk-en yeffe$ Ëmed si dduê, tameîîut-is yerna $ur-s weqcic, Agellid iga adriz annect-ilat, inced akw Agdud-is, inced akw igelliden wukud t-zdin wasa$en n talwit. Xas ulamma tirgep nni n dderya yellan tsa$ deg ul-is texsi s Ëmed ; maca rrezg-is yennerna ugar imi, mmi-s ur yeqqim ara d awlawel war tagmap, yesâa tura win wukud ara yerfed tagelda ass m’ara d teggwri ger ifassen-is, im tiâkwemt n tgelda maççi d ay-n fessusen yernu, am wadd-en qqaren : “Irgazen, s imehrazen”. Anda ugten, tigemmi tezga tfetti, wamma leqder d trugza anef din. D ay-agi iss yeÊÊulfa ula d agellid s sin igelduden yepnernin ger yiv d wass deg irebbi n tmeîîut-is, yernan deg ul-is lâazza, yernan deg ul-is tayri, lad$a imi p-yepwali : ur ten-tsemyarred ara, d tayri tettak i Êmed arbib-is ; i tettak i mmi-s n tasa-s. Ihi, simmal ttim$uren, simmal tepnerni tafat deg wexxam, tagelda tpeddu akk-en yessefk, ula d rrayza, fell-as tgelled talwit. Ihi am wakk-en i d-nenna, igeldunen simmal tnernin, asmi wwven d inubiyen, ff$en-d wa ur yemmeâli $ef wayev : sked wa ad tinniv d wayev, ama di tal$a n tfekkiwin nnsen, ama d imesli nniven. LÊaîun, yiwen ur yezmir ad yessemgirred garasen ne$ ad yaf kra yebvan garasen armi u$alen, yiwen yisem nnsen, imi ilmeâyen n wedrum s umata ; êmed n ugellid i sen-ssawalen. Akken, akken armi u$alen d yiwen ula $er wat wexxam, ul d agellid, win iwala d êmed. Ay-agi ur yezgil ara tagellidt : xas leÊîa gar-as d yiman-is, yiwen d arbib-is wayev d mmis ; ma d tamu$li-s, ur tessawev ara ad tefren gar-asen. Teggwra-yas-d akk-en d tuttra war taznewt thebbej di tefrit-is : anwa i d mmis ?, anwa i d arbibis ?. Tezga deg walla$-is tuttra-yagi s-issexsin rrezg deg imanis, yal mi ten-twala ; tepÊalfi s kra yettakwi-d daxel-is. Ddan wagurenn d iseggwasen, wwden d ilmeâyen, tuttra ur tufi taznewt-is. Armi d yiwen wass ger wussan, isuv-as-d ubeÊri di tmeââu$t : Amek iga way-agi ? d acu-p twa$it-agi mmi-s n tâebbuî-is âzizen ; ur tezmir a t-tesÊenfef $ef werbib-is ?, Awah awah, yessefk a s-taf tifrat italuft-agi s wazal yeb$un yili, i tesnezgim d yiman-is.

Page 9: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

7

Maca, amek ara teg ? w’ara s-p-id yefrun ?, tiktiwin maççi d yiwet ne$ d snat i ylezzin deg walla$-is, tÊar tin $ef ara te$tes. Werdin kan, am wi p-id-yewwten s ubeqqa, temmekti-d : „lêqa, taluft-agi ma ur p-id-yefra ara wem$ar azemni ; ulac win ara p-id-yefrun. “D$a imir kan i tessendeh taqeddact-is : tserreo-as-d agmer, war ma yeÊîa ugellid ne$ at tgelda s umata mi teîîef abrid yakw d tqeddact nni, srid $er wexxam n wem$ar azemni. Mi tewwev, tekcem $er wexxam send ad tekkes nngab-nni iss t$um udem-is, ma d taqeddact-nni wumi ur techa ; teqqim deg wesqif, anda teîîef agmer nni $ef terkeb tgellidt. Am$ar azemni. yewhem mi t-iwala, s cwiî-nni n usekkud i d-yeggwran deg wallen-is, yu$al yenîeq $ur-s akk-n s wergigi: Ansuf yissem a tagellidt nne$ tamaâzuzt ! ni$ d lxir ikem-id yecqan ? ne$ ...? Am$ar azemni yewhem mi t-iwala, s cwiî-nni n usekkud i d-yeggwran deg wallen-is, yu$al yenîeq $ur-s akk-n s wergigi: Ansuf yissem a tagellidt nne$ tamaâzuzt ! ni$ d lxir ikem-id yecqan ? ne$ ...? D$a, send ad tzul fell-as, tger afus s iciwi-s tekkes-d kra n twiztin tebra-yasent s irebbi n wem$ar-nni azemni, teznew-as : - A baba am$ar azemni, ay-n i yi-d-yecqan $ur-k, maççi d ay-n meââiyen, acÊal ay-a nek d aâiwez, uvan ussan, ur s-ufi$ tifrat. Di tagara dmi$, anagar keç i yzemren ad tefruv taluft agi i yi-hban. - Aha a yell-i, chu-yi-d taluft-im, ma day-n wumi zemre$... Maca, tagellidt segmi tugad ad isel ugellid, ur s-techa ara armi s-tessuter a s-yejlef $ef lbavna, ur teffi$ gar-asen alamma d aâekka. D$a mi s-yejlef wem$ar nni azemni, tebda-yas tadyant si tazwara armi d imir mi tella zdat-s, di tahgara tenna-yas : - Ihi a baba am$ar azemni, d tagi i d taluft i yi-d-yecqan, mmel-iyi pxil-k !, ffk-iyi-d taremzi iss ara ferne$ ger werbib-iw yakw d mmi. B$i$ ad issine$ mmi, b$i$ ad issine$ da$en arbib-iw . Am$ar azemni, war ma yesnezgem aîas, mi yetterveq d tavsa yeddan akk-en d uÊerÊur-nni t-id-ixenqen, send a s-yeznew : - Day-a i terriv d agnu ?, d ay-a i tesâiv d a$bel ?, ay-agi d ay-n isehlen mavi mavi ! Lemmer... Ur tegzi ara d acu s-d-yerna, mi t-twala inuqel-d ifassen-is yettergigin am tara, yekkes-d taxatemt n wure$ seg uvad-is warisem, yenna yas: - Twalav a yelli taxatemt-agi ? - Ih ! wala$-p i s-teznew, maca a baba am$ar, nek maÏi d taxatemt i yi-d yewwin $er dagi, maca... Mi tgumma ad tegzem awal, yernu s wurrif, d$a yenna-yas, akken s wecmumeÊd wannuz :

Page 10: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

8

- Ulay$er terfuv a tagellidt, aql-i a m-in teddu$ s awal. - Ihi $iwel ! iwumi tuzzya d laâvil ?!, yak nni$-ak yakan : ur yeÊîi ara ugellid, ama s tissin-iw $er da ; ama s tedyant agi. Simmal tettutlay-as akk-n s imesli-s arqaq irefden ; netta, allen-is yeççuren d tirtaw, ad tinniv melent, seg wakk-en tent-yuder $er wagwens-nni deg yekker u$ebbwar, amzun d annar nni deg teddzen lbecna. Ma d afus-is s-imcidden taxatemt nni ur teîîif ; yeqqur akk-n ad tinnid d as$ar. Ula d targigitnni n tewser ; di tallit-nni teffe$-it, slid kan mi yudi s lêekkwat-is ur i$um weglim delgent tkillwin, yernan $er tecrad yeççuren i$il-is. Yu$al imuqel s udem n tgellidt, akk-en s ta$wect-is yettergigin armi xas inni yegguma a d-yessefru awal, mi s-yenna : - Anagar taxatmt-agi iss tzemrev ad tefruv tadyant-im a tagellidt ; ma tgiv-as akk-en ara m-in-inni$ : Ihi, ticki mi d-yekcem umeksa, yerbeg tistan, terrev iman-im d kem ara tent-yezzgen, mi tkecmev s adaynin, tsu$ev s kra yellan d ta$wect-im : Ay ammi $iwel ten$a-yi tfunast ! win i n-yewwven s idis-im d amenzu ; êûu d netta i d mmi-m. S wakka-a ; imir imir kan, terrev-as-t deg uvad warisem. Tagellidt tewhem : amek armi ur d-tufi ara tikti-agi s kra tedmi, s kra tâezzer ussan d wuvan deg usnezgem ?, yernu mi tesked akk-a ; d ay-en isehlen, d ay-en yezmer a d-yaf yal wi yemmegzin cwiî kan akk-a thuz ixef-is am tin yufan tadfi tameqwrant, send a s-tinni : - D ay-a kan ababa am$ar? - D ay-a a yelli, i s-yeznew, mi p-iwala tekker. Send ad terr nngab-is, tekna tessuden-it deg uqerru, terna-yas i d-yeggwran di twiztin-nni s-d-tewwi d taggazt, teffe$ $er wesqif anda p-teroa tqeddact-is d wegmer terkeb srid d tu$alin $er tgelda. Yiwen ur yeÊîa melm teffe$, yiwen ur yeÊîa melmi tekcem, xas ulamma di tallit-nni mi tewwev ; imeksawen bdan parran-d azal, imedrazen bdan ttu$alen-d si tkerza, ula d inegmura d tallit i deg d-ttu$alen, acku, d tagara n tenzut. D$a akk-en kan tger unfu, aten-ya Ëmed yakw d gma-s u$alen-d seg wegmur, ddeqs kan mi bredâen i yegmar-nnsen, kksen-d akw ixlan d-sgumren, tiqeddacin heggant-d yakan tiremt. Mi ssarden, gren ula d nutni unfu send ad dlun s imekli. Di tallit-nni deg uâen $er terbut, wa iger tade$$wimt tamezwarut s imi-s ; wayev akk-en kan iger taj$welt deg uççi-nni mazal yesruggut, d$a ; armi kan slan s umeooid i d-yekkan seg udaynin : „ Ay a mmi, ay a nek ten$a tfunast...“ ! D$a mi slan akk-n : Ëmed yegren deg imi-s tade$$wimt tamezwarut, yezwar-it gma-s wumi yezwi umeggiol-

Page 11: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

9

nni taj$welt seg ufus-is, yenna : tagi d tavap n yemma-ne$ ! D$a yedda yid-s akk-n wawal ur d-yekfi, war ma yeÊîa d acu t-irefden, armi d yufa iman-is deg udaynin, yemma-s ger i$allen-is yettergigin am isegman yephuz wavu, si lxelâa-nni yesfafayen tafekka-s, armi i$es ur yedda d wayev. Akk-n s yiles yettlen : D acu kem-yu$en a yemma d acu ? Ur yekfi tuttra s-imud i yemma-s, Ëmed ata ikecm-d yettergigin ula d netta am ifer di tara, mi ten-id yufa mmivlaqen yakan, wa ibedd zdat wayev yetter-iten akk-n s imesli yepnegzamen: - Acu yevran ?, yak ! innet-iyi-d d acu yevran ?! - Ulac d acu yedran, ulac, d yemma kan i tessedhec tfunast. I s-yeznew gma-s, s tmu$li yersan di lqaâa. Ëmed mi ywala akk-n ur yevri wara ; yebra i yiman-is yeqqim $ef yiri n lmedwed, aqerru-s ger ifassen-is, am win i d-yekkan si tkerza, m’ara yessugem ad tekkaw tidi di tfekka-s a t-id-tu$al tezmert yeooan ifadden, i wakk-n ad yessenser icifav-nni inetven $ef ivarren-is, ad yessired. Werdin akk-a, inuqel-d ixef-is, yegr-d nnehta s kra yellan deg iberfan-is. Yebda asenqed di yemma-s, yesnunnec-ip si tfednin armi d aqerru s leênana nni n wul-is, s tayri nni yezvan ger tasa d way turew. Tuggimt kan, am win t-id-yesduqsen : amek, netta yakw d gma-s tessefrares-iten lxelâa, ma d nettat, amzu maççi fell-as ay d-uzzlen akk-n, amzun maççi seg imi-s i d-ff$en isu$an-nni wumi d-slan ? Di tagara, war ma yedmi mi sen-yenna : waqil fell-i kan ip-turarem, ha, teb$am a yi-tesdehcem, ne$ yella kra din ? Icumm-ip ume$bun send ad yeêûu s tilawt i t-yeroan, tufa-t, mi yetti tamu$li $er gma-s ibedden am trigli zdat-s, is-d-yennan : Aha, kker am-nu$al s imekli nne$, nek at-a yekkes-d laâ i$wdan-iw, ma yeooa kra deg-i ; tkemmel-it-id ddhaca, maca, keç a teqqarev turarem-p fell-i. Akk-n yegguma d d-yekker Ëmed, imud-as-d gma-s afus azelmav i wakk-n a t-id-yesker, war ma yedmi $er txatemt-nni s terra yemma-s deg uvad warisem. Ula d Ëmed, xas ulamma yeêulfa s draâ d aquran deg uvad n gma-s mi s yezmev afus ; maca, ur d-yusa kra di tedmi-s. Zewren yemmat-sen, vefren-p akk-n afus deg ufus armi ten-terra, tewwurt n udaynin $er berra, mi msebran ifassen, di tafukt-nni ten-id-yemmugren ; taxatemt-nni n wura$ temsar$a di tmu$li n Ëmed yettren gma-s : - Ansi akk-a d-d-tekka txatemt-agi ? ay ack-ip ! sken-ip-id kan ! Maca, yerra iman-is ur yesla ara, armi s yules tikkelt niven is-d-imud afus-is war ma taznewt, seg wakk-n ur yessin ara ad yeskerkes, Yales-as Ëmed tuttra tikkelt nniven. Di tagara, yufa, tamara fell-as a s-yeznew, yernu s way-n ur nelli, s tkerkkas yunzan tidep, mi d-ismeckukkel s yiles aêerfi, s yiles yepnerwalen ger tu$mas.

Page 12: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

10

- Ah !, iêqa, ur k-nni$-ara, sgellin-a mi ssugmure$ ip-ufi$, d$a rri$-p deg uvad-iw, ttu$-p madi. Yu$al Ëmed, yebra i ufus n gma-s, am wakk-n yebra i wawal mi u$alen s imekli ooan deg wanda t-ufan. Ëmed ur yegzi s kra yedran, $ef uqerru-s ay yedra, $ef uqerru-s ay t-uraren, am wakk-en sen-yenna war ma yedmi, ass-en mi tevra tedyant n txatemt-nni n lêif d mmaêyaf. D$a seg wass-nni amcum ay tebda tpetti fell-as tallit, seg wass-en ay yebda yepêalfi s yiman-is yettu$al di tama, ipeffe$ cwiî cwiî si rrayza, armi yu$al amzun d ajentav i d-yusa, ne$ am yiwen ger iqeddacen-nni n tgelda. Xas ulamma temlel ulin-p wambuxen, xas ulamma texsi tayri n tgellidt $ef Ëmed, ma gar-as yekw d gma-s mazal-ip d tamaynup ne$ terna di gemmu ugar n wakk-n tella deg yizri. Ay-agi maççi yesnulfa-t-id kan di tefrit-is, ne$ yessugun-it-id kan, maca, yettidir-it d tilawt yal tallit, yal ass, war ma yeéra yiwen, imi ula d agellid maççi yeéra slid gma-s i yeêûan. Acku, tessawev tgellidt di tagara, armi ula d aâwin sen-tettak yal m’ara ff$en s agmur, ne$ m’ara ff$en s amahel s te$wzi n wass ; yemyarrad. Malah d nutni yella tetten deg yiwet n tqessult, gganen deg yiwen wussu,... Malah d nutni yellan d yiwen deg irebbi n yemmat-sen tagellidt ur nezmir ad tebvu gar-asen, ur nezmir a ten-tsemyirred, tu$al segmi d-taâzel mmi-s s txatemt-nni ; tebva gar-asen s kra yellan, ama di leênana, ama di tayri, ama deg wawal gar-as yid-sen. Maca, xas akk-en nettat tebva gar-asen, ma d nutni am wakk-n id-nenna, gar-asen ur msebvan ara, imi, zgan am ivudan ufus, tagmap yellan gar-asen tugar tin yellan ger wid d-ilulen deg yiwet n tâebbuî, seg wakk-en, xas tbeîîu-yasen aâwin sen-tepîak $er lexla ; maca Ëmed weroin t-yeooa gma-s ad yeçç deg winna i deg s-tkemmes : taêbult n ubumexlud n menwala, weroin i t-yeooa ad yessew deg yi$i-nni asemmam yakw d tazart-nni talemmast... Acku, yal m’ar azen ad meklin, ad yemme$ $ef waâwin-nni n Ëmed ; a t-yefk i ivuras ne$ i wegmer d laâlef, ma d nutni, ad zzin $ef waâwin-nni alame$, i deg tella teêbult n yirden sari, tazart tufrint... Mi kfan uççi, ad seggwrin ikkil nni aquran am uggugli. Tameddit mi wwden s axxam, ad rren igerwajen d ilmawen, mi sen-tval tgelldit, ad tinni i mmi-s : - Tekfiv akw aâwin-nni d-fki$ a mmi, aâni drus n wuççi ik-kemse$ ?. Ahat ur terwiv ara ?, ne$ yella win yeççan yid-k? - Ala a yemma, weêdi ay t-ççi$, akk-n, yernu xas inni ur rwi$ ara. Yernu am wakk-n qqaren : “Wi s-yennan tizgi texla, i yexlan d netta”. is-izennew i yemma-s. - Ih a mmi, azekka a k-semde$. i s-teqqar akk-n s leênana. Ma d Ëmed, ad tinniv seg igenni i d-ye$li ne$ maççi d taneffut.

