Kommentarer till rådets arbetsordningEuropeiska …delegationerna och våra kolleger vid generalsekretariatet och att den kommer att ge svar på många av de frågor om rådets arbetssätt

Conseil de l'Union européenneSecrétariat général

Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 61 11www.consilium.europa.eu

KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING EUROPEISKA RÅDETS OCH RÅDETS ARBETSORDNINGAR

Print PDF

QC-04-15-692-EN-C QC-04-15-692-EN-N

Print PDF

QC-04-15-692-SV-C QC-04-15-692-SV-N

Kommentarer till rådets arbetsordning europeisKa rådets och rådets arbetsordningar

Meddelande

Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte och medför inte något ansvar för EU-institutionerna eller medlemsstaterna.

För mer information om Europeiska rådet och rådet, se: www.consilium.europa.eueller kontakta rådssekretariatets enhet för information till allmänheten:Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 56 50Fax +32 (0)2 281 49 [email protected]/infopublic

Mer information om Europeiska unionen finns på www.europa.eu.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2016

Print QC-04-15-692-SV-C

PDF QC-04-15-692-SV-N

© Europeiska unionen, 2016

Återgivning är tillåten med angivande av källan.

HOW TO OBTAIN EU PUBLICATIONS

Free publications: • one copy:

via EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu);

• more than one copy or posters/maps: from the European Union’s representations (http://ec.europa.eu/represent_en.htm); from the delegations in non-EU countries (http://eeas.europa.eu/delegations/index_en.htm); by contacting the Europe Direct service (http://europa.eu/europedirect/index_en.htm) or calling 00 800 6 7 8 9 10 11 (freephone number from anywhere in the EU) (*). (*) The information given is free, as are most calls (though some operators, phone boxes or hotels may charge you).

Priced publications: • via EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).

Notice

This publication is produced by the General Secretariat of the Council and is intended for information purposes only. It does not involve the responsibility of the EU institu-tions or the member states.

For further information on the European Council and the Council, see the website:www.consilium.europa.euor contact the Public Information Service of the General Secretariat of the Council:Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 56 50Fax +32 (0)2 281 49 [email protected]/infopublic

More information on the European Union is available on the internet (www.europa.eu).

Luxembourg: Publications O�ce of the European Union, 2015

Print ISBN 978-92-824-5283-7 doi:10.2860/730537 QC-04-15-219-EN-CPDF ISBN 978-92-824-5272-1 doi:10.2860/10651 QC-04-15-219-EN-N

© European Union, 2015Reuse is authorised provided the source is acknowledged.

© Archives nationales (France); © Photothèque de la Ville de Luxembourg. Photo: Batty Fischer; © Photothèque de la Ville de Luxembourg. Photo: Théo Mey For any reuse of this material, permission must be sought directly from the copyright holder.

Cover page: Jerónimos Monastery in Lisbon, Portugal, on 13 December 2007, the day the Lisbon Treaty was signed there

Printed in in LuxembourgPRINTED ON ECOLOGICAL PAPER

Traités_Test.indd 1-3 23/11/2015 12:23

www.consilium.europa.euVisit our website: Besök vår webbplats:

Mars 2016 | SV | KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 3

innehållsFÖrtecKning

FÖrord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

del 1 – Kommentarer till rådets arbetsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

KAPITEL I – RÅDETS STRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131. Rådet som en enda rättslig enhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

2. Rådskonstellationer (artikel 2 och bilaga i till arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

A – Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

B – Konstellationen allmänna frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

C – Konstellationen utrikes frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

D – Hur medlemsstaterna företräds i rådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3. Coreper, kommittéer och arbetsgrupper (artiklarna 19 och 21 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

A – Coreper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

B – Kommittéer som inrättats genom fördragen eller av rådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

C – Kommittéer och arbetsgrupper som inrättats av Coreper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

D – Rådets ordförandeskaps förberedande organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

4. Ordförandeskapet och arbetets förlopp (artikel 20 i och bilaga v till arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

5. Rådets generalsekreterare och generalsekretariat (artikel 23 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

A – Generalsekreteraren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

B – Generalsekretariatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

KAPITEL II – RÅDETS ÖVERLÄGGNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291. Planering av rådets arbete (artikel 2.6 Och 2.7 I arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

2. Kallelse och sammanträdesorter (artikel 1 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

A – Kallelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

B – Sammanträdesort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

3. Dagordning (artikel 3 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

A – Upprättande av den preliminära dagordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

B – Antagande av den slutliga dagordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

C – Dagordningens struktur och innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

4. Sekretess (artiklarna 5 och 6 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

A – Deltagande i rådets sammanträden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

B – Närvaro vid rådets sammanträden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

5. Protokoll (artikel 13 i arbetsordningen). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

A – Protokollets struktur och innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

B – Godkännande av protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

4 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING | SV | Mars 2016

6. Offentlighet och öppenhet (artiklarna 5–10 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

A – Lagstiftningsöverläggningar, offentliga överläggningar och debatter . . . . . . . . . . . 42

B – Offentliggörande av dagordningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

C – Offentliggörande av omröstningar, röstmotiveringar, uttalanden till protokoll och protokoll (artiklarna 7 och 9 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

D – Allmänhetens tillgång till handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

7. Regler om språkanvändningen (artikel 14 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

A – Regler om språkanvändningen som gäller grundfördragen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

B – Regler om språkanvändningen som gäller för Europeiska unionens institutioner (officiella språk och arbetsspråk) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

C – Användning av ytterligare språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

KAPITEL III – RÅDETS BESLUTSFATTANDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 531. Omröstningsbestämmelser (artikel 11 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