Page 13: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

11

Ay-agi akw yerra-t $er daxel, slid mi t-yesbab i wul-is ama izmer-as, ne$ ur s-yezmir, anagar kan m’ara yessifsus cwiî tiâkkemt-is s tnexsas i d-yeggar, am wakk-n qqaren : i yetta$en irgazen ur ttrun ». Akk-n akk-n, armi d yiwen wass ger wussan : Ass-n kkren zik, tafat mazal ur terzi tillas, igenni igwerrej s yitran xas ulamma tiziri tebda tepmal, tessemsaway iman-is ad teg tallit i tafukt ara yessefsin agris yedlen tamurt, ara yessakwin igvad s waqqaren-is ; ara yesturrcen im$an tesnudem tesmev n yiv. Serrgen igemren-nnsen, bran i wuccayen d lbizan-nnsen îîfen abrid s assegmur. Mi wwven, tafat tebda-d acmumeê-is $ef yigli, yal yiwen yeîîef tama-s, yal yiwen s ani yerra. Tiégi tessewêac, seg wakk-n meqqwret yerna teéda maççi d kra armi maççi d menwala i yessegmuren deg-s, anagar lgwehhar yeççuren d tissas, wid id-yekkren $ef zznad d uxettuc, akk-a am nutni yebdan asegmur mi bdan tikli, mi bdan ttaîafen a$rum i bdan ttaîafen lfuci ne$ imrigen, lad$a imi d igeldunen. £af way-a, yal m’ara ff$en s asegmur, ulamma pgen afernas deg yixtan d i$ersiwen n tezgi ; maca, s leêder, ssnen ad ssugemren, maççi kra ten-id-yemmugren a t-sse$lin, am wakk-n lemden $ef inagmuren n tgelda : ur neqqen ara tawtemt, lad$a tin yellan s tadist, imi ssnen akud n tarrewt n yal a$ersiw, n yal agvid, ur neqqen ara da$en alag meééiyen, atg… Ihi ass-n, ufan iman-nnsen, yennhel wactal, imi aîas seg ulac win yessugemren di teégi-nni, seg wakk-n tagrest tjur nezzeh. I yeooan inagmuren ur zmiren ara ad awven tiégi-nni $er ssawven nutni. S wakk-a, dhan deg usemur war ma uêtamen s wakud yezrin, armi ten yeqqes laâ ay Êîan zi$ d azal. D$a msawalen, dduklen armi d anda ooan igmiren-nnsen. Êmed yezwa d amezwaru $er tarekt n ugmer-is, yekkes-d aâwin-is i wakk-n ad yemmekli, di tallit nni deg gma-s yelhi d wefran n wactal nni d-yessugmer : iwtal yettarra-ten di tama, tisekwrin di tama n-iven, atg… am wakk-n da$en, iferren ula d wid yeneqzuzmen maççi d kra i wakk-n a ten-yefk iwuccayen yakw d lbizan, i t-yeggunin sfaglaten si âeyyu yakw d laé i ten-yeqqden ula d nutni. Werdin kan mi inuqel ixef-is, iwala Ëmed yeqqim s tuééla n ivarren, s iri n taâwint-nni deg ffalen waman d izedganen, yettirriqen s iéenzaren n tafukt. D$a yemmekti-d : Iêqa !, d tallit ad mmeklin, yebra i i$ersiwen-nni yellan ger ifassen-is ; yuzzel srid $er gma-s êmed, yaf-it yebda yakan uÇÇi di teÊbult-nni n ubumexlud, i yessexlav s tazart-nni n menwala, s yiwen leÊzen d ameqqwran, armi d yepban $ef udem-is d aberkan. Simmal ibeîîu deg ini$man-nni, simmal izeggwi-ten di burekku-nni yellan deg-sen s tnexsas i d-yeggar am rrmug ; lad$a

Page 14: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

12

m’ara yedrem di teÊbult-nni taÊercawt am udellas deg imi-s, i yeskaf s yi$i-nni asemman, ur yessegwday alamma yemdel allen-is, ad tinniv d aldun i yessegwday. Mi t-iwala akk-n gma-s ibedden zdat-s ; yemme$ yeddem-d aâwin-nni si lqaâa, send a s-yinni : - Nna$ a Ëmed a gma, d$a d tagi id tagwella ara teççev ? - Ih! ma d tagi kan i yi-d-iûuêen ? yernu ur yella u$anfi di tgwella. Is-yeznew êmed akk-n s wecmumeê n tmara. - Ur k-terra ara tmara ad teççev ay-n ur nepmaçça. I wumi s-qqare$ i yemma smed-iyi-d aâwin ihi ?! ne$ t$illev d iman-iw $ef i yi-tu$?. I s-yenna, akk-n s reffu, war ma inuqel-d allen-is Ëmed ikemmlen deg wawal-is : - Uh a gma !, ayyi$ tette$ di nnûib-ik, aha awi-d ad ççe$ nnûib-iw ass-a akk-n yeb$u yili waram-is, yessefk fell-i a t-qeble$. Akk-n yebded zdat-s, s wuhcir yenna-yas : - Welleh ur terniv seg-s ula d tubbit !, yernu lemmer a d-ternuv awal, ar d ruêe$ ad zzrewâe$ ula d wihi-n yinu, akk-a xersum, keçç ulac nek ulac ! - Ala a gma, ur tepzerwiâ, ur nep$imi i laé. Is-yeznew Ëmed mi yessers tubbit-nni d yeggwran $er tama, war ma iwala-t gma-s yettin srid a d-yawi aâwin-is, ara ççen di sin am yal ass. Mi d-yeqqwel d umatu, qqimen $er yiri n taâwint-nni bêal tayuga n yiraden, uccayen-nnsen d ivuras-nnsen, zzin-asen, ggunin melmi ara sen-d-vegren tubbyin si teêbult-nni n yirden sari. Ula d nutni, ulamma d i$ersiwen, maca, ad tinniv ssnen ad fernen uççi alame$ d wuççi menwala, ad tinniv éran ay-n akk-n itett imir-n Ëmed yakw d gma-s, yif winna akk-n isen-fkan send-ya. Simmal pmeklin akk-n, tassusmi ters-d gar-asen, anagar imesla n yegdav yeslebducen$ef isekla, i d-iteddun d ubeêri-nni areqqaq $er imeââu$en-nnsen, bêal azdayen hninen yessilwiten ulawen irehhten, yesrusen tafrit ipuceîînen, i d-yettarran aram n tudert $er win yeooa. Lad$a Êmed, ur d-yenna awal, slid mi yepfeââa deg uççi-nni, am win itetten war ma yeêulfa s way-n yessegwday, ma éid ne$ rrzag, ma melleê ne$ messus. Acku, cil n igumas-is yettenbiwilen s laâdez, ma d tidmi-s, wissen s ani tessawev ?, wissen d acu d-tuoew ?, acu kan, iban maççi d ijeooigen i ypemsussu$en di tmu$li-s, maççi d aslebdec nni n yegdav i deg yufa tadfi. Acku tadfi, tesououg wudmawen, tessefsuy tiwenziwin, tettawi-d da$en aram n umeslay d uqessder, atg...Ma d netta d mgal i d-yepbanen deg udem-is imir-n armi yewhem deg-s gma-s i t-yeroan a d-yutlay armi ulac ; d$a yebda-yas netta awal, akk-n s ufeééi, yenna-yas : - £ef wacu tesnezgimev akk-a aâni, imi ur d-tenniv awal ? - Ur yella kra, acu kan âyyi$ yernu pnudume$, d ay-agi.

Page 15: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

13

Is-yeznew Ëmed, s t$ara n win i d-yejwawlen si tnafa. - Ur terwiv ara taguni ?, yernu $ef lebbwel ay tegnev ivelli. - D tidep, maca, ar imir-a maççi yemlal yirgel d gma-s. I s-yeznew êmed s tin n umu$ben. - I wacu, tuvnev ? yella kra k-iqerêen ne$... ? - Ala ur uvine$ ara, ma d aqraê yugar fell-i a gma ! Yewhem d teznewt n Ëmed, d$a segmi ur yegzi s kra, yenna-yas : - Tagi d tamsaâreqt tamaynup !, amek, ur tuvinev ara ; ma d aqraê yugar fell-ak ? Aha kan snamek-iyi-d, amek iga weqraê war aîîan? - Aha tura, ar pekfuv uççi, ma d trua ugade$ a k-yecreq ne$ a k-yebded di tgerjumt. I s-yeznew Ëmed, mi yepêettit i d-yeggwran ger tu$mas-is di tde$$wimt nni taneggarut, sed a s-yessevfer aéemmuâ n yikkil nni mazal di tuggi. Ula d gma-s, amzun ye$wseb ad yekfu uççi, segmi yeggar tide$$wimin ta ur treddef tayev, am win yepfarasen, seg wakk-n iêar ad yegzu s unamek ne$ s trezmi n temsaâreqt nni, am wakk-n s isemma. D$a, mi yessegwvi kan tade$$wimt-is taneggarut ; yezna-yas-d awal : Mi yesla s tuttra s yuzen, yessaked-it s yiwet n tmu$li yeççuren d asêissef yakw d nndama, war ma yuêtam s nnehta d-iger send a s-yeznew akk-n s tadep n u$ilif mi s-yenna : - Ëûi$ keç ur tepêalfiv ara s weqraê war aîîan, acku ulac d acu k-iqerêen, “ur k-aâni$ s weqraê”, lad$a win iyi-hban yal tallit, yal ass. Maca, wicqa, imi teb$iv ad tegzuv ur k-p$ullu$ ara. D$a d umatu, yeddem-d tubbit nni n ubumexluv yerra di tama, yerna-d tayev de way-n yeggwran si teÊbult-nni n yirden sari ; yebra-yasent $er taâwint-nni yeççuren d aman, armi tettenfal. Akk-n di sin twalin di tinna n yirden tezder ; ma d tinna n ubumexlud teflaêwa $ef waman. D$a yetti êmed $er gma-s yetter-it : - Yadra tegziv s unamek n tubbyin ihin, ne$ xaîi ? - Ur gzi$ s wayra, maca... - Maca, tugiv ad tegzuv, wamma, ur yedrig kra $ef tmu$li ama d tin n wallen, ama d tin n walla$. Ardemma ma yekka yakw way-a i tmussni-k, a k-in-ssegzi$. - D ay-n ara praou$, ma d keç a tpezziv deg wawal a trennuv. D$a êmed s wallen i d-yeççuren d imeîîawen, yu$al s awal yenna-yas: - Twalav tihin n yirden ?, d keççini. Ma d tihin yeflawan d nekkini. Maca gma-s, xas ma yegzi sani wehhan imeslayen n Ëmed ; yerra-ten d asqecmaâ imi yeb$a a s-yezzi awal, imi yeb$a a t-id-yekkes seg usenezgem-nni s iceîînen tafrit-is. £ef way-a, yenna-yas send ad yekker : - Ala a gma ! nek d alas ay lli$, ulamek qqwle$ d tubbit n teêbult.

Page 16: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

14

Rrou rrou, ma vefre$-k keç, a yi terrev akw tudert d timsaâraq. Ëmed i mazal yeqqim, tamu$li-s akk-n tressa di tubbyin-nni deg waman. - Rrou ! s ani ara truêev ? u$al-d ! ur kfi$ ara awal, trewlev ! - Wehme$ amek armi ur k-ssawalen ara bu-temsaâraq ? seg wakk-n, weroin i tutlayev srid am yemdanen s umata, armi ur êûi$ ma tebbuhellev, ne$ temmegzid ugar n yemdanen? - Ala a gma, d amagnu ay lli$ ger wiyav, acu kan, yella wemyirred ger win yepmeyyizen, yessenqaden tilufa, yakw d win... - Aha tura dayen, ur iyi-ttu$al ara d Am$ar azemni, u$al-d s anamek n tubbyin-nni, imi... I s-d-yegzem awal akk-n si lebâid, sed a s-yegzem ula d Ëmed awal, mi s-yenna : - Twalav tura imi d tu$alev $er ûwab !, maca, ur k-in-snamake$ ara, alamma tu$alev-d s amkan-ik. Mi d-yu$al, yeqqim $er tama n Ëmed yettin s awal yebda : - Ihi am wakk-n k-nni$ yakan, tihin... - Ih ! tihin izedren d nekkini, tihin yeflawan d keççini, ay-agi tenniv t-id send-ya. Kemmel ! i taâwint-agi d acu-p ?, Êaderkan a d-tinniv da$en d taâebbuî n tvarust ihin i $-yeççan, xas akk-a nedder. I s-yenna s tin n uslaâwen. - Ala a gma, maççi d taâebbuî n tvarust am wakk-a d-tenniv, maca, d ul n yemmat-ne$. D akk-a ay nella deg-s : keç imi d mmi-s, tezgiv tzedrev deg ul-is, tezgiv terra-k ger wafrayen-is. Anda tedda, s ani terra keç tezgiv tu$ev amkan di leênana-s. Ma d nek imi d arbib-is, zgi$ flawa$, zgi$ ufrare$ deg ul-is, zgi$ d amgani. Wergin u$e$ amkan ger wafrayen-is, weroin telwawev tasa-s fell-i amzun maççi d nettat iyi-d-irebban, amzun maççi deg irebbi-s i d-nnerna$. Ya êesrah ay ussan-nni ! anda-t yimir-n mi $-tes$amay deg irebbi-s, yiwen $ef ufud, wayev $ef ufud nniven, mi teshenfif deg-ne$ trennu, mi teshemhum fell-a$ am tizemt $ef tarwa-s. Ay-agi akw yezri, yemvel seg wasmi d-tennulfa txatemt-nni deg uvad-ik ay yebda wemyirred, ay yebda mmaêyaf gar-a$ $er-s. Gma-s yessusmen, slid mi yyezmuzgut akk-n s uqerru yuder $er tmurt, amzun yedha kan d tefrut-nni ireêêu $er tewdect nni taleggw$ant, yersan deg wakal. Ur d imuqel ara ixef-is : ahat yugad a t-id-iwali Ëmed $er wudem-is, seg wakk-n yettemêeroam s yinan-nni yettazun di tasa-s, bêal tafrut-nni ger ifassen-is mi tkerrev di tewdect nni?, ne$ ahat iruya-t, am wakk-n iruya s yemma-s yebvan gar-asen?, ne$ da$en ahat iruya ula s yiman-is, imi ... ? Ih !, iruya ula s yiman-is acku, akk-n kan i d-yudder Ëmed taxatemt-nni ; yesbed tafrut i mazal deg ufus-is inuqel-d ixef-is am win t-id-yewten s ubeqqa, akk-n s-yiles yettlen, s yiles yekkussmen yenna-yas :

Page 17: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

15

- D acu d-yewwin taxatemt s ay-agi ?, yak nni$-ak yakan : mi ssugmure$ i p-ufi$, ur yella deg-s kra. Ardemma, ma teb$iv tura kan... Maca, mi yemme$ ad yessenser taxatemt-nni seg uvav-is, a p-ivegger ; êmed i$awel yurez-as afus-is send a p-yessenser, yenna-yas : - Ala a gma ! d awez$i a p-tvegrev ne$... - Ih ! acku, tugiv a yi-tamnev, yernu, nni$-ak acêal d tikkelt : ur tesâi kra n uzal, ma d keç tezga tmu$li-k fell-as. I s-yeznew akk-n s umenduder n wallen, am win yugin tidep imi yugad ad tsenxuxel tagmap nnsen, yugad d terr i$is tga-ya, d aceqqiq ur jebbren iseggwassen. Ay agi yegzi-t ula d êmed, i t-yeooan a s-yinni : - Ala a gma ! ula ay teffrev deg itij s u$erbal, tidep tban, éri$ yissassen mi k-p-teqqen yemma, deg udaynin, acu kan, ur b$i$ ara ad rnu$ zzit i tmes, yernu ugade$ ad isel baba, ad tim$ur taluft. Skud is-yettutlay akk-n êmed, gma-s s ismuzguten war ma inuqel-d aragalen-is, war ma yenna-d awal, slid mi yepÊalfi s yinnan-nni pekken di tasa-s d iqevâanen, bêal tafrut nni yeîîef deg ufus azelmav. D$a mi yessers awal êmed, war ma yuêtam amek i s-d-yennser deg imi-s wawal mi yenna : - Yernu, nni$-as : ur p... Maca, yeooa awal-is d azgen, mi d-yemmekti ajllaf imud i yemma-s : ur t-peffe$ tbavna yellan gar-asen, alamma d aéekka. Maca, xas ma yegzem awal-is ; Ëmed yewwev-it $er tmeééu$t akken yeççur, daymi s-yeznew akk-n s wecmumeê yekkawen : - Ëûi$ a gma tugiv a p-teqqnev, maca ur tezmirev ara terzev leb$i n yemmat-ne$, ula d nek d ay-n ara ge$ : ur pruze$ ara leb$i-s ar imir-a, xas ad yeb$u tamegreî-iw. £ef way-a, ur k-$unza$ ara, ur nnu$na$ ara fell-ak a gma, mazal-ik d gma-nni n yivelli, d gma n wass-a, d gma n uzekka, acu kan... Mi yesla s imeslayen agi seg imi n gma-s êmed ; ur yeêûa s wamek yebra i tefrut-nni seg ufus-is, armi d-yufa mmigren tim$altin, mmiêewwacen bêal sin yemyufan, mi ur mmeéren acêal d aseggwas. Ëmed yebdan awal-is di tlemmast : amek ara t-id-ikemmel ? amek ara d-yinni ay-n ye$tes ?, i$av-it gma-s a t-yessigges, acku ; yeéra ay-n ara s-yinni, maççi d ay-n ara yemmager kan akk-a, war ma iga-yas ccama. Mi msebran seg umizmad-nni ; msakden udem $er wudem ; yu$al Ëmed yebra i tmu$li-s am win yeb$an a d-yini ay-n yeççuren ul-is, armi s-d-yenna gmas : - Zi$ yezri wass, aha semsawi iman-ik an-nu$al, an-nawi asugmur agi s axxam send ad ifuê, tafukt att-an simmal a tettié$il.

Page 18: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

16

Ëmed amzun ur yesla s way-n i s-d-yenna gma-s, armi s-d-yules tikkelt nniven. D$a yekker yezzi-yas s waârur send a s-yeznew : - Ala a gma ! ruê kan keç, ma d nek ur teddu$ ara, ass-a d ass i deg ara slekme$ ta$test îîfe$ deg wacêal ay-a. - D acu-p te$test agi teîîfed ? s anda ara truêev ? It-ytter akk-n s u$iwel mi s-d-yezzi s wudem send a s-d-yeznew s usmerme$ n imeîîi d yeççuren allen-is, war ma yegga-ten a d-urugen : - Ta$tes-iw a gma, d anejli, acku, ass-n i êûi$ ur i yi-d teggwra tuder deg wexxam-nni ass-n i êûi$ a d-yawev way-agi $er d wwve$ ass-a. Acu kan lli$ praou$ a d-tawev tallit yelhan. - Ala !, ala!, d awez$i ad tennejliv !, d awez$i ad tennejliv !, d awez$i a yi-teooev d awlawel di tgelda ! d awez$i a d-gwri$ war tagmap ! ad ddu$ yid-k, lexla tkecmev a p-kecme$ !. I yepêawat akk-n di êmed i s-d-izenwen : - Ala a gma, keç ad tu$alev $er tgelda, $er yidis n yemmat-ne$ yakw d babat-ne$, anagar fell-ak izemre$ a ten-tekle$, êader fell-asen. Ma d nek, xas pkel fell-i, zemre$ i yiman-iw, ur iyi-mazal ara d aqcic ameéyan. Ardemma, a k-d-ooe$... D$a send a d-yekfu awal-is, yemme$ $er tneqwlep-nni yellan din, d tama n taâwint-nni annect-ila-p ; yeréa-d deg-s uclix, ikemmel awal-is : - ... aneqliw-agi ara ééu$ tura kan, maca, ak-wessi$ : ur t-neqqec, ur t-pesway, ur s-teg ula d kra. Ma skud igemmu yepzegziw, xas pkel mazal-iyi ddre$, ma yeqqur, xas êûu... Mi yeééa uclix-nni, yedla s agmer-is iserreo-as, yerkeb send ad yessiwel i wuccayen d llbizan-is yakw d ivuras-is, yeîîef abrid n yinig war ma yeéra s ani tiwvin, war ma yeéra s way-n ara t-id-yemmagren. Acu kan, yepkel $ef tezmert-is, yepkel $ef way-n yelmed di tgelda n baba-s. Yeîîef amcaq d taqnaqalt, war ma yetti-d $er gma-s is-isvefren allen armi yeffe$ i tlisa n tmu$li, armi ur d iban mavi. Gma-s yeggwra-d d awlawel din di tlemmast n teégi-nni, anda t-id-yeooa yebded am t$awsa. Acku di tallit nni, xas ul iêebbek, ma d alla$ yesbek, yugi ad yetwiwev. Xas imeîîi ur d-yeffi$ allen, ma d tasa tjehheq $er Rebbi p-id-ixelqen. Di tallit-nni mi yebded akk-n, tevra-yas am win tewwi tnafa, war ma yuêtam anda yella armi t-id-yessefrawes uvarus mi d-yejjeêlev $er ger ivarren-is, amzun yeb$a a t-id-yessakwi, amzun yeb$a a s-d-yinni : Aha kker tura, atan tallit-an-netti s axxam. Yerra-d d tinexsas s ulejlej, tergagi tfekka-s mi yesked yeffus, zelmev, anagar ilem i d-yeççuren tamu$li-s. Wissen ma d tugdi ne$ d uêcir i t-yewwin s tem$awlit, iserreo i wegmer-is send ad yessiwel i lbizan-is d wuccayen-is yakw d ivuras-is, yeîîef-d abrid n tu$alin srid $er tgelda, war ma yeÊîa d acu n teznewt ara yerr i baba-

Page 19: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

17

s, m’ara s-d-yinni : anda teooiv gma-k ?, war ma yeêûa d acu n tedyant ara d-yesnulfu i wat wedrum m’ara s-d-innin : Anda-t gma-k ?, s ani yunag ? ne$ d acu $ef yunag ?... D akk-a i yennejla Ëmed, war ma yeooa-d kra $er deffir slid aneqliw-nni wumi yepvilli gma-s yal tifawt ad yedlu s amahil-is, ne$ abrid yeb$un yefk-it-id alamma yekka-d fell-as, alamma yessasmev-d ul-is, mi t-yettaf simmal yepzegziw yepnerni, simmal yeggar-d ixulaf, ara yedlu $er tgelda ne$ ara ikemmel abrid-is s wussar d rrezg segmi yephal s gma-s Êmed imnejli, mazal-it yedder war ma yeÊîa anda yella di tallit-nni ? Seg wass-n mi yennejla war aâwin, iteddu taddart tettak-it i tayev, tamurt yeffe$ yekcem tin ur yessin, war ma yeÊîa yiss yiwen d ageldu, slid mi tepwalin d anagmur ameqqwra, segmi zgan yid-s wallaten n usegmur, lad$a uccayen, ivuras yakw d lbizan i yewwi yid-s. Segmi da$en, yal mi yekcem deg yiwet n taddart, alamma yeffel i wacÊal n tzegwa yezvan, yessallsen, yeÏÏuren d ixtan : izmawen, i$ilasen d kra yellan d awras. £ef way-a, anda yewwev, ttewhimen yemdanen di teb$est-is, ttewhimen di tissas-is, imi yewwev $er din war ma yemmeÏÏ deg webrid. D$a mi yekcem kan deg yiwet n taddart, yaf imezda$ yerÊa-ten waxten i sen-igedlen taksawt, seg wakk-n i sen-itett yal ass di tqwevâay-nn-sen ama n wulli ama n t$eîîen ne$ n ubeqri... I ten-yeooan, mi t-walan kan akk-n ad azzlen $ures war ma nudan ansi d-yekka, war ma nudan ad Êîun d acut ne$ ad issinen ula d isem-is, sens a s-ssumren sen-ine$ axten-nni s taggazt yeb$u yessuter-ip deg-sen. Maca netta, yettagwi ad yeîîef taggazt fell-asen, i uyessutur kan deg-sen, d ixef si tqwedâay-nnsen d azamul n warraz. D$a mi sen-yen$a axten-nni ten-imeÊÊnen ; a t-awin a s-innin : fren ixef teb$iv awi-t. Maca, mi yefren ixef $ef ters tiî-is, a sen-yinni : a t-ooe$ $er-wen ar ass m’ara d-u$ale$. Imir, a t-awin d inebgi n lÊerma $er-sen, a t-seÏÏen, a t-ssensen acÊal d ussan, alamma yessunfa tu$al-it-id tezmert akk-n iwat, ad yekker da$en ad yeîîef abrid-is war ma yeÊîa s ani tiwvin-is, war ma yeÊîa s tagara n unejli-s, alamma da$en yufa iman-is yekcem tamurt n iven, ara yaf am tin i seg yeffe$, $ur-sen da$en axten i sen-itetten tiqwevâay-nnsen war ma yella win izemren a t-inne$. Am tid $ef i-dyekka : akk-n kan ara twalin iÊerreo d anagmur; ad tinniv yellla win i t-yezwaren, yeqqar-asen “wagi d yiwen unagmur ameqqwran, d yiwen yesâan tisddi ur yesâi menwala, ay-n twala tiî-is ; yedda-d deg waâbar-is ne$ yesni-d deg uxettuc-is”. D$a ad azzlen $ur-s, a t-mmagren s usumer yunzan acqwerri, war ma yezmer ad yagwi. Acku, deg-s yepkal $ef yiman-is, deg-s da$en ma yugi, yepÊalfi gar-as d yiman-is amzun akk-n yerked aserhu n rrayza, yerkev tihuggra nni deg id-ilul, deg i d-yennerna, xas ulamma yiwen ur yeÊîi ansi d-

Page 20: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

18

yekka, ne$ d acu-t. Mi sen-yen$a axten-nni ten-yerÊan, ad yefren ixef d arraz-is, ad yessezri din kra n wussan, da$en ad ikemmel abrid-is. Akk-n akk-n, armi d yiwen wass, yewwi-t webrid $er yiwet n tmurt, akk-n kan yekcem, temmuger-it-id yiwet rrehba d taberkant, yemmuger-it-id yiwen leÊzen, ad tinniv tekfa din tudert, seg wakk-n texla tmurt-nni s umata, anagar imcac i yepwali sya $er da deg iberdan, yernu ula d wid-ak, tepban tugdi di tikli-nnsen. Akk-n yerkeb agmer-is iteddun s tikli yulwan, segmi $wezzif wemcaq it-id-yewwin maççi d izli, yernu ur yeshil ara, yeggwed deg-s îubb ali. Ula d netta yeb$a tikli-nni tamalwayt, seg wakk-n iteddu yeskad d acu-p tmurt-nni yexlan, xas ulamma sya $er da, yepmagar tmerkev deg u$ebbwar n webrid-nni yu$ ama n u$ersiw ne$ n wemdan. Din, yeêûa ur texla ara tmurt maca, ar d-yemmager xersum d agud ara s-d-yessegzin d acu yevran ; ulac. Yewhem deg ilem-nni yepmagar simmal akk-n iteddu $er zdat, werdin kan, iger tamu$li $er ugemmav, iwala lefrug n yegdav ttafgen ttrusen, d$a ideqqem agmer-is, ye$wseb tikli, mi yewwev, yaf zi$ d tala yeqquren, anagar kan mi d-tessinâir cwiî cwiî, ur yewwiv ula d azal ara yekksen fad ula i yiwen seg ivuras-is. Iger kra n yedsilen ger uleclac yezzin i tala-nni, mi d-yers agmer-is, armi kan iwala tallest teqqim $ef yiwet tecruft, ger tid akw yersan din, yaf-ip : a laâma tzeglev a tiî, imeîîawen d-yeffalen seg wallen-is ; ugar aman-nni d-yeffalen seg inessisen n tala-nni. Akk-nni s i$imi, terra afus umayeg tesnexfat, war ma tessufe$-d tavep-is. D$a akk-n kan d-tesla, weskerwec n tikli n Ëmed ; tallest tamcumt tunîaê Rebbi p-id-ixelqen, tenna : “Ay a yemma... ! “ tjaf akk-n ta$wect-is war ma tekfa-d ti$ri seg imi-s mi te$li timendeffirt, tefsex ur teâri ixef-is d ivarren. Am win yeddem wavu Êmed mi p-iwala akk-n, ur yeêûi amek yessuref, armi yufa iman-is yekref tagecrirt d tama n tfekka-nni, iserden am u$anim. Stergagit it-yeîîfen am bu-tawla, irfed-as-d ixef-is $er ufud-is, i s-yerra d asummet, akk-n s leêder ; yessanef-as amzur is-yedlen udem-is, d acu ara iwali di thuski-nni temlal tmu$li-s: taksumt tettemlahwao am wedfel seddaw tafukt. D acu ara iwali deg wargalen-nni ye$man d iberkanen, am wafriwen n tgerfa, ne$ timmi-nni iqewsen aymi d ttlaqi n uzegza, wamma ta$enourt-nni; xas kkes-d yiss asennan. Lad$a taqemmut-nni, tunza di txatemt yevbaâ uêeddad i yiman-is. S lmul. Lêaûun, lmalaykat yessun$en udem-nni, yessun$en lermmayeê-nni, ahat mmutent ne$ ma ddrent ; d awez$i a s-d-alsent. Yeqqim yepbennij akk-n deg-s, armi ; wissen ma yettêa p-id-yessakw, ne$ yeb$a ad ifares tamu$li di thuski-nni weroin iwala, imi, ahat yeêûa ma siwev tuki-d, d awez$i ad yaf tab$est iss ara yenêes akk-n deg-s tamu$li, seg wakk-n yeêêulfa i wul-is yekkat,

Page 21: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

19

ixebbwev edg yedmaren-is, armi yeb$a a d-yers $er lqaâa ad yejdeb. Seg wakk-n yeêêulfa s rrya tesmundul allen-is, xas akk-n tesrev $ef ufud-is am tfekka teooa tneffut, lemmer maççi d nnefs-nni yettalin yepûubbu di tmegreî-is, i yepnaqalen tidmarin-is yunzan di tfeqqusin nni tileqqaqin di tara yeddel yifer arqaq ; am wakk-n tent-teddel tqendurt-nni n leêrir, ifernen tafekka-nni tesser war ma tendem. Werdin kan akk-a, tegr-d nnehta send a d-terfed argalen-is, am tin i d-yukin si tnafa lqayen. Tufa-d kra d aâayan isudd-as imi-s, igzem-as tadep mi tewwet ad tsu$, temxelbav yeffus, zelmev, war ma tger tamawt i Ëmed mi s-yeqqar : Ur tagwad ! ur pagwad aql-i $ur-m ! Di tagara mi tellwet, tessebrarê-d allen-is yettirriqen am tme$wanin tiberkanin deg udem n Ëmed yeççuren d icuba$, acebbub yexreb, lêaûun aymi d aderwic. Mi yêulfa tu$al-it-id tefrit, irefd-d afus-is, iss is-isudd imi-s send a d tinni akk-n s tergagit-nni s yesterviqen igumas-is : Am...am...amek ur m...mmute$ ara ?, ma... maççi d...d... ttaâ...qira i d...id-yessa...wven? Tamara i yegzi Ëmed i s-d-tenna : Amek ur mmute$ ara ?, maççi d ttaâqira i d-yessawven ? send a s-yinni : Ala !, ala ur tagwad, ur temmutev ara, akk-n s imesli êninen, s imesli ipekksen tugdi i ykemmel deg wawal s wallen gudren : - Ulac, ulac ttaâqira, d nek d d-yerran agmer-iw ad yessew, d$a mi kem-id-ufi$... Ur d-yekfa ara awal-is, mi d-tes$am iman-is, send a s-teznew s tem$awlit bÊal tamencuft : - Ala ! ala ay amsebrid ! ruê rrwel, ruê ! ruê ! $wseb ivarren-ik, rrwel send a d-teffe$ ttaâqira ara yi-yeççen, Anef-iyi ! anef-iyi ad ruêe$ kan nek weêdi d asfel ; fiêel ma gli$ yiss-k ! Armi yeêêulfa s ufwad-is yedda-d, armi s tasa-s tenneslax mi tesneêneê am tegmert, send a s-yeznew akk-n s usmmerme$ n imeîîi-nni yerra s tmara send ad udumen seg wallen-is : - D acu ? ! d acu teshetrifev akk-a, ssegzi-yi-d ?, anda-p ttaâqira-yagi d-tesnulfav ? Ardemma, ttaâqira yeb$un tili, xas ur tagwad, a p-mmagre$ s lqedd. Aha tura... Wissen amek armi ur s-ikemmel ara : fell-am maççi kan ttaâqira arammagre$, maca, ma yella way-n i p-yugaren, fell-am a t-mmagre$ war akukru, war tugdi. Lad$a mi s-tâelleq akk-n s amegrev-is, war ma yeêtam ula d netta mi p-yezmev d yedmaren-is, s kra yellan d tazmert de i$allen-is. Mazal-p akk-n deg irebbi-s, mmizmaven bêal sin imayriyen-nni inubiyen tessergagay tawla n tasa taleqqaqt, mi s-teqqar akk-n s amegrev-is s tadep deg teddukel tugdi d unu$ni : - Ahya lemmer d ay-n yellan di tezmert-ik keççini, yili ata…

Page 22: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

20

Amzun yemmekti-d : lemmer a d-yekk syen êed, a ten-id-yaf akk-n. D$a, send ad tekfu awal-is, s tem$awlit, yeswexxer-ip $ef yedmaren-is ; - Aha tura berka asnexfet, berka imeslayen ur nefri. Chu-yi-d, syen akk-in ad twaliv d acu yellan di tezmert-iw, ad twaliv d acu-yi. I s-yenna s wallen yudren. Imir tallest, tesfev imeîîi-s te$leb asnexfet-nni i mazal yessebruqqul idmaren-is ; bêal taxwcact. D$a tebda-yas-d tamacahut n ttaâqira : - Ihi am wakk-a tepwaliv, anagar tala-yagi i yellan di tmurt-agi, deg-s i tessent akw tqwevâay n Wat tmurt... - Ma d ibllaven i tessent deg-s, wamma aman... i s-yegzem awal Ëmed. - Ih !, a k-in-teddu$ s awall : Tala-yagi ur teqqur ara, maca, d ttaâqira p-ized$en i p-ireglen. - Amek ?!, tzed$-ip ttaâqira ? !, i kem, d acu kem-id-yewwin $er dagi? I p-yetter Ëmed iêaren ad yegzu, send a d tkemmel tamacahup-is tallest-nni ireûûan kan tamu$li-s di tala-nni : - D nettat, d nettat i d-yessuturen tileméit taâezrit d asfel deg wat tmurt. Ma ur s-p-fkan ara a p-teçç ; ur sen-d-tberru ara i waman. £ef way-a; akw waman ugmen ; a s-d-fken yiwet, s nnuba. M d tikkelt-agi, d tadwelt n Ugellid, ih ! d baba, d netta i yi-d-yefkan d asfel i ttaâqira, iwakk-n ad yagwem we$ref. Daymi k-nni$ : fiêel ma gli$ yiss-k, anef-iyii ad ruêe$ kan nek weêdi d asfel. - Amek, ulac win izemren a p-ine$ ?, ne$ ulac irgazen di tmurt-agi nnwen ? I p-yetter da$en Ëmed iwehmen di tmacahutt ur nban d tilawt ne$ d asugen, armi s-tenna : - Lemmer ad teârev ay teçça deg yergazen, ay teçça deg inagmura, armi xas ini ur d yegwra yiwen seg wat teb$est d tissas, lad$a lemêellat n tgelda, tura d kra kan i d-yegwran. Rrwel, rrwel ma skud ur d teffi$ ! anef-iyi weêdi !, i t-tepêawat akk-n s imeîîawen d usnexfet-nni t-id-yu$alen. Ma d netta yugi tarewla, mi s-yena : - Ala ur reggwle$ ara, ur kem-paooa$ ara ad tmeççev dagi weêdem, a $-teçç di sin, ne$ an-neslek di sin. Aha tura kfu anezgum, mi d teffe$, an-nwali w’ara yeççen wayev gar-i yid-s. D tidep, seg mi yella d anubi i yepwassen ger tnudda-s : d bu-tissas, d ub$is, d yiwen ur nettu$al deg wawal-is, ma siwev yennser-as-d wawal seg imi ; a t-yesselkem, xas ad yeêûu din i d tamettant-is, maca ; d imegzi si temâi-s, ur idehhim ara kan akk-a, acku ; send ad ireggem $ef kra, alamma yesnezgem fell-as, alamma yekk-ayas si yal tama. £ef way-a, yezga d arennaw, yezga d al$u$ di yal tamsalt.

Page 23: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

21

Akk-a ula d mi yebda tiddin d inagmuren : weroin sen-yezga d agnu, weroin s-mlan amek ara izallelli axelluc-is, ne$ amek ara ixatel awras yeb$un yili. Ay-agi akw, ilemd-it s tmu$li war imesli. Ula d mi yewwev d amengav, yekcem di timmad n yergazen, mi yepniri inagmuren : weroin txab tuff$a-s, $ur-s ulac awras ipeg d agnu, seg wakk-n yesâa tiseddi ; ay-n $ef yeffe$ uxettuc seg ufus-is yedda-d, ne$ ad isel kan : yella wewras di tama ne$ di tayev, yewâer nezzeh $ef inagmura, netta fell-as ur yewâir ara, imi, ur t-yettawev ara alamma idfer-it acêal, alamma yessen : ansi ipekk, anda yeggan, melmi d itteffe$ s uççi... Imir a s-yeêtil amk ara t-ixatel, a t-yewwet. D$a war ma yeêûa yiwen, alamma kan yeww-t-id d ameslux $er gar-asen. Ma d tin n ttaâqira yagi m-sa iqwerra ; d tikkelt tamezwarut di tudert-is ara p-yemmager, wissen ma yeêûa s umihi wumi ara iger irebbi ?, wissen ma yeêûa iman-is ger tudert d tmettant ?, wissen ?, wissen ? atg... Aîas n tuttriwin i yzemren a d-aznent s alla$ $ef way-n i t-yepraoun, ma yeêûa-ten ne$ ala ! Maca, ay-agi akw ur yedrig ara $ef tamawt-is, yeêûa ad yemmager awras ur yessin, $ef weroin yella wi s-d-yechan, am wakk-n yeêûa da$en iger ixef-is ger tudert d tmettant, yernu, asirem $er tudert rqiq. Maca di tallit-nni wezzilen, yal mi d yers way-agi akw di ledmi-s ; ad yeêêalfi, amzun d kra i yrennun ta$ert i teb$est-is, i yesnernayen di tissas-is. Wissen, ahat d aserhu-s i t-i$aven ad yerreâ zdat n tallest-nni, ma yerwel yeooa-p i tmettant weêd-s ? ne$ ahat, d tallest-nni s timmad-is i t-i$aven ?. Awah ! xaîi, xas yella akw way-a, maca waqil tella lbavna deffir tayev, tella tin yezzren di telqayt n tneffut-is, lbavna ur yessin ula d netta s timmad-is, i s-d-yeqqaren si daxel-is : tamettant d tudert. Lâad$a mi yeskad di tallest-nni yessa$ayen tafat ger wallen-is, bêal tiziri ger iâembuba n usigna yettawi wavu : mi yezri yiwen, a d-tebru i iâenzaren-is yestullusen tamu$li, mi d-yedla wayev ; a p-ikwellef di tillas-is. D akk-a i yepwali deg udem n tallest-nni, “hqa !n tgeldunt-nni” mi t-yepmiÊwas layas d usiren. Ahat di tallit-nni, d leb$i, d asirem : a p-iwali yin-wass war anu$ni, war tugdi, ass i deg ara s-d-tevs s thuski-s yepfeooioen war ma yella kra ara t-ismunedlen, i s-yernan tab$est, is-yernan tissas, armi ye$tes : a tudert, a tamettant. Idis $er yidis, qqimen $ef tecruft nni, traoun ttaâqira a d-teffe$ si tala. Ëmed mi gwala di tgeldunt tettergigi maççi d kra ; i wakk-n a p- a p-yessedhu, yezdew-as s irebbi, yessummet afud-is ; aha ! zzi-d $uri taniv-iyi-d aqerruyiw, yeçça-yi. Maca $ur-m mi-ptwalav kann tebda tpeffe$-d, tinev-iyi-d, i s-yenna. Tegeldunt tu$-as awal, tebda annuy deg uqerru n Ëmed $ef ufud-is skud akk-n tqelleb deg ucekkuê-is yeâdan am tmettult, segmi acêal ur yucaf, ur

Page 24: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

22

t-tekki temceî. Akk-n tessefsuy-it s tvudacin-is ticebêanin am tjaâbubin n wedfel, yekkan s telwe$ di tmeççimin n leêrir-nni teéva twekka. D$a seg wakk-n yaâya maççi d izli, ur yeêûi amek it-tewwi tnafa, yernu tidep kan ; ulamek ur t-tettawi ara tnafa s uêalfi n tvudacin-nni tileqqaqin mi s slafent, mi ttawint ttarrant deg uqerru-yis, ne$ lad$a mi d-ttanfent sya $er da $ef umuyag-is. bêal tuddimin n waman. I t-yeooan ad yennudem am llufan tessuzun yemma-s deg irebbi-s, armi yettu ttaâqira-nni t-yeroan s tmettant, armi yettu ula d tudert-nni deg yella. Ihi di tallit-nni tawezlant mi t-tewwi tnafa, akk-n deg irebbi t tgeldunt ; ur yuki s ttaâqira yebdan t-peffe$-d d waman-nni yeffalen $er yal tama. Tageldunt mi twala akk-n, teggugem si tugdi, teqqur tfekka-s am t$awsa, ur tezmir ad tenîeq, ur tezmir ad tengugu, ur d-temmekti Ëmed-nni yessumten afud-is i wakk-n a t-tender, am wakk-n i s-yenna yakan. Aman simmal ffalen, simmal da$en ttaâqira a ten-id teîîafar, werdin kan, neîgen waman, ruccen udem n Ëmed. D$a war ma yuêtam, armi d yufa iman-is zdat n wewras-nni, s uta$an yerêan am ssem deg ufus-is. A kem-yexdaâ Rebbi, qrib i yi-texdiâev ! I yenna i tgeldunt, mi ijelleb yeooa-p $ef tecruft-nni $ef qqimen. Yeroa akk-n s wexmat, armi d tessufe$ ttaâqira aqerru-s amezwaru, yebda yid-s ttrad : ansi s-d-tekka, a s-yekk ansi n iven, seg wakk-n cettir maççi d kra. Mi d-tezdem fell-as, netta ad yessuref s lebâid, mi tekri iman-is, netta da$en ad yezdem fell-as. Akk-n akk-n, armi d yiwet n tikkelt kan mi p-ixutel, d$a akk-n kan i d teédem fell-as, yewwet-it yufeg uqerru-s $er lebâid. Ttrad $wezzif maççi d tallit, yal mi s yegzem yiwen uqerru, send a d-tessufe$ wayev, a s-d-tinni ti$ri s daxel n tala-nni : - Maççi d win i d aqerru-yiw ! S tissas yephuddun idurar i s-yettarra ula d netta : - Ula d nek maççi d tin i d tiyita-w ! Armi d aqerru aneggaru, d wis ûa, d$a akk-n kan i t-id-tessufe$ - Tura d wagi i d aqerru-yiw, yiss-k ne$ yiss-i ! I s-d-tenna - Ula d nek d tagi i d tiyita-w, yernu yiss-m kan weêd-m ! Is-yerra. War ma yeêêulfa s âeyyu, war ma yugad ne$ tecqa-t tmes-nni d-ipeff$en seg imi-s : D$a akk-n kan i d-teédem fell-as, netta yessuref am lebraq, yezga-d ger snat n tcerfatin annect-ila-tent ; mi t-tevfer, tsak aqerru-s gar-asent i wakk-n a t-teîîef ; maca, yexmet war ma tluêeq-it. Mi tewwet a d-terr aqerru-s $ur-s i wakk-n ad tezdem fell-as tikkelt nniven ; tufa yewêel umegrev-is ger tcerfatin-nni. Ëmed ur yessugem ara mi p-iwala akk-nni ; ifures tallit, yessuref fell-as imekken-as tiyita war zgal s amegrev ; yufeg $er lebâid uqerru-nni aneggaru, i deg tezde$ tneffut-is.

Page 25: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

23

Di tallit-nni mi yebded, yepveggir nnefs am wegmer deg umayaf ; yepwali di ttaâqira ye$lin annect n loehhama, tageldun d-ssakwin iêemmalen nni n waman izeggwa$en s yihni, rdeg tebluleâ ; war ma iger-as tamawt Ëmed mi teîîef abird s tazzla, wi i$ellin, wi yettenkaren am tmencuft, ur teéri ansi tekka, ur teéri $ef wacu terkev armi tewwev $er tgelda. Ih akk-a !, tagelda yerra leêzen d ifri, yerra leêzen d taberkant, i yewwin akw at wexxam deg uma$rad bu-tillas i deg ur pqirrin tefnarat, i deg ur yepqirri ula d iîij n îîmayem. Ulac ger wat tgelda win tezgel tyita, ulac win ur yessergagi lweêc d-tessegwra tgeldunt mi teffe$ srid $er tmattant, mi teffe$ srid d asfel ne$ d tunîict i ttaâqira ; anef âad i baba-s yakw d yemma-s ye$lin deg irebbi n tisselbi. Ay-agi, maççi kan imi d yellit-sen, maca, lad$a imi anagar nettat ay sâan skaden deg-s cwiî n tafat, i sen-d-yerzan tillas n nnger. Tagara, yal kra yedda yid-s, yemmut usirem di tallit-nni mi tezger amnar n tebburt. Maca, seg wakk-n ulac win yeroan tu$alin-is, d$a mi tekcem kan tilisa n tgelda, awal yewwev baba-s i p-id-yemmugren $er tebburt s wuêcir d isu$an : - Aw !, tu$alev-d ? ! ur kem-teççi ttaâqira ? ! Ay a tin i yi-tgiv ! : tesse$liv lêerma-w ! tekksev fell-i aserhu... ! D acu n tissas i yi-d yegwra zdat n wegdud... ! Seg uêcir-nni yekkan di tidderwect, war ma yuÊtam amek yewwet deg uqerru-s s sin ifassen ; armi iwala ttao teddem-it-d tgeldunt si lqaâa. S wussar yakw d ddhaca, send a s-terr ttao-nni i baba-s s aqerru, tevleq i$allen-is, akk-n teççulçex akw s waman d wakal-nni d-isel$en fell-as mi d-tettazzal t$elli ; tger-as tim$altin, tetterdeq d imeîîawen send a s-tinni : - A baba... ! a baba... ! ttaâ...qi... qi...ra tem...m...ut ! D$a mi yesla awalen-agi ur nnemûada seg imi n yelli-s ; ula d netta icerq-as wawal, mi t-id-yekkes seg iri-s s tem$awlit send a p-yetter : - Amek ? als-d kan i wacu d-tenniv ? - Ih a baba ! ttaâqira temmut, yen$a-t yiwen unagmur id-yekkan abrid n tala. I s-tules acêal n tikkal. D$a mi yumen i s-t-tenna yelli-s d tidep, lad$a mi ywala ihni $ef iselsa-s, imir kan d umatu, yuzen aberraê-is yessawel i wegdud s umata, i d yusan qeccuc meccuc, armi ula d agwni-nni n usegrew ; xas inni ur ten-yewwi ara. Wehmen s umata $ef wacu ten-id-yessegrew ugellid, acku deg yezri, yal m’ara iberreê u berraê n ugellid, yessegzay-asen taluft, ma d tikkellt-agi teqqim d tuttra. Maca ur $wezzifet ara tallit, imi werdin kan akk-a, ata yessawev-d ugellid $ef wegmer-is, srid s anda akk-n yu$ tannumi yettulay-asen. Te$li-d tsusmi ger l$aci-nni yugaren aweîîuf, win i d yehres uguhhu yerra-t $er daxel, win i d-yewwin mmi-s meééiyen (sudd-as) imi-s...

Page 26: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

24

Lêûun armi izi ma yufeg, ad yeg lheffa n wemnay. Lad$a mi d-yebded zdat-sen yenna s kra yella di ta$wect-is : “Lemmer ad êûu$ s win yen$an ttaâqira n tala !, a t-$nu$ ma ye$na-t Rebbi !, ay-n yeb$u yessuter-it, a s-t-fke$ ! ula d yelli, ma yeb$a-p i tissulya ! si tura attan d tameîîut-is ! Maca ay-n kan ara s-ssutre$ ! : a yi-d-yawi aqerru n paâqira d anza !” Agdud-nni s umata yewhem s wul$u d-yuzen ugellid : Amek ttaâqira ized$en tala, acêal d aseggwas ay-a...?, ttaâqira iqevâen i tallest a d-temummed di tmurt...? ttaâqira yeççan acêal d anagmur, acêal d ub$is, ula d igen n tgelda tekfa-t ; ass-a yennulfa-d win ip-yen$an ? Awah, Agellid nne$ waqil yedderwec ne$ a yettargu awez$i. I pemyutlayen l$aci-nni gar-asen, seg imi $er tmeééu$t. Ulac win ur nevmiâ agerruj, ulac win ur nevmiâ tageldunt a p-yesâu d tammeîîut-is. £ef way-a di tallit-nni, kra n wuêricen, akk-n kan slan s wul$u d ureggem n ugellid, msazzalen srid $er tala, mhunfafen $ef iqwerra-nni n ttaâqira i yufan ger iêemmalen n yihni d waman, mmiêwaûen-ten, yal wa yewwi-d yiwen i ugellid, zaâma d annza iss ara d yesken iman-is : d netta i d Asav, d netta i yen$an ttaâqira. Maca, akk-n ma llan, yiwen ur yennul iswi, imi aqerru n tidep i deg tezde$ tneffut n ttaâqira ; ulac wi t-yufan war ma êûan. Acku, akk-n kan i p-yen$a Ëmed, yeddem-it yerra-t s aqelmun-is, amzun yeêûa s way-n ara yevrun. I yeooan agellid wumi ten-id-wwin, ad yerfu fell-asen, mi yufa ulac yiwen, lad$a imi d aqerru-nni yepnadi i ulac. £ef way-a i sen-yenna : “Lemmer maçi d rrezg n wass-a i kwen-iÊudden!, tewwim-d tamettant i sdis, imi turarem yiss-i, imi yi-terram d win ur nessin !. Maca, gulle$-kwen i lmend n wass-a, yessuref-awen rrezg-agi deg lli$.” Ahanay-agi akw, yevra zdat Ëmed, iwal-t, yesla-yas, imir, xas iêebbek wul-is si rrezg d wussar i t-yeççuren ; lad$a mi d-isedda ugellid deg ureggem-is tageldunt : a wi s-ivalllen $er daxel, a wi yeêulfan s way-n wumi yeêêulfa. Acku, anagar ay-nni zi$en i yepraou, anagar ay-nni i d asirem-is segmi p-iwala. War ma yeêûa s yiman-is : zi$en, d leb$i-nni is-yernan tab$est, is-yesnernan tissas, is-igan tazmert n ddkir i t-yessawven $er trennawt weroin yewwiv. Ay-agi tewwi-t-id akw tedmi-s di tallit-nni yezrin am lebraq, di tallit-nni yeççur wawal-nni mezziyen, mi d yeffe$ seg imi n ugellid : “ula d yelli ma yeb$a-p i tissulya, si tura atta-n d tameîîut-is”. Anagar ay-agi i wumi yesla, anagar ay-agi is-yessrenhuhzen tafekka di kra d-yenna ugellid. Maca, xas akk-n, ur d-yeskin ara iman-is ger l$aci-nni yettemduêasen, yepmideggiren ad walin asav, ad walin amernay-agi n ttaâqira m-ûa iqwerra, lad$a tulllas ijafen seg ussar, tullas i deg tezde$ tugdi n tmettant, i tent-yeîîafaren am tili. Ma d Ëmed asav ur

Page 27: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

25

tent-iwala, ur sent-yesla di tallit-nni mi tent-id-tu$al tiâeî n tudert, di tallit-nni mi yal yiwet tessaram di tsusmi : as tâelleq s idmaren, a t-id tger deg irebbi-s, a t-id-tezmev $er tâebbuî-is a s-tefk akw tafekka-nni i yÊud $ef ttaâqira, a s-tefk akw ay-n akk-n aâzizen fell-as, ad tebdu yid-s akw tadfi-nni $ef tugad a d temmet send a p-tissin, send a s-teêalfi ula di targit. Acku send-ya, ula d tirga nnsent d tamettant i tent-yerran am imecêad msakit, i sent-yekksen tavûa deg imi, i sent-icemmten kra yellan d tahuski di tmu$li-nnsent, i sent yessarezgen tagwella deg mawen-nnsent, atg... War ma yeéra di tallit-nni amek tferficent, amek êebken wulawen nnsent, mi traount ad walint argaz-agi imedreg ur yunzan deg wiyav. Acku ahat imir-n, yal yiwet amek it-tessugun : ta ahat tessugun-it d a$wzzfan armi yennul timiî n igenni. ta ahat da$en, tessugun-it d ahrawan annect n yilu, ne$ ahat tella tin t-yessugunen mavi d bu-kuz ifassen, d bu-kuz n ivarren, atg... Acu kan, akk-n ma llant, yiwet maççi tessugen-it d argaz amagnu, d argaz am yergazen nniven, yernu, d azref-nnsen a t-ssugnent akk-n b$ant, imi maççi d menwala ara yernun ttaâqira n tala. Ma d netta di tallit-nni, anagar tugna n tgeldunt i yeççuren tamu$li-s, tugna-s n yimir-n mi p-yerra ger i$allen-is, n yimir-n mi p-yepêellil, mi p-yesseb$as nettat tettergigi tfekka-s bêal isegmi yesselwiwic ubeêri... Di tallit-nni, ula d tidmi-s tenhewwal s tuttriwin $ef tgeldunt: wissen anda tella di tallit-nni ?. Wissen ma tesla-d i yisem-is deg imi n baba-s mi p-id-isedda deg ureggem-is ?. Ma tesla, wissen ma têulfa ula d nettat s way-n yeêêulfa netta di tallit-nni ?, mi tekker temhawcit di l$aci-nni yepnadin fell-as war ma éran gar-asen i yella, i yexmet s uqerru-nni n ttaâqira deg uqelmun-is, armi t-iwala yiwen wakli n ugellid, mi yuzzel srid bab-is, yenna-yas s lbavna: - Gedha s ugellid, wala$ yiwen ger l$aci d aberrani, weroin cfi$ yella wanda t-éri$ send ass-a... - War ma tessuglev awal !, azzel awi-t-id ! sse$ûeb iman-ik ! I s-yegzem awal ugellid mazal akk-n yebded. Akli yuzzel ger l$aci-nni yemduêasen. Ccwikan yecfa fell-as, yecfa $ef wanda akk-n i t-yeooa, mi yewwev $ures yenna-yas : Kker fell-ak!, lla k-d-issawal ugellid, aha ddu yid-i. War ma yenna-yas-d awal mi t-id-yevfer Ëmed, slid mi yteddu tigecrar ttelwiwivent, idmaren rehhten, imi yekkwerfet. Am win iteddun $er tmettant, mi yepcerrig l$aci-nni ur s-d-ngir tawawt, seg wakk-n is-yu$al wussar d ddhaca, i t-yerran di tallit-nni amzun weroin yemmuger agellid, armi yettu iman-is d mmi-s n ugellid, yettu iman-is d ageldun i yella.

Page 28: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

26

Mi yewwev $er zdat n ugellid, yunez-as. Mi d-inuqel ixef-is, d acu ara iwali ugellid deg udem n Ëmed amcum : Icuba$, ammus, îîâafa... lêaûun, anagar deg wallen d umeslay i yunza s alas yakw d iselsa-nni imqersa, yedlen tafekka-s yennusran armi yesfeqer ugellid send a t-yetter : - Keç ahat tezriv win... ? Mazal yekfa tuttra ugellid, mi d-yessenser Ëmed seg uqelmun-is aqerru-nni n ttaâqira akk-n d aceddiw ; akk-n ye$bubez s yihni, yessers-as-t zdat-s send a s-yeznew : - Gedha s ugellid, d nek i yen$an ttaâqira n tala, yernu tella tgeldunt d tinigit ma ur tminev ara. Ulamma yufa ugellid anza yepnadi, maca yeb$a win yugaren aqerru-nni n ttaâqira, lad$a mi yesla s ti$ri-nni d-yekkan ger l$aci-nni ijjaâren, iwehmen, mi d-tenna : Ulac deg-s taflest ay agellid ! ahat yezwar kan wiyav yewwi-t-id d amezwaru !. I t-yeooan ad yerr taflest $er tgeldunt, d nettat ara d-yinnin tidep, d nettat ara d-yefken anza ur yezmir yiwen a t-yerz. Akk-n s iselsa nni yumsen, s wemzur-is ixerben, ula d targagit-nni mazal ur teffi$ tafekka-s mi yuzen aklan d taklatin, i p-id-yewwin gucla deg uxawi, i deg tu$ tannumi tpeffe$ s amerreÊ. Wi yzemren a d-yefk anza yugaren winna d-tefka tgeldunt ? wi yzemren a d-yezg d anemgal n tigwat-nni yevran zdat n yigimen n wallen ijaâren, mi d-tessuref seg uxawi-nni deg t-id-refden waklan d taklatin, teooa-t d ilem ger ifassen-nnsen, tkemmel-d $ef uvar amcaq-nni s-d-yeggwran. Am tmencuft i d-yewwi wavu, war ma tuêtam, war ma tegzi armi d tufa iman-is tger irebbi i tfekka n Ëmed i t$idd d baba-s ne$ tâemmed ?, akk-n tepêewwic deg-s s isu$an d imeîîawen mi teqqar : D netta a baba ! d netta a baba ! d wihin i yen$an ttaâqira n tala ! Ih d netta ! fk-as-ay-n yeb$a ! Ula d nek, ma yessuter-iyi-d di tneffut-iw ; a s-p-fke$ si tura !... Armi s tmara i p-id-kksen taklatin i p-id idefren, seg idmaren n Ëmed ur neêûa anda yella, ur neêûa ma di targit ne$ di tilawit i yevra way-nni cil n l$aci-nni yettu$un s tudert-is, cil n te$ratin-nni yesâuzzugen $er lebâid, netta slid mi yeded kan am useklu, war ma yuki d yiman-is armi s-yenna ugellid : - Ihi a mmi, ldi imi-k ssuter i yellan di leb$i-k, ur ttagwad ur prayi, Ay-n teb$iv, ma deg igenni, a d-ye$li. Ma si ddaw tmurt, ad-yepwakfel. Ma deg ugaraw, a d-yeflawi. Xas d awez$i ma yessarem-it wul-ik, a d-yawev ifassen-ik. D acu yessarem wul n Ëmed ?, ay-n yeb$a wul-is, yedda-d di tmu$li-s, nnantep-id wallen-is ireqqen am isufa, ireqqen am tid n bu-tawla mi yesked yeffus, zelmev, am win yepnadin ay-n âzizen fell-as, ay-n

Page 29: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

27

ur terwi tmu$li-s yersen $ef tgeldunt i mazal din ger taklatin-nni, send ad yeznew i ugellid yepraoun deg wawal-is : - Ala ! gedha s ugellid, ur roi$ a yi-d tesse$liv igenni, ur roi$ a yi-d-teskeflev ul n lqaâa, ur roi$ a yi-d-tefkev igerrujen-ik, acku, ayen gi$ akk-a ! d ay-n kan i yi-d-tewwi a t-ge$ ay gi$, yernu gedha s-tgeldunt ay ssawve$ rrni$ ttaâqira, lemmer maççi d nettat i yezwaren tefka-yi-d amedya n tissas d teb$est ; ahat d awez$i ad ssiwve$ $er trennawt n ttaâqira. Ihi geha s ugellid !, s yise$ d usserhu ameqqwran, ara k-p-ssutre$ ma teb$iv, ma teb$a, ad tili d tigejdit n tudert-iw, ad tili d tayemmap n warraw-iw ! D wagi kan i d agerruj ara ssutre$ ay agellid. Agellid ur yu$al ara deg wawal-is $ef ureggem yefka, imi, war ma yessugem, war ma yesnezgem mi yenna s ti$ri yerzan akw isu$an n l$aci-nni, yerâan akw tiratin n tullas-nni yectaqen acmumeê, yectaqen acewwiq anafray, send-ya : - Ihi, att-an seg wass-a d afella, ara tu$al yelli tageldunt d tamîîut-ik ! Seg wass-a d afella, aql-ak-id d yiwen seg wid yellan ddaw laânaya d lêerma n tgelda-w ! D$a, d akk-a i yessulyi Ëmed s tgeldunt, s wedriz gebdan d umatu, s wedriz ur zmiren a t-id-sgelmen yinan, slid win tu$ din, i yzemren ad yeêûu, ne$ ahat ula d winna, ad i$il di targit i ywala ay-n akw yevran. Ihi, Ëmed seg wass-n mi yessulya s tgeldunt, yufa amkan ameqqwran di tgelda, i deg yettidir di lâazza d yise$. Xas akk-n yiwen ur yeêûi yiss : wi-t-ilan ne$ d acu t-id-yiwwin, imi ula d tameîîut-is ne$ d aveggwal-is. Wissen d$a wigi ma d nitni ur inudan ara ad êûun; ne$ d netta kan i yugin a sen-yechu tadyant-is d way-n it-id-isnejlan si tmurt-is, i t-id-yekksen ger wid wukud i d-yennerna s umata ? Lad$a wigi, yal tikkelt i deg ara ten-id-yemmekti, i tetter deg iman-is: wissen ma mazal pmektayen-t-id ? wissen amek it-id-tmektayen ? ma mazal pêalfin s yiss am wakk-n yepêalfi netta s yissen ? Lad$a gma-s wumi yeééa aneqliw d anza n tudert-is… ? maca tigi akw d tuttriwin d lbavna di ledmi-s war taremzi. Am wakk-n i d-nenna, Ëmed xas tafrit-is tepuceîîen, maca, yekcem s lqedd iâella di tgelda n uveggwal-is, i deg yu$al d yiwet n tgejdit ger tid $ef tressa tgelda, yerna-yas di tezmert, yerna-yas deg userhu, imi ula d agdud s umata; win d d-yudren Ëmed yeçça yeswa, win id-yudren Ëmed bedden waman, armi xas ini, slid ttao-nni kan i ten-ismezlin netta yakw d ugellid zdat n wegdud s umata. S way-a, ula d agellid yennerna rrezg-is, yussar nezzeh s Ëmed i deg dduklent tissas yakw d tmussni. Acku, yezga d win i tent-iferrun, tenniv s tin n tegzi ne$ s tin n yi$il.

Page 30: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

28

Am wakk-n yenna yinzi : “Sekn-d amur-iw, teççev-t ne$ wwet-iyi, êudd-iyi”. Maca Ëmed yeskan-d amur n yal yiwen, yernu ur s-t-itett ara. Yepêuddu yal win yepwaêeqren, yernu yiwen ur t-yekkat ara. Imi segmi d-yekcem tamurt-agi, anagar taflest i yzerraâ deg wegdud-is anagar ta$demt iss i yteddu, yezga d amêaddi n wegdud s umata, imi, ayen i d-yusan yemmuger-it ama d awras, ama d acengu, atg... I yessawven agellid armi ur yezmir ad yesni ula d tissegnit ; war ma s tilla-s, war ma yefka-yas-d tidmi-s send akw wiyav, yessawev armi t-yerra d afus ayeffus n tgelda, amzun d mmi-s-nni amenzu ur s-d-yefka walag-is. £ef waya-a d$a, d netta i deg yessaram ad yeddem ttao-is, imi d netta kan i ywala yezmer i taâkwemt n tgelda a p-yerfed, ass mi ara t-yessers, ass mi ara s-p-kksen wussan n tewser. I t-yeooan ad yesseêbibir fell-as, armi lemmer yettaf ur s-inettu ula d asennan, ur t-ipêaz ula d abeêri. Ih ! akk-a, d azref-is ad yesseêbiber fell-as, imi ma yebla-t kra ; maççi kan d tagelda-s ara iêudden, maca, yak tura Ëmed d azgen di yelli-s, d netta i d asalas n tudert n yelli-s nni d-irebba s ccuq, i deg yeskad cwiî n tafat. Acu n wul ara s-yefken a p-iwali tennu$na, acu n wul ara s-yefken ad iwali deg wallen-is imeîîawen, imi yeêûa ma yella kra yeblan Ëmed, ula d yelli-s yebla-p, lad$a imi yeskad deg-sen mmiran armi d ulamek, imi yeskad deg-sen ttidiren am tyuga n yigdav di lâecc, lâecc sen-tebna tayri, lâecc sen-yebna rrezg yeççuren d tadfi ur nmessu, yegman yal ass d tamaynup, tadfi i deg iêuz ula d netta: yal m’ara ten-iwali pmerriêen di tebêirin n tgelda yegman s tizzegzewt, yegman oouogent, bêal ibucriven yezgan ttaken tahuski i tefsut, ne$ m’ara yesmuzgut i tevûa deg iawen-nnsen, bêal ifirlellas yesfiricen i waqqaren imenza n tafukt $ef yigli. D akk-a yettidir Ëmed di tgelda di talwit d rrezg ur nesâi amedya, armi d yiwen was ; send-ya, yal mi ye$tes ad yeffe$ s asugmur, yepberr deg-s ugellid $ef yiwet n tezgi, i yessegdel $ef inagmuren n tmurt-is s umata, yeqqar-as : £ur-k ! ssugmer di yal tiégi yellan di laânaya n tgelda-w ma d tiégi... êader a p-tkecmev, êader ad yanef ula d avar-ik $ur-s !” Akk-n akk-n, yal ass yetttales-as aberri $ef teégi-nni tamcumt, war ma yessegzi-yas $ef wacu. Da$en Ëmed si tama-s, slid mi s-yetta$ awal, war ma inuda ad yegzi. Ihi ass-nni tameddit mi yeîîes : azekka-nni ad yeffe$ s asugmur, am wakken yenna i ugellid send ad yekker $er tguni. D$a am win t-id-yewwten s ubeqqa (mi s-d-yules ugellid : £ur-k !, am wakk-n i d-neddre$ yal ass : ssugmer di yal tiégi yellan di laânaya n tgelda-w, ma d tiégi... êader ad yenfel ula d avar-ik $ur-s !) I t-yeooan ad yewhem, i t-yeooan ad yetter deg iman-is : £ef

Page 31: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

29

wacu s-yessegdel tiégi-nni ?, d acu n lbavna teffer ?, d acu n wewras i p-ized$en ?, Awah! lemmer d awres, ur ipeffer ara fell-as, a s-d-yinni, seg wakk-n yepkel fell-as, yessen-it maççi d win idehhimen kan, maççi d win ireggwlen da$an zdat ddkir ne$ d win yettagwaden iwrasen, atg... Segmi yekcem s ussu, ur yemdil alllen, ur t-id nadam seg usnezgem. Ula d tameîîut-is, tuki-yas yella kra t-iceîînen, seg wakk-n s kra yekka yiv, netta d anqelyev, mi t-tetter $ef wacu yegguma ad igen ; a s-d-yaf timentall iss ara s yerwel deg wawal. Azekka-nni mi d-yekker, yaf-d aklan heggan-as yel kra : agmer-is, yeâlef yeswa, iduras-is da$en bran, ççan swan, imrigen-s, yal wa deg umviq-is, ma d ala$an, yemsed yerêa, ma d axettuc da$en kifkif, lêaûun ur yella kra ixussen. D$a mi iwala akw akk-n, yerkeb agmer-is srid s asugmer, yeooa tagelda yiwen ur yuki mi yeffe$, ula d tameîîut-is yeooa-p deg ussu, anagar mi s d-tenna : Ddu ay aâziz d talwit, êader iman-ik ! Netta zi$, yefra-t di tefrit-is, ye$tes ad ivil $ef lbavna teffer teégi-nni $ef i t-inedder ugellid, mi yenna d yiman-is : Amek !, nek yellan d al$u$ n inagmuren, nek yepmagaren yal awras yellan, ass-a yeb$a ugellid a yi-yerr d anubi ? Ihi ass-a a s-d-sekne$ d acu-yi ne$ d acu wumi zemre$. D akk-n i tevra, mi yeffe$ si tgelda, yerra srid $er teégi-nni war ma ibuven yiwen, war ma yeooa awal $ef wanda ara yessugmer, am deg yizri. Mi yewwev $er tezgi-nni, yaf actal yenhel maççi d kra, tenniv d awtul yella, tenniv d asekkur maççi d izli tneqqev... Lêaûun, s ufus ad teîîfev war ma tesmersev ulla d amrig. Di tazwara mi yebda asugmer, kra ur t-yemlal, d awres ne$ d ay-n nniven, tizgi tellwet d ay-n kan. Di tagara tessawev-it zzehwa-nni n usugmer, armi yettu mavi aberri n ugellid. Tallit $ezzifen, iga tamnennayt n i$ersiwen annect-ilap wa yemmzel, wa d amurvus, wa d amuddir, atg... D$a werdin akk-a, armi kan yeêêulfa s teégi tekker ad telêu si zzhir, tenhewwal tallit : isekla la plezdaéen seg wavu, tamurt la tettergigi s yiss, lêaûun ad tinniv d nnger n umaval i d-yessawven : ivuras-is, yal wa anda yexmet, uccayen-is kifkif, lbizan-is da$en, ur yeêûi s ani ufgen, ula d netta mi iwala akk-n ; turew-d tasa-s asemmiv, yebda yepcirriw. Mi yebedd akk-n yepraou s uta$an deg ufus-is, armi kan, atta teffe$-d $ur-s tmeîîut annect n loehhama : ivarren ressan di lqaâa, aqerru yennul timiî n igenni, amzur yeççuçi ad tinniv d taéebbujt-nni d-yecfan i tlalit n umaval. Ne$ fell-as asevsu, maççi d ayen ara walint wallen-ik ay amdan ; tezmer ad tfeé adrar ara tger deg yiwet n tde$$wimt. Wamma tikli-s : mi tger adsil, ad tenhuhez lqaâa, ula d nnefs : mi suven wanzaren-is ad ddun ula d isekla seg iéuran. Lêaûun laεoeb yunzan win, d awez$i ula deg usugen.

Page 32: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

30

Ëmed mi ywala akk-n : malah d netta yellan d illu n uta$an, mal d netta yekkaten axettuc war zzgal, ma di tallit-nni ; yejlla-yas kra din, ur d-ggwrint deg-s tissas, ur d-tegwri deg-s teb$est, yu$al bêal tawvuft deg wavu. Maca, wissen anda d yufa deg iman-is ubruy n teb$est, iss i d-yessuli tavep, mi s-yenna : - D acu-kem ? d acu teb$iv $ur-i ? inni-yi-d ay-n ay-n teb$iv a m-t-fke$ ? - Nek d tteryel ! nek d tteryel wumi ur yezmir yiwen ! Ffk-iyi-d ad ççe$ ne$ ak-ççe$ ad rnu$ tamurt $ef i tpedduv ! $iwel $iwel lluée$...! I s-d-teznew s ta$wect yekkan di rrâud deg igenni. Mi s-tenna akk-n, Ëmed yekker s tem$awlit isa$ times, d$a, yebda aseknef deg usugmer-nni akk-n d-ticeddiwin, mi teknef yiwet, a p-teçç, slid i$san is-d-tessegwray. Akk-n akk-n, armi ula d a$ersiw ur d-yeggwra ; tu$al s i$san-nni tezzi fell-asen teçça-ten. Di tagara tezzi $ef Ëmed teçça-t ama d netta ama d ivuras-is, lbizan-is d wuccayen-is, ula d agmer-is, tessegwvi-ten akk-n d imuddiren s umata, war ma tfeââ-iten. Di tmurt i seg d-ihujer Ëmed, yiwen ur yeéra ma yedder ne$ yemmut slid gma-s i yezgan yesâa izen $ef tudert-is. Acku anza d aneqliw-nni $ef yessfqad yal tifawt. Ma d ass-n, yufa-t maççi d winna yeooa ivelli-nni d azegzaw, yerra tili s iferrawen-is yennernan annect n tgertyal. D$a akken kan t-iwala ad tinniv telheb deg-s tmes, iferr ur d-yeggwri fella-as slid il$an i ybedden d iêerfiyen. Imir i yeéra s Ëmed yemmut, yeéra s gma-s ur mazal a t-iwali. Din ay yejlef gar-as d yiman-is : anda ye$li ad yernu $ur-s, ma ur d-yerra tamegreî-is. D akk-a, d umatu i yeîîef ula d netta abrid n yinig, war ma yetti $er tgelda, yevfer gma-s Ëmed war ma yeéra ansi yekka, war ma yeéra s wanda yemlal d wass-is aneggaru. Iteddu s lewhi am win yepcerrigen agu, ne$ am win iteddun di tillas. Mi yeffel i wedrar ad yemmager wayev, mi yeffel i teégi tayev a t-tger deg irebbi-s... Akk-n akk-n, tab$es ur t-teooa, asirem yezga d aâwin-is ur nepfakka armi armi s-d-tban tmurt tamezwarut, yerra srid $ur-s i wakk-n ad yessenfu yernu ad yesteqsi ma yella win iwalan Ëmed. Maca, akk-n kan i t-id-walan imeksawen, si lebâid i s-d-ssawalen ad yawi ixef-nni s wessmen d tunîict, segmi $illen d netta id Ëmed. Ar d ad-u$ale$. I sen-yenna s wussar d ameqqwran, imi yeéra s yen i yekka gma-s Ëmed. S te$wzi n wussan d waguren netta iteddu yeîîafar loerra d-yessegwra gma-s : tamurt yekcem, a t-id-mmagren imezda$-is s yise$ d userhu d ameqqwran, war ma éran maççi d netta id Ëmed d$a ad bdun fell-as llum s tin n yemdukal : Amek a

Page 33: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

31

Ëmed, tenniv ur pâeîîile$ ara a d-u$ale$ ; tagara seg wass-n mi truêev ?. Ma d netta yal tikkelt yattaf-asen-d timental iss yepsikk iman-is war ma yuk-yas yiwen. Ulac d ixef-nni wessmen di tama i gma-s Ëmed ; mi s-t-id-fkan, a sen-yinni : maççi n wass-a, acku maççi s axxam abrid-iw, ar d ad-zzi$. D tidep, maççi s axxam i yteddu, imi, abrid i t-yewwin mazal $wezzif, abrid i t-yewwin wissen s ani yessawav ?, wissen ma deg-s tu$alin ?. Maca akk-n yeb$u yili, yal mi yeêêulfa s âeyyu, ad yawev s anda ara yaf loerra n gma-s Ëmed i s-d-yettarran tab$est, i s-d-yepleqqimen asirem $er tiwvin n yiswi-s, d tifin n gma-s yedder ne$ yemmut. Maca, xas ulamma abrid $wezzif yewâer ; am wakk-n qqaren : win yeb$an, yewwev. Akk-a ula d netta, mi yekcem di tmurt taneggarut ; maççi kan s wensuf i t-id-mmugren imezda$-nni yufa deg i iberdan nhewwalen, ncewwalen s umata. Maca akk-n kan t-id-walan si lebâid ; qeccuc meccuc d tazzla $ur-s, izen yewwev tagelda : Ëmed yu$al-d ! Rrezg yezna-d am tafukt yerzan tillas n leêzen, yesfev imeîîi, yerra tavûa s udmawen tejla aniqal. Di l$aci-nni akw i s-d-yezzin ; yal yiwen d amek i t-id-ipezzem, yal yiwen d amek i d-yeplummu fell-as : Anna$ a Ëmed, acêal ay-a ur d-tbanev ! Anna$ a Ëmed, n$ill dayen ur nettu$al a k-nwali ! Anna$ a Ëmed anda tegrev ixef-ik, kra nnuda fell-ak ur k-nufi ?, atg... Akk-n ma yeskad deg-sen, ulac win ur têuza taluft n Ëmed, ulac win ur neêulfa s lweêc i d-yessegwra, ne$ win ur inudan fell-as di yal tiégi, di yal asif, ulac amkan ooan, ula d igen n tgelda, yeffe$ d lemêellat s anadi $ef Ëmed anda ara t-afen, ulac, igenni ur t-yerfid, lqaâa ur t-tessebleâ. Ula d Agellid yuyes tu$alin-is, yuyes yelli-s tecmumeê. Ih ! d$a nettat : awi vallen fell-as amek tu$al, awi p-iwalan amek zerrin fell-as yesragen n wass d wamek tepêalfi yal m’ara yessewrire$ yiîij deg igenni, m’ara p-iger deg irebbi-s yiv bu-tillas deg ussu d asemmav, deg ussu ilem yellan d asgwen n tayri, yellan d asgwen n tedfi yesselwiwicen tasa, yesselwiwicen ul s uêalfi n tudert yegman d tamaynup, yegman d talleqqaqt, yu$alen d asgwen n âawaz, yu$alen d asgwen n weêliles yakw d nnhati... Ne$ lad$a awi yeéran s lbavna n tsummta-nni $ef tetturug tevûa d iêemmalen, $ef tturugen imesllayen-nni ihuskayen tesouoeg tayri, imeslayen-nni d-imeqqin di tebêirt n uêalfi, ifessun anagar di tillas s yiniten teskad kan tasa d wul yetteclawa ubeêri yugaren win n temsunt. Wissen ma temmekti-d akw ay-agi di tallit-nni mi t-twala tezwer-it-id tneggif i yuzen ugellid tewwi-t-id $er tgelda bêal agellid wis sin. zi$ ttu$alen-d imattanen... ! Amek tiî-ik ad tâeîlev akw annect-a, a $tâeggnev, xersum ur nepnadi ara fell-ak ! Awah maççi akk-a i tgen medden a Ëmed !, armi $idde$ d tteryel n teégi $ef ik-neddre$ i...

Page 34: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

32

I d-ilum fell-as ugellid, mi t-id-yemmuger $er tewwurt-nni tameqqwrant n tgelda, wu$er yepmagar inebgawen-is n userhu ama d igelliden, ama d imussnawen ne$ d imeqqwranen n tmura nniven. Ma d netta di tallit-nni, ur yella way ywala, ur yella way yesla slid tiégi yakw d tteryel. Acku, d umatu yegzi s gma-s Ëmed d tteryel i t-yewwin d asfel, d tteryel i wumi iga aêarab. Acku yeéra s Ëmed : d ay-n ara yeg ula d netta, imi yekreh win ara s igedlen kra, xas ula mma d tamettant-is ma yegdel-as-p yiwen ; imir-n ara yejbu fell-as, imir-n ara s-iger irebbi. Acku, akk-n myunzan tal$a n tfekka ; ay myunzan ama di tiktiwin, ama deg wawal, lad$a di tmussni yakw d trugza, ula di tayri n tlelli, s umata ; yiwet tedmi-nnsen d i yal ta$ult. S wakk-a, ikmes-ip kan deg ul-is yessusem, anagar mi yessuter deg ugellid asurif d mi d-yesnulfa timental it-iooan ad iâeîîel anect-nni. Acku, yegguma a sen-yinni tidep, lad$a mi ywala tu$al-d talwit s yiss $er tgelda dlent tillas acêal ay-a. Ula d tageldunt iwala-p tu$al-d tevûa s udem-is, teoouoeg am tjeooigt-nni $ef i d-tennedwal tefsut s tez$el-is nniven. Ma $ef gma-s Ëmed, yepraou kan azekka-nni i deg ara yemmager tteryel-nni t-yeççan, ad yenna$ yid-s, a d-yerr llza-s ne$ ad yeddu ula d netta di loerra-s. Yeqqim, yebded, yewwi yerra di tgelda, yeffe$ $er tebêirin, yekcem s axxam... Sked amek ur yewwit a d-isse$wseb akud, a d-yesse$wseb azekka-nni, maca ; ad tinniv yedda-yas-d di taccnana, yegguma wass ad yezri, tegguma a d-tawev tmeddit. Ula d iîij, ad tinniv yeccev-as wanda i$elli, ne$, ad tinniv yella kra s-yugin $ellu, s-umata ; amzun yesbek wakud. Uk ! yegr-d tinexsas mi d-terra tmeddit amendi-is, mi d-tegla s tiziri deg irebbi-s i d-yerzan s nadam $ef yemdanen tezzuzen tallwit ; $ef yemdanen ur nesâi anezgum, ur nesâi a$bel, wamma netta... Mi mmensin, qessren cwiî $ef way-n yevran di tgelda deg yizri-nni deg ulac-it. Ur $wezzifet ara tallit mi yekker, yenna : ulamma i$imi yid-wen âziz ; maca ur zmire$ ad âiwze$ iv-agi yid-wen nnig n way-a. Acku, fki$ asiher i kra n imedukal-iw, ad ddu$ yid-sen s asugmer azekka. Mi s-yessuref ugellid s usirem n tguni-s di talwit, yales-as andar : £ur-k am wakk-n i k-neddre$ yal-ass, ssugmer di yal tizgi yellan ddaw laânaya n tgelda-w, ma d tizgi... $ur-k a p-tkecmev. Yeffe$-ik unezgum, is-yeznew s wannuz send ad yeffe$ si tzeqqa-nni n i$imi srid $er tguni, tevfer-it tgeldunt ur t-nerjin d alwes-is. Amek ara yeg i yiman-is ?, amek ara t-yesdukel wussu yakw d tmeîîut n gma-s ?, d awez$i ad yevru way-agi. A s-yessegzi taluft ? ulamek, t$av-it a p-yessigges, yernu dayen ye$tes : ad yeoo tadyant d lbavna alamma yen$a tteryel ma ur t-teççi. Di tagara, ccwi kan ur s-terzi ara ageîîum

Page 35: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

33

deg ufus mi s-yessuter asenfu. Cil n wudem-is yemêeroamen mi s-yenna : Suref-iyi, ass-a b$i$ ad gne$ weêdi. Maca tukel $ef leb$i-s, tukel $ef ul-is iêebbken armi yeb$a a d-yenîeq, a s-yinni : Acu$ef ? nek ur numin a d-tu$alev, nek ur numin a k-walint wallen ? tagara... Maca, tigzi terna aêalfi mi s-teznew s tmu$li yudren : Ih ! wicqa, ma twalav ak-ceddqe$... senfu ihi, gen d talwit. Tekka seg imi n tewwurt, teooa-t weêdes. Yeqqwra-d am wakk-n qqaren : “Rewle$-d di bu-takka, zgi$-d di bu-yed$a$en.” Acku, yezri wass yegguman ad yekfu, yecleqf-it yiv yekkan di oihennama, yecleqf-it am tlafsa yecleqfen agdiv war ma tezdi-yas afriwen : meskin iêebbek yissen, i$idd ad yessenser si tmettant i t-yuroan ger tallit d tayev. Akk-n i p-yerra i wenqelyev deg ussu-nni s yu$alen d acruf, deg ussu-nni s-yeççuren d isennanen s ani yetti ntan-as-d. Cil n âeyyu yessefsin tafekka-s, cil n nadam s-yepruâun arglaen-is si tikkelt $er tayev, maca, tanafa tugi-t, yal mi s-ibedd $er wemnar ; a t-id-temmager s tugna n gmas Ëmed mi t-tettfeééa tteryel akk-n s yihni d-yeffalen am i$ezran ; d$a netta a d-yejwiwel $er Rebbi t-id-ixelqen s isu$an ur d-npeffe$ seg imi-s. Wer tafrara azekka-nni, atta kan tgeldunt i s-d-ikkaten di tewwrt : A Ëmed ? A Ëmed !,kker êedru-d ad yali wass, kker !, ama ak-ooen yemdukal-ik. Armi d imir-n i yemdel allen-is, armi d imir-n it-tewwi tnafa-nni yebdan tettalqay s yiss, mi yesla s ti$ri-nni n tgeldunt ur tent-nemdil ula d nettat, seg wakk-n têar ad yali wass, têar a t-walint wallen-is i wakk-n ad tessimen ul-is yesxuttucen deg-s kra yekka yiv, ul-nni amcum i s-d-yeqqaren : awah ! waqil d targit way-n yevran, di tkerkas kan ay tedêid, ur d-yu$al ara Ëmed, ur d-yu$al ara winna teroiv, xas ayes-it, xas ayes-it ur mazal a t-twaliv... Tewwet tezwawat n usemmiv fell-as s wussar mi s tesla yerra-yas-d ti$ri s tem$awlit : Ih ! ih ! aql-i kkre$, aql-i-yin !... Mi d yekker, yufa-d yal kra ipwahegga ama d lêero, ama d ayen nniven, i s-d-iggwran kan, mi yerkeb agmer-is amellal, am winna n gma-s Ëmed, yekka seg imi n tewwurt, yeffe$ war ma yetti $er deffir, war ma yessegwra awal i tgeldunt t-ivefren s amnar, mi s tenna : Ddu d talwit, êader iman-ik ! s imesli nniven yes$aren tab$est, s imesli d-yettarzen tafrit $er wexxam, xas tafekk ad teddu s ani s-yehwa. Deg webrid i t-yewwin, xas ulamma yeéra $er tmettant, maca isettu-yas-p wesnezgem ipezzin di tedmi-s $ef gma-s Ëmed : yewhem amek is-yefka wul-is iger irebbi i tteryel i t-yeççan, amek ur t-t$av ara tmeîîut-is ara yexsin am teftillt n leêrir ?, amek tga tasa-s yeooan lmalayka am tin, yeooan tamsunt yekcem di oihennama ? Awah ! Ëmed nne$ d tirrugza i t-yen$an, $ur-s aserhu di kra yellan. I yenna

Page 36: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

34

di tagara s te$wzi n ta$wect-is, ccwi kan ulac win ara s-d-yeslen deg webrid-nni yexlan. Iéenzaren imenza n tafukt, bdan ttecruruqen-d $ef yigli mi yekcem di teégi-nni n tteryel, ur yelli way-n iwala d aramagnu, ur yella kra n wewras i s-d-yezwaren kra akk-n yessugmur. Armi yesmed aâemmur annect-ila-t n yextan-nni d-yen$a, werdin kan ; tetti tallit, tenhewwal teégi s wavu, lqaâa tettergigi, lêasun d ay-n kan. Maca, netta di tallit-nni, xas ulamma yugad ; maca yegmen, yebna umihi ara yemmager maççi d ay-n isehlen, seg wakk-n yeéra tteryel yeççan Ëmed, armi maççi d awras menwala, armi maççi d ay-n ara yepwarnu kan s ula$an ne$ s uxettux, maca, yessefk tizgi tameqqrant ara iniren tab$est d tissas, xas ulamma yeéra s gma-s Ëmed, maççi d war tigzi, maççi d war tab$est d tissas. Xas akk-n mi d-teffe$ $ur-s s tugna weroin yessin, s tugna weroin iwala ; maca, yerra iman-is ; amzun ulac-ip din, amzun maççi $er tmettant-is id-tegmen, seg wakk-n ; yepkemmil asegmur war ma yegr-as tamawt armi d-tsu$ fell-as : Aha! aha fk-iyi-d ad ççe$ !, lluée$ !, fk-iyi-d ad ççe$ send ak-ççe$ ad rnu$ tamurt $ef i tpedduv ! aha ! aha $iwel ! I yezzi $ur-s mi s-yeznew akk-n s wecmumeê-nni d-turew trugza yedlen tugdi : Ah ! d kem ay akk-a ? ! d ay-n isehlen, atan usegmur id-ssugemre$ iga lâum, ma teb$iv a t-neçç di sin, ula d nek tufiv-iyi-d lluée$, aha qqim-d ! D$a teqqim-d $er lqaâa annect-ila-p, armi teîîef akw agwni-nni deg t-id-tufa. ma d netta di tallit-nni, ur iga ara deg-s, slid mi d-yettawi is$aren i ysemnenni d taffa annect n utemmu. Mi s-imekken times, yebda aseknef deg usegmur-nni akw i d-yessugmer. Mi yewwa yiwen, a s-yekkes akw ikesman-is ara yeçç netta d wuccayen-is, ivuras-is yakw d lbizan-is, mi d-ggwran ye$san akk-n d ilmawen ; a s-ten-ivegger. Akk-n akk-n, armi twala dayen, yegguma a s-yefk tacriêt ; d$a tenna-yas : - Awah ! amek akk-a tgiv keç ass-a ?, gma-k yettak-iyi-d ikesman netta itett i$san ; ma d keç la ttettev ikesman, nek a yi-d tettakev i$san ?! - D ay-a kan i yellan, ardemma ma ur terwiv ara ; atta-n tesmert n wegmer zdat-m, d nettat kan ara kem-yesserwun. I s-yeznew. Acku yeéra tin is-yundi, imi send-ya, ismekken akw i$ersiwen-is : agmer yenna-yas “$ur-k, mi k-id taâna $er tesmert-ik, wwet-ip s îîek srid $er twenza war zzgal”. Ivuras da$en yenna-yasen, “kunwi, mi p-twalam te$li ; mm$et fell-as arzem-p, $ur-wat a wen-tessenser”. Uccayen d a$en yenna-yasen, kunwi, cerrgem-as aâebbuv-is, maca $ur-wat ad tÊazem akerciw-is.

Page 37: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

35

D akk-n ay tevra : mi tesla kan s way-n i s-yenna ; truÊ srid $er tesmert n wegmer, d acu ara taf deg wegmer ageswaÊ, yemzi yemleq, yal taqesbuî annect n tecruft, tussar maççi d kra s ikesman iâebba. War ma teéra s way-n i p-yeroan : akk-n kan yeêêulfa wegmer tekna-d $ur-s ; war ma iga-yas tuggimt mi yebded $ef sin ivarren imezwura ; imekken-as s sin ivarren ineggura $er twenza, yessemrare$-ip timendeffirt tennesraâ, ur teéri ixef-is d ivarren-is mi d uzzlen ivuras-nni urzen-t, uccayen-nni da$en, mm$en $ef wallen-is s waccaren-nnsen yugaren imegran skeflen-as-tent-id. Ma d lbizan-nni, s leêder am wakk-n sen-yenna ukerwa-nnsen, cerrgen-as aâebbuv-is s iqumam-nnsen yerêan am yixef n tefrut. Mi slekmen akw tisunviwin sen-yefka akk-n iwata, yiwen ur yezgil l$erv-is ; yuzzel ula d netta ad ikemmel ay-n i s-d-yeggwran d amur-is : yekref tagecrirt d tama n tteryel yesselqafen, yekkes-d seg wammas-is tafrut-nni yemmesden, yerêan armi tepseîîili ; ifeqwr-as akerciw-is, mi t-id-yen$el, armi kan d-ddan di tfert-nni : gma-s Ëmed yakw d i$ersiwen-is, ad tinniv d lexyuv. Ëmed idub armi yu$al, ma tegrev-t di loib, ur d-yepban ara. Agmer-nni yines, da$en kifkif, yu$al am wasmi yella di tâebbuî n yemma-s. Wamma ivuras-nni ne$ uccayen-nni yakw d lbizan-nni, slid mi d-ddan am wanéaden ger ivudan-is. Alhejna-k ay ul mi ten-id-yessensar s ifassen-is yiwen $er yiwen, ne$ mi ten-id yewwi deg i$allen-is, akk-n beddent wanéaren deg wallen-is, mi yteddu yepseêêib deg ivarren-is teffe$ tezmert, armi pemputtulen am ise$wan deg waman. Akk-n d aêrured d amured ; armi yemlal d yiwet n taârup d taqaâdant am wagwens. Ula d iéenzaren n tafukt, seg wakk-n teêma ; ad tinniv seg-s i d-flalin send ad a$en akw tizgi-nni s umata. D acu ara yeg ? yeggwra-yas-d a ten-yeggani mi ten-yefser $ef tezrup-nni am ibeênaq. Yeqqim $er tama-nnsen akk-n s imeîîawen yettazzalen seg wallen-is ; ma d tidmi-s te$req deg wesnezgem : Amek ara yefru tadyant-nnsen ?, amek da$en ara yemmager agellid ne$ tageldunt s weqriê am wagi ? Lad$a nettat, amek ara d-teggwri m’ara tsel s wergaz-is teçça-t tteryel ur t-terwi, argaz-is yugaren akw irgazen, i p-id-yeslulen tikkelt tis snat ? amek ara teg s tegwzi n tuderti-is, m’ara tepmagar tmu$li-s di yal tama, di yal amkan di tgelda tugna-s ; ne$ m’ara t$elli deg ussu-nni asemmav, ara p-id-yesteqsayen $ef tayri-nni taleqqaqt, tallufant, i d-ilulen deg wass-nni n twa$it, i yerran tamettant $ef wemnar send a p-tawi ttaâqira d asfel, akk-n ur tessin tiéeî n tudert i wid ara yidiren ? S yixef-is ger ifassen-is, yeqqim am win $ef id-ye$li igenni ur s-yezmir, ne$ am win iteddun $er tmettant mi yepfaras deg waktayen-

Page 38: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

36

nni s-d-yesseggwa yizri, i s-yettawin tugniwin ipekken di tmu$li-s am ifeîîiwjen. Ur yezgil tallit, seg wasmi yebda iceffu, lad$a mi d-yemmekti ass-nni deg i d-yennejla gma-s, mi akk-n yeskad deg-s armi yeffe$ i tjumma n tmu$li-s. Yemmekti-d ula d adiwenni-nni yevran garasen awal s wawal, war ma yezgel tubbyin-nni n teêbult s daxel n tala d wamek i sent-yebra Ëmed ger waman... yedha akk-n d usnezgem-nni t-yewwin, armi ur yeêtam d yiman-is yuki ne$ di tnafa i yella, armi ur yeêîam deg izri i yettidir ne$ deg immal, wamma amha, maççi d ay-n yettidir wemdan. Werdin kan ; armi d-$lint snat n tzermemmac i t-id-yessefrawsen mi pna$ent zdat-s, yeshanay akk-n deg-sent war ma yenguga, war ma yeêwawel, la pna$ent, la temkerracent ta wer têun $ef tayev mmidba$ent yakw, cwiî kan, yiwet temme$ $ef tayev ; tegzem-as-d tajeênit-is, d$a mi iwala tigawt-nni ; wissen ma d a$ivi i t-id-yesneîqen mi s-yenna : - Ayhu... ! tegzem-d tajeêniî n uletma-s ! - Ru ma ad truv i wid-ak tfesrev $ef teârup, wamma uletma, yeshel we$bel-is, ad ruêe$ a s-d-gemre$ feddu n lerwaê, mi s-p-vli$, ad tu$al akk-n tella yakan. I s-d-teznew akk-n s tjeêniî-nni n uletma-s deg imi-s, send ad ta$ abrid s anda ara d-tgmer im$i-nni wumi qqaren : “feddu n lerwaê”. D$a d umatu, nutenti la teddunt netta la tent-yettafar, ansi kkant yekka deffir-sent, akk-n akk-n…, armi d yiwen wemkan : ibed yeskad deg-s mi d-tegmer im$i-nni, tfeéé-it armi d yefka aman; temme$ tevla-yas-ten $ef ansi s-d-teqwrem i wletma-s tajeêniî-is. D$a, ur yumin allen-is, yewhem mi p-yeéra txelf-d tu$al-d am wakk-n tella, amzun ur d-teqwrim ara. War ma yessugem ula d netta, mi yedla igemr-d deg im$i-nni aqettun annect-ila-t, i d-yewwi s anda akk-n yeooa tifekkiwin-nni yemmuten. Mi yewwev, iga ay tga tzermemmuct-nni : mi yeççur idikel-is d ifer ne yem$i-nni ; a t-iêukk ger ifassen-is alamma yu$al am urekwti ; a t-yeééem $ef tfekkiwin-nni, akk-n akk-n armi sent yeééem s umata. Di tazwara, xas yeêêulfa amzun dlant-d tneffuyin-nnsen ; maca ur yumin ara, seg wakk-n i t-yugar layas. Maca, simmal irennu yessudum fell-asent deg waman n yem$i-nni ; armi kan iwala di gma-s Ëmed yetti idis, d$a si ddhaca-nni, isu$ : Ah ! waqil d tidep ? ! ih ! d tidep ! d tidep ! yesse$wzaf di ta$wect-is mi yeskad di temkerra yevran. Tallit kan wezzilen, ukin-d s umata, bdan tmizziden am wid i d-tger tnafa lqayen, u$alen-d am wakk-n llan deg zik : llbizan tu$al-iten-d thuski n ccâer-nnsen, bdan zeggwin afriwen nnsen ad naqlen ifeg. Ivuras-nni yakw d wuccayen-nni da$en bdan tikli ur naâqid, amp wid i d-ilulen imir-n kan. Ula d agmer-nni yu$al yekker akk-n s um$illew... Ma d Ëmed ur ngir tamawt $er way-n yevran : Akk-n kan i d-yeldi allen yufa-d gma-s zdat-s ; war ma yuêtam amek i d-yekker

Page 39: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

37

yegr-as tim$altin, wi yepêewwicen wi yettrun akk-n wa ger i$allen n wayev, gumman ad mserwun. Di tagara, Ëmed, am win t-id-yewten s ubeqqa : yesked akk-a d wakk-in, yufa maççi d amagnu way-nni, yewhem yeldi imi-s, allen-is jaâren armi ad tinniv ff$ent-d si tekwatin-nnsent. Mi t-iwala akk-n gma-s yennesraâ ger i$allen-is ; yes$am-it $er lqaâa, send ad yazzel d umatu $er teblawt-nni n waman icudden $er tarekt n wegmer-ines ; yewwi-t-id s tem$awlit, ccwi kan ggwran-d seg-s way-n iss is-yessared udem-is, yernu akk-n d isemmaven am wegris. - Anda akk-a lli$ ? ! d acu yevran yidi ?, ssegzi-yi-d, ssegzi-yi-d a gma, mmute$, ne$ ddre$... ? ! I yebda tuttriwin akk-n s isu$an, mi d yendekwi. - Ala a gma, ur temmutev ara ! aql-i $ur-k, ur ttagwad, akwi-d d yiman-ik, ur ttagwad ! Is-izennew gma-s i t-id-yerran deg irebbi-s, am llufan idehcen deg way-n iwala. Di tagara mi t-id-tu$al tefrit, tezri akw tergagit-nni ama d i Ëmed, ama di gma-s ; dlan $er tedyanin i sen-yevran, mmichan-tent si tazwara, armi d imir-n mi qqimen akk-n idis $er yidis. Ass yessawev s azgen, êedru-d d azizwu. Igenni-nni yellan s ya $er da a t-id-yedel usigna ; yu$al temmegl-it thuski, ad tinniv yussar s way-n id-iwala. Ula d iîij yedda-d di leb$i, yebra-d i iéenzaren-is war ceêêa, izerâ-iten $ef isekla, $ef yim$an... Ula d ti$altin yesle$ wedfel; rrnant di temlel yepfeooigen ugar, armi tepcilliw tmu$li yersen fell-asent. Ne$ igdav-nni yettemzilligen ger igenni d tmurt, s uslebvec-nnsen aêninan yettemsevfar d icewwiqen yepcewwiren tameééu$t. Imir-n, maççi kan êulfan s tfenda n tefsut i d-yemmalen s terzeft n jeooigen ihuskayen, s terzeft n tayri yessidiren talwit, yessidiren rrezg deg ulawen... Maca ussaren ula d nutni s temlilit n Ëmed yakw d gma-s, ussaren s igeldun yemyufan deg irebbi n wass-nni yefsan ugar n tefsut. Ih ! anda-p tefsut yifen tallit-nni ?, anda-t wass yunzan ass-n ne$ imir-n mi rekben igmiren-nnsen idis $er yidis îîfen abrid srid $er tgelda, am wasmi d-ttu$alen seg usumer, ulamma imir-n aqesser-nnsen maççi am win n yizri. Lad$a Ëmed iêaren ad isel akw s wayen yevran di tmurt, seg wasmi d-yennejla armi d asmi t-id-yevfer gma-s. Maççi d kra n tuttriwin i s-imudd, d$a tamenzut iss i yeldi adiwenni : - I Baba amek yettili ? - Ih baba-k, i d-yeggwan deg-s anagar tafekka, seg wasmi d-tennejlav, yezga yen$a-t we$bel fell-ak, ur iwala wi yeff$en, ne$ wi ikecmen.

Page 40: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

38

Ula d tagelda-s yeffe$-it lêir-is, yal m’ara k-id-yemmekti ; yettu$al am umeslub. Yezga yeqqar-iyi-d s wurrif : ula d keç ma teb$iv ad tvefrev dadda-k, ur k-id-urize$ ara, nek zemre$ i yiman-iw. Maca weroin gi$ deg wawal-is, imi êûi$ d aêliles n tasa-s fell-ak i d yettutlayen deg imi-s. Wamma ilmeéyen, ulac win ur iyi-d-nesteqsay ara fell-ak ma tbanev-n ne$ xaîi, lêaûun, ur tezgil yiwen lmeêna n-tessegwrav. Ula d tullas, yegguma ad ye$mu lêenni deg ifassen-nnsent, yeggumma ad yessibrek êirqus timmiwin-nnsent. I s-yessegwra s wecmumeê. - Aha aha !, berka-k asmudreb, tebdiv-tent-id da$en ?, I s-yeznew Ëmed send ad ideqqem agmer-ines, ad ye$wseb tikli, am win iêaren $er tiwvin m’ara d-yemmekti win aâzizen fell-as, i t-yepraoun s war aramsu. - Rrou a ! s ani l$wesbev akk-a ? rrou-yi ! I s-yenna gma-s yessegwra $er deffir. - Laêeq-iyi-d ! I s yeznew Ëmed war ma yetti s wudem gma-s, i yedqqmen ula d netta agmer ines iluêeq-it war ma yerna-yas-d awal, seg wakk-n yegzi deg wacu t-id-yesmekti, yegzi s tedmi-s tezwar-it $er tgelda i deg ara yaf tinna t-yepraoun s tawla n tayri di tasa Teddun akk-n idis $er yidis, s tikli d aççuqqel di tsusmi yepruéu dderz n teûfiêin $ef yiéra d uêeoris, yessan abrid-nni yexlan ; d wesqabeê n ivuras-nni, sya $er da m’ara êalfin s wegvid yufeg ne$ s wewtul yeskerwic di ttarma. War ma êûan s ani ssawven ne$ d acu sen-d-yeggwran deg wabrid-nni itezzin itennev yissen am wezrem ; ami kan kecmen di taddart. Ihqa ! ttun : maççi kan myuzan am watmaten imuqna, maca d yiwen i d wayev. I ten-yeooan wehmen di l$aci-nni tmagaren mi ten-id-skaden s wallen ijaâren, s yimawen yeldin, i deg kfan imetman. Teddun war ma yuli-ten-id wawal, slid mi sen-sseggwrayen ula d nutni tamu$li yeççuren d tuttriwin, armi wwven $er tgelda ; ay d-mmektin s harao-nni ufan yekker. Acku, akk-n kan ten-id-iwala wemvi $ef tewwurt ; yuzzel s yizen $er ugellid : Gedha s ugellid !, yedha s ugellid Ëmed !, Ëmed yefti, yu$al d sin... di tazwara, agellid ur yumin ara, maca mi ten-iwala zegren-d amnar n tgelda, yufa-d iman-is ger tilawt d usugen, iêar s ani ara yerr iman-is : Mi ywala akk-a, d tidep sin n Ëmed i yellan, mi ywala da$en akk-n nniven, ulamek, d awez$i amdan ad yefti $ef sin n yemdanen. Cil n way-a merra, maca ur yeooi ara ad-iban fel-as wewham, lad$a mi akk-n uzen $ur-s s wannuz, mi sen-yenna s ta$wect-is deg yermi a p-yerr d tamagnut :

Page 41: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

39

- Zi$ daymi qqaren : skud nettidir, néerr. Amek ! yeffe$ yiwen, u$alen-d sin ? Ayagi d acewwir ne$... ? - Ala ay agellid ! ur yelli d acewwir, ur yelli dayen nniven. Maca, am wakk-n teériv... I yegzem Ëmed awal i ugellid, syen war ma yesseksef, yecha-yas tadyant i s-yevran di teégi-nni $ef i t-inedder yal ass, armi d mi t-teçça tteryel. D$a ay agellid ur éri$ anda d-gwri$ ne$ d acu yevran ; armi d-ufi$ iman-iw... I yekfa awal-is Ëmed. Maca, agellid ur t-yumin ara, acku, d awez$i ad yevru wayen is-yecha Ëmed, xas ulamma d tidep yevra. - Ih, syen akk-in mi k-teçça tteryel ; tu$alev tem$iv-d $ef sin ne$ amek ? ! I s-yeznew ugellid s tevûa n uqejjem. - Ay agellid, êûu weroin yevsa deg-i yiwen ! ur ttanze$ i yiwen ad yevs deg udem-iw ! I s-yenna Ëmed s tin tissas, send ad yerfed awal gma-s yellan $er tama-s : - Ih ay agellid ! maççi d tavûa n weskaârer i d-nelhi, i d-d yecha gma Ëmed, d tidep yevran. I s-yeéée$éen send a s-d-ikemmel tadyant is yevran gar-as d tteryel. - Atan a ninni yevra yakw wannect-a, i kunwi da$en : anwa id Ëmed argaz n yelli ne$... ? I sen yuzen tuttra ugellid, i $ef is-yeznew Ëmed: - D nek ay agellid, yelli-k d tameîîut-iw, d nek id Ëmed. Ur qebble$ win ara yi-p-yerren deg wahat ne$ di rrjen !, ula d nettat... Yekker wawal gar-asen annect-ila-t, wa ijebbed wa ikerref : Agellid, yeggumma ad yamen war anza, Ëmed da$en, ye$tes ad yefru taluft ula s ttrad ma yessefk. Di tagara mi ywala ugellid tadyant simmal tkerres, simmal t-peddu s ayen ur ngerrez ; d$a akk-n i wehha s imvifen-is a ten-arzen, a ten-gren s akmin ; atta teêlales-d tgeldunt yegren deg irebbi i baba-s, tâelleq-as $er yiri s wannuz d imeîîawen : - Gedha s ugellid ! pxil-k a baba !, suref-iyi, d nek ara d-iseknen tidep, rrou, ur $wesseb ara a baba ! d nek ara iâeqlen ar... Maca yepwagzem deg imi-s wawal mi tezzi $ur-sen, mi ters fell-asen tmu$li-s ur nezmir a ten-tessemyirred. Imi yeldi, allen jaârent, ul ixebbwev armi neddun ydmaren-is am texwcact ger ifassen n tin jjfayen ; m’ara tessenduy, di tallit-nni mi tebded tesmaâqil deg-sen. Xas ulamma qqaren : “tasa tepkacaf s win âzizen.” ma d nettat imir-n ; tugi a s-tsel, teggumma ad teddu d weêliles n tasa-s, seg wakken i p-yugar uêezzeb, i p-ugaren igimen n leêsabat i tga tefrit-is: tugad tuccva, acku ma teccev, kra yebnan ad yedrem, kra mellulen ad yames ayen ur yezmir yiwen a t-yessired. D acu ara yevrun ma tefren gma-s n Ëmed d argaz-is ? Xas ulamma ur iqebbel ara ma

Page 42: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

40

tefren-it, maca, awal am waâbar : ma siwev yeffe$ si lfuci, ur yettu$al ara, i tesnezgim, di tallit-nni deg pemsakaden nettat d wergaz-is i p-iâeqlen war ma tâeql-it. Ula d netta, tevra-yas imir-n : am uzerzur di tqillaât, m’ara yepraou deg win ara syefsin. I yetraou melmi ara d-yeffe$ seg imi n tgeldunt ifeîîiwej ara isi$en tafat n tilawt, m’ara d tinni : D wagi id Ëmed ! d wagi i d argaz-iw ! Ula d nettat teêêulfa s way-agi yella deg yiwen ger sin-nni watmaten i deg tneêêes tamu$li : mi tuni yiwen si tfednin ar aqerru ; ad tu$al da$en $er wayev ara tani si tfednin ar aqerru, ar d ad taf kra n ccuber iss ara tsemyirred garasen, d awez$i. Ma s ugacur, tegguma ad te$tes, tugad inebbicen n tefrit yernu, teêûa agellid-nni yepraoun awal-is aneggaru, ur p-yettaâtaq ara a s-d-yessuter anza $ef teîîef ta$test-is, s wacu tsemyarred ger wergaz-is d ulwes-is. Tallit $wezzifet di tsusmi d-yersen. Akk-n puâellqen ama d agellid, ama d sin- nni watmaten, wamma tageldunt… Werdin kan mi yerfed gma-s n Ëmed afus-is azelmav, d$a armi kan i d-temsar$a txatemt deg uvav-is war-isem. Tué $ur-s teîîef-d afus-is, temmuqel texatemt-nni i qrib a p-i$um weksum deg uvad-is, seg wakken d iseggwasen segmi p-yeqqen ; ur tennsir deg uvad-is. Tetti $er ugellid s wecmumeê, ma d tamu$li-s tezger akk-in, temlal yakw d wallen n Ëmed ireqqen am isufa, armi tzellef $er lebâid, armi maççi d tamu$li i d-ipeff$en seg-sent. D$a terra-d tinexsas i ten-issenhuhzen s umata, send ad-tinni : - Gedha s ugellid a baba, a k-d-inni$ ma a yi-tamnev ? - I tura, d aqesser i la nepqessir dagi ? ! ne$… I s-d-yeznew Ugellid s wuÊcir d isu$an, armi frawsen akw wid yellan din. - Ih ay agellid !, ih a baba, argaz-iw weroin yeqqin taxatemt. D wagi ! d wagi id argaz-iw ay agellid ! i tenna s weêliles tewwi di ta$wect-is mi tuzzel $er yidis n Ëmed argaz-is. Syen, chan-as tadyant n txatemt-nni i d-isnejlan Ëmed, tadyant n txatemt-nni ttun armi sen-p-id-tesmekti tgeldunt, i ten-id-isbanen : zi$ ulla d nutni d igeldunen. Mi yesla ugellid s tedyant seg mi tebda armi d tagara ; yekker $er-sen, yegr-iten-id ger i$allen-is, yessuter deg-sen asuref mi ten-id-yes$am s idisan-is, amzun d sin warraw-is. Yessuter deg-sen ad qqimen, ad idiren di tgelda-s ara sen-d-yeoo. Maca, nutni gumman ti$imit di tgelda, fernen tu$alin $er tmurt-nnsen, $er tgelda n babat-sen, mi s-nnan di tagara : - Ala ay agellid âzizen, ma tessurfev-a$ a nu$al ansi d-nekka, a nu$al $er imawlan-nne$, $er tgelda-nne$ i $-yepraoun. - D tidep a tarwa, d azref-nnwen, am wakk-n yenna yinzi : “Seçç-iyi, sels-iyi, ssne$ wi yurwen-iyi” Ihi a tarwa, ur zmire$ ara a d-zge$ mgal leb$i-nnwen. Ma teb$am ad teqqimem, ay-agi akw tepwalim d ayla-nnwen, tagelda-w i kenwi wumi ara d-teggwri, nek da$en skud ddre$

Page 43: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

41

aqli d baba-wen. Ma teb$am ad tu$alem, lêaûun aqli-kwen d ilelliyen. I ten-yessefren ugellid s wawal êninen, s tmu$li-s yersan s leêzen deg udem n tgeldunt yettemêeroamen, yepbeddilen initen send as-iger awal : - I kem a yelli d acu ara tinniv ? ad tedduv d wergaz-im ne$ ad qqimev yidi ? I p-yetter akk-n s wecmumeê yekkawen. Tageldunt ibedd-as wawal, yeggumma a p-id-yali ula d nnefs, seg mi; ur teroa ara tuttra-yagi s-yuzen baba-s. D acu ara teg ?, amek ara s-teznew ? Acku, mi temmuqel deg-s i$av-ip, anagar nettat i yesâa d alag, anagar nettat i s-itekksen lweêc n nnger. Amek ara t-teoo d awlawel, lad$a imi ival di laâmer, imi t-id-tewwev tewser ur nepqil yiwen, ur nettagwad yiwen akk-n yeb$u yili, d igellil, d amerkanti, d a$erman ne$ d agellid, mi d-tejba s facal ad ta$ tafekka-s i deg ara teqqaz alamma tessertem-ip war ma têunn-as, war ma t$av-ip... Mi temmuqel da$en deg wergaz-is : ur tezmir ara ad tesse$res aéetta-nni tger $ef ulawen-nnsen tayri, bêal tissist ; ur tezmir ara ad teqlaâ aéar-nni n tayri yezdin ger tasiwin-nnsen tileqqaqin, tiêninanin. Lad$a mi d-temmekti ay-n tenna ass-n amezwaru zdat uzayez : “Ma yessuter-d taneffut-iw, fki$-as-p si tura”. Amek ara tu$al deg wawal-is ass-a ? a p-yeêqer yiman-is, a p-yeêqer wegdud is-yeslan, a p-yeêqer ulla d baba-s m’ara yeqqim tagwnit d yiman-is, m’ara d-yemmekti : yelli-s teréa ajlaf n tayri, tefka i win i p-id-yekksen ger tu$mas n tmettant. Di tallit-nni teêêulfa s yiman-is, am tin yegren ger sin içunar : win $er tué a p-yeqdeê, win $er tué a p-yecwev. Imir-n yeskan-ip-id wudem-is, am tin yeb$an ad tsu$ alamma nedhen idurar : Abbuh... !, abbuh a Rebbi anwa aqraê yugaren wayev ?, anta times isehlen $ef tayev i wakk-n a s-gre$ irebbi ? Maca, ameooid, isu$an-nni, tagara ff$en-d seg imi-s d leênana, d telwe$, mi tesked di baba-s send a s-teznew : - Gedha s ugellid a baba, lemmer beîîun yemdanen iman-nnsen $ef sin, yili ad bvu$ iman-iw ula d nek, azgen ad yeddu d wergaz-iw ; azgen nniven ad yeqqim yid-k. Ardemma, d ta$test n ugellid ara yevrun. Maca, agellid yegzi s teznewt n yelli-s send a s-isel d imesli. Acku yesla-yas yakan d aêalfi yeslan i wul-is iêebbken, iwala tasa-s i deg teskurrec tayri s waccaren-is leggwa$en. Yeêûa ma yermi a ten-id-yeqlaâ, ad u$alen d imegran ara p-igezren, ara s-yeggen iggasen ur npejji. Lad$a mi yerfed tamu$li s udem-is a s-yeznew, yaf imetti yettezririgen $ef teênakin-is yunzan tijeooigin yefsan, d tuddimin yettirriqen ugar n tme$wanin. Ula d netta, tamara i ten-yerra $er daxel akk-n mi tnezlulufen deg-s i s-yenna s wesêissef :

Page 44: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

42

- Ëûi$ a yelli trav argaz-im, maca, b$i$ kan ad êûu$ ugar s ûehd n tayri-s deg-m, daymi m-in-uzne$ tuttra-yagi. Acku a yelli, d tayri id tidep, d tayri id tudert, yal argaz tra tmeîîut-is, yezga yuli wazal-is ger medden, yezga zeddig userhu-ines ger wiyav. Yak qqaren deg inzi : Yefna-k i$imi n tejmaât a win yu$en tader$alt”. Ihi a yelli, argaz bu-tissas yeqquren d tameîîut-is is-yezwaren, yal win wumi tezwar tmeîîut-is, ulac acengu ara t-yeréen ne$ ara yawin zdat-s tarennawt. Ma d argaz ur tra tmeîîut-is, ur yella wacu s-d-yeggwran, ma d adrar ad yertem. Ihi tura a yelli imi êûi$ ûehd iss i trav argaz-im, atan pekle$-t fell-am, am wakk-n ara kem-pekle$ fell-as, ddu yid-s a yelli, êader fell-as, fek-as tissas d trugza, fek-as aserhu zeddigen, atan deg irebbi-m d lamana âzizen fell-i aîas aîas, $ef way-agi ur b$i$ ara a s-d-yekk way-n ur yuklal seg-m. Wamma netta a yelli, tekle$-kem fell-as, êûi$ d awez$i a m-d-yekk way-n n diri si tama-s. Mi yessers awal-is ugellid, send a t-yerfed Ëmed, yekker yunez-as ; akk-n s ta$wect yessergagay rrezg-nni yeççuren ul-is i s-yeznew : - Gedha s ugellid, xas kkes anezgum, si tama-w a k-jelfe$ $ef yell-ik ur tennu$na yiss-i ne$ s rrayza-w s umata. Ma d keç ay agellid, ay-n yellan a t-mmagre$ fell-ak d tgelda-k d wegdud-ik s umata. Melmi yi-n-tessawlev, aqli $er tama-k. Ula d gma-s d wigi id imeslayen i yenna i ugellid send ad tekker tgeldunt s usêemêem n tizemt, mi s-tger tim$altin tenna-yas : - Gedha s ugellid, xas pkel a baba, lamana-k ur teffi$ irebbi-w alamma medlent wallen ur yenêaf, ur s-d-yekka s tama-w we$bir, ar s-ili$ d tudert n tâazza d yise$, d aserhu d tayri ur nfennu ur n messu. A s-ili$ akk-n ik-tella tgellidt yemma. Ma d keç a baba, am wass-a, ma $wezzif laâmer, a k-id u$ale$ s mmi ne$ s yelli ara terbuv deg irebbi-k. D akk-a ay tezri tmeddit-nni tanegarut di tgelda, imi, azekka-nni kan mi yuli wass i îîfen abrid n tu$alin $er tmurt-nnsen s tengift tameqqwrant n iserdasen isen-isedda ugellid. Ooan tagelda tesserhab, ooan agdud yennu$na amzun d igenni id-ye$lin fell-asen. Mi fflen kan i tewwurt n tgelda, ufan agdud s umata yewwev-it yizen, si yal tama ikeffu-d l$aci bêal tiwergiwin n uweîîuf, s wesêissef d unu$ni i ten-yevfer armi ff$en i taddart n tgelda. Teddun tiégi tettak-iten i tayev, tizi tettak-iten i tayev, yal tardest deg umcaq-nnsen s tedyant-is, s waktayen-is di tedmi n Ëmed yakw d gma-s. Ma tamurt ooan ivefr-iten-id l$aci s unu$ni, tid i ten-id-yetmagaren d mgal. Acku, yal tamurt kecmen yemmuger-iten-id s wenîuf d wussar ur nesâi amedya. Ad ççen, ad swen, ad senfun mi d azekka-nni

Page 45: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

43

da$en ; ad a$en abrid-nnsen s waâwin amaynut yakw d yixef-nni yeooa yakan Ëmed din ; armi send ad awven, semden acêal d tiqwevâay ama n u$elmi, ama n ubeqqwri, isredyan, ile$wman, igmiren d tegwmar… Ula mi wwven $er tmurt-nnsen, d$a din : akk-n kan zegren tilisa, aberraê yendeh yissen, amendah yekker deg wegdud s umata, send ad yawev yizen tagelda, yemmuger-iten wegdud s umsude$ annect-ila-t, d amsude$ weroin nevra di tmurt-nni. Temlal tasa d way turew, yeççur-d irebbi yexlan s Ëmed d tmeîîut-is yakw d gma-s... D akk-a ay tekfa tmacahut n ugellid d warraw-is. Ar tayev ma nedder.

Page 46: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

44

Tamawt n umeskar

Tamacahup-agi, am tid akw yellan di tsekla nne$ timawit, “Tamazi$t“, yal yiwet s uzal-is, yal yiwet s wannan iss tezmer a d-telhu ama i unubi, ama da$en i umengav ara p-ye$ren. Ayen yettu$aven : aîas seg-sent i yepwattun, aîas seg-sent glan yissent yem$aren yewwven s anda ara nawev ula d nekwni, ruêen war ma ooan-tent-id ne$ xas ma ooan-ten-id, u$alent twattunt imi d-ggwrant kan seg imi $er tmeééu$t war ma urant. Lad$a deg wakud-agi atrar, imi aîas n temsal i yessenjla s tmaynutin id-yessawev, i yeooan amdan ur teshit fell-as tudert, i wakk-n ad yecfu, ula d im$aren d tem$arin tent-yessnen u$alen, aîas ay sen-isettu deg idles-agi imawi s umata, maççi kan anagar timucuha. Yernu, maççi kan d akud agi atrar i ten-isettun, maca, ula d win yezrin yermel aîas seg-sent war ma wwvent-a$-d. D$a s umedya : Asmi mazal yemma di tudert ; yal mi s-ssutre$ a yi-d-tawi tamcahup ne$ asefru ; tikkal mi d-tenna kann ifyar imezwura, ad taf tettu kra yeggwran deg usefru-nni ne$ lad$a ma d tamacahup. D$a, a yi-tinni akk-n s weshissef : „Ahbuh a mmi, imi $-teooa lgerra a necfu !”. D tidep, d talwit akw i d tigejdit i tudert n yal kra yerzan ccfawa, akk-a d$a am yidles nne$ Amazi$ yeddren kan di timawit. Ihi, ay-n i d-yeggwran seg-s ar imir-a, tikkal a t-naf maççi akk-n yella di tama, i yella di tama nniven ; ha izad, ha yenqes. war yezmer yiwen ad yegzu amek yella deg izri. Acku, d$a ma neddem kan tamacahup-agi n Ëmed n ugellid d amedya : nezmer a p-naf di yal tama n tmurt n leqbayel “Ma maççi di tmaz$a s u mata”. Maca, temyarred di tama $er tayev : yal tama d amek id-teggwra deg-s, d amek ip-cehhun. Xas ulamma isegbaren i p-yetturaren ur tbeddilen ara, iswi-s da$en ur ipbeddil ara ; ma d ta$ara iss ip-cehhun temyarred, tikkal s waîas. “Ay-agi yerza ula d tutlayt tamazi$t ne$ taqbaylit s yiman-is, imi yiwet n t$awsa, a naf maççi d isem tewwi di tama, i tewwi di tama nniven, md : ta$weoayt, ta$enjayt, tiflewt, tij$welt. Aha tura aff-d isem-is amezwaru ne$ ansi d-kkan wiyav ?” Ihi, akk-a i tverru d yidles imawi ; yal akud yesmugur deg-s : izri yettawi seg-s cwiî cwiî, alamma yu$al deg waîas n tikkal maççi d win, ma ur yepwasfev ara. Maca, ay-agi maççi d ay-n ara yevrun d yidles nne$ amazi$, ur yepwasfav ara ma ne$wseb $er tira n way-n i d-yeggwran seg-s, ma yal win yeddmen imru yura-d : asefru aqbur ne$ inzi ne$ tamacahup yellan di tama deg yettidir ; $er tagara, a naf nesmed agerruj

Page 47: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

45

ameqqwran iss ara nemmager tisutiwin n yimmal, iss ara issinent tinettit-nnsent d acu-p. D$a asmi $etse$ ad aru$ tamacahup-agi, war ma êûi$ ma tepwura yakan ne$ xaîi. Maca, i yi-wwin $er tira-s : deg-s b$i$ a p-ssidre$, deg-s b$i$ a s-fke$ ta$ara tamaynup, ta$ara n tullizt ara yebden ime$ri ama d anubi, ama d amengav. Acku di tedmi-w, m’ara nsel tamacahup s t$ara tamensayt, ur nettaf ara deg-s kra ara ijebden tamawt nne$, d$a amedya : Adiwenni, ur t-nettaf ara d win $wezzifen, yettili kan : tenna-yas d acu k-id yecqan? Yenna-yas-Rewle$-d i tteryel. S wakk-a, adiwenni di tmacahup taqburt, ur ipekk ara nnig tuttra d teznewt s imeslayen wezzilen. Amedya nniven : Aglam, ur yettawi ara amseflid s asugen ama n usayes d twennaî-is yakw d wakud deg yevra, ama d tal$a yakw d tugniwin n wudmawen i t-yetturaren, anagar kan m’ara d-gellmen : yekcem di tezgi annect-ila-t, war ma seknen-d addad d uêalfi n usegbar-nni $ef id-cehhun. Ma d akud, lad$a tagrest, anagar avu, lebreq d rrmug yakw d ugeffur s wawal pessden sse$wzafen di tmenna, war ma seddan-an-d aglam n ugama. Ma d asegbar $ef itezzi usayes, slid tameîîut id-gellmen s tziri ne$ s yiîij, war ma fkan-d ini n wallen-s ne$ ini n wemzur-is... Ma d asayes, lad$a anafray, ulac-it mavi. D$a kan akk-a s tewzel $ef usayes yessemlalen Ëmed n ugellid yakw d tgeldunt di tala : yufa-p tettru, yetter-ip : D acu kem-i$ebnen ? teznew-as : I yellan d way yellan. Mi s-techa tadyant-is, yenna-yas : Aha tura ani-yi-d aqerru-yiw, nek ad gne$ cwiî, mi twalav ttaâqira t-peffe$-d, ssakwi-yi-d. (Mi s tsummet afud-is). Nek $er yman-iw, tigawt-agi mi yessumet Ëmed afud n tgeldunt ; xas maççi di tallit igerrzen i tevra, maca tezmer a d-teslal aêalfi anafray ama di tgeldunt, ama di Ëmed ne$ di sin $ef tikkelt ; acku, Ëmed maççi d azru i yessumet, tageldunt da$en maççi d wayev i d-yersen $ef ufud-is. Ihi di tedmi-w : ulamek yeqqim Ëmed war aêalfi, lad$a s tvudacin n tgeldunt tileggw$anin, mi snunnucent, tnadint deg uqerru-s. D$a ahat d aêalfi-nni i t-yewwin di tnafa armi ur yuki ara s ttaâqira mi d-teffe$. Ula d tageldunt, ahat da$en maççi d tugdi i p-yeooan ur t-id-tessakwi ara di tallit yelhan. Maca, d tamu$li di Ëmed, i d-yeslulen deg-s aêalfi s-isettun ttaâqira, mi yenneclax akk-n $ef ufud-is am llufan tessuzun yemma-s deg irebbi-s. Maca, ay-agi akw, ur d-yeddi ara di tmacahup-agi, xas ulamma ahat (a p-nerr akw deg wahat) m’ara p-cehhun imangaven gar-asen, yettili usayes-agi anafray, ttadren-d fell-as. Ma ger warrac ne$ ger twacult akk-a $er yiri n lkanun ; ttazgalen-t ur t-id ttutlayen ara mavi. Acku $er-sen, s kra

Page 48: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour

46

yella d aêalfi anafray ger wergaz yakw d tmeîîut, ne$ ger ileméi d tleméit d lâib, imi ula d tahuski n tmeîîut staâyaren a p-id-gelmen akk-n tella, am wakk-n d-nni$ di tazwara, slid mi d-qqaren : tepfeooio am tziri ne$ am yiîij. Ihi d ay-agi akw i b$i$ a t-id-skecme$ $er tira n tmucuha, imi a nekkat ad-neffe$ si timawit $er tira. Lad$a timucuha : i wakk-n ad hwunt i tsutwin titrarin id-yemmalen, yessefk ad pwarunt s u$anib atrar, n tullizin i deg ara yili ama d adiwenni, ama da$en d aglam ara d-yawin i lem$ri tugniwin n usmedyez. Acu kan, win ara yegren iman-is deg way-agi ; yessefk ad yesâu aîas n usugen, ad yissin da$en tudert tamensayt ara yesken s tira-s i ime$ri meééiyen amiran yakw d win n yimmal. Acku, d$a m’ara d-ninni : Tazeqqa ne$ atemmu... d tugti di tsuta-yagi tamirant, ur ten-nessin ara. Wamma nekwni s wat snat ne$ krav n tsutwin akk-a $er deffir, nesâa zzher nufa-d xersum d cwiî n tfenda-nnsen, ma d imeéyanen-agi n tura ne$ lad$a wid n yimmal, ur ten-pissinen ara mavi. Ihi yessefk weglam di tira n tmucuha ne$ di tira n tallit nne$ tamensayt s umata. Da$en ula d adiwenni $ur-s azal di tira, di tedmi-w : d ay-n ara yesnernin tutlayt, ara yekksen cckal i yiles ama n wat imir-a, ne$ n wat yimmal. Acku di tutlayt nne$ tayalsit tamirant, mazal ur nessin ara a nemyuîîaf adiwenni i deg ara d-nessenfali ay-n nesnezgim. D$a di tamawt-iw : ula $er wat yizri, ur yegwit ara way-a, daymi ur t-nettaf ara s waîas di tmucuha nne$. Acu kan, win ara yermin ad yesnerni adiwenni-agi di tmacahup, yessefk ad iger tamawt lqayen $er tmacahup ara yaru, i wakk-n ad yebnu deg-s adiwenni war ma yeffe$ i wevref n tamcahup yettaru. D$a si tama-w ma ur ccive$, d ay-agi i gi$, defre$ yal awal ne$ tallit wezzilen, rni$ fell-as ay-n wala$ iwulem ad yili ne$ ad yi$wzif, ma d adiwenni ara te$rem ama ger Ëmed yakw d gma-s, ne$ ger tgeldunt yakw d Ëmed ne$ lad$a di tagara, d adiwenni yella ger ugellid yakw d wiyav. Ula d aglam, $ef way-n yellan i xelfe$ asugen-iw, ama d tallit yakw d twennaî i deg yevra usayes ; ne$ d isegbaren i t-yuraren ama d tahuski-nnsen, ama d ta$ara n usenfali-nnsen. Ihi, di tedyant n tmacahup-agi, ur yelli way-n i s-kkse$ ne$ i s-rni$ $ef wamek i p-ssne$. Acu kan, rmi$ a s-fke$ tahuski n wawal, tahhuski n tira am wakk-n i s-êulfa$ d wakk-n wala$ ad telehu i ime$ri ara s-iêalfin am wakk-n is-êulfa$, lad$a mi p-ttaru$. Lêaûun ma d ayen yelhan i s-rni$, a rrbeê a tafat, imi d aya kan i pnadi$. Ma d mgal, a yi-surfen ime$riyen. Acku win ur nessexser kra, d win ur nga kra.

Page 49: Ḥmed n Ugellid sɣur Ali makour