A – Beslut om omröstning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

B – Omröstningsförfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

C – Avsaknad av möjlighet att delta i omröstning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

2. Beslutsförhet och delegering av rösträtt (artiklarna 4 och 11 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

A – Beslutsförhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

B – Delegering av rösträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

3. Skriftligt förfarande (artikel 12 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

A – Vanligt skriftligt förfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

B – Förenklat skriftligt förfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

KAPITEL IV – RÅDSAKTER OCH DERAS UTFORMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 631. Undertecknande av akter (artikel 15 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

2. Förordningarnas rubrik och utformning (punkt a.1 I bilaga vi till arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

3. Förordningarnas struktur (punkterna A.2, A.3 och A.4 i bilaga VI till arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

4. Rubrik och utformning av övriga rättsakter inom sekundärrätten (del b i bilaga vi till arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

5. Utformning av beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget (del c i bilaga vi i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

6. Akter som inte är standardakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

7. Offentliggörande av akter i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 17 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

8. Delgivning och översändande av akter (artikel 18 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

KAPITEL V – ÖVRIGA BESTÄMMELSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 711. Säkerhet (artikel 24 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

2. Depositarie (artikel 25 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

3. Företrädande av rådet i europaparlamentet (artikel 26 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . 72

4. Skrivelser till rådet (artikel 28 i arbetsordningen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73


del 2 – europeisKa rådets arbetsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

del 3 – rådets arbetsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83BILAGA I – Förteckning över rådskonstellationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .103

BILAGA II – Särskilda bestämmelser om allmänhetens tillgång till rådets handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .104

BILAGA III – Sifferuppgifter om unionens befolkning och befolkningen i varje medlemsstat för tillämpning av bestämmelserna om omröstning med kvalificerad majoritet i rådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108

BILAGA IV – Som avses i artikel 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110

BILAGA V – Rådets arbetsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .112

BILAGA VI – Bestämmelser om akternas utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .114


FÖrord

Huvudsyftet med Kommentarer till rådets arbetsordning är att de ska tjäna som en vägvisare i den juridiska miljön för de roterande ordförandeskapen, rådets medlemmar och tjänstemännen vid rådets generalsekretariat, särskilt vad beträffar ändringarna med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande.

Denna skrift är utarbetad helt och hållet på generalsekretariatets ansvar. Den är ett internt arbetsdokument och är inte rättsligt bindande.

Det är min förhoppning att denna vägvisare ska visa sig vara värdefull för delegationerna och våra kolleger vid generalsekretariatet och att den kommer att ge svar på många av de frågor om rådets arbetssätt som kan infinna sig.

Ansvariga avdelningar vid sekretariatet kommer självfallet gärna att stå till tjänst med ytterligare upplysningar som kan behövas.

Jeppe Tranholm-Mikkelsen Generalsekreterare Europeiska unionens råd


del 1 Kommentarer till rådets

arbetsordning


inledning

Rådets arbetsordning (nedan kallad arbetsordningen) är oumbärlig som redskap för att institutionen ska kunna fungera problemfritt. Inom den ram som fastslås genom fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) fastställs i arbetsordningen en rad bestämmelser om rådets arbete.

Varken denna eller tidigare upplagor av Kommentarer till arbetsordningen är tänkt att vara uttömmande eller att fastställa rättsläget; avsikten är snarare att de ska tjäna som praktisk vägledning för rådets medlemmar och deras företrädare. Kommentarerna har delats in i fem kapitel:

I. Rådets struktur

II. Rådets överläggningar

III. Rådets beslutsfattande

IV. Rådsakter och deras utformning

V. Övriga bestämmelser

Arbetsordningens 28 artiklar har ordnats ämnesvis i dessa fem kapitel. Arbetsordningen i dess senaste version av den 1 december 20091 återfinns i bilagan tillsammans med de uppdaterade befolkningsuppgifterna för EU för år 2016.

1 Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 325, 11.12.2009, s. 35).


Kapitel i – rådets struKtur

Europeiska unionens råd är en enda rättslig enhet även om det sammanträder i olika konstellationer beroende på de ämnen som behandlas. Dess arbete förbereds av en kommitté med ständiga representanter för medlemsstaterna (Ständiga representanternas kommitté, Coreper) och av specialinriktade kommittéer och arbetsgrupper. Rådet, vars ordförande ser till att dess arbete fungerar smidigt, biträds av generalsekretariatet, som står under en generalsekreterares ansvar.

1 . rådet som en enda rÄttslig enhet

Arbetsordningen gäller för rådet självt (dvs. på ministernivå) och för dess förberedande organ (Coreper, kommittéer och arbetsgrupper).

Rådet är en enda rättslig enhet som kan sammanträda i olika konstellationer (jordbruk och fiske, miljö osv.) beroende på de ämnen som behandlas (artikel 2.1 i arbetsordningen). Med undantag för konstellationerna allmänna frågor och utrikes frågor (artikel 16.6 i EU-fördraget och artikel 2.2, 2.4 och 2.5 i arbetsordningen) anges inte specialinriktningen eller ansvarsområdet för de enskilda konstellationerna, utan detta följer av praxis. Antalet konstellationer minskades år 2000 från 22 till 16 och därefter år 2002 till nio. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har antalet stigit till tio i och med att det tidigare rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) delades upp i två olika rådskonstellationer. Förfarandet för fastställande av förteckningen över andra rådskonstellationer än allmänna frågor och utrikes frågor anges i artikel 236 i EUF-fördraget (se punkt 2.A).

Det faktum att rådet är en enda rättslig enhet har tre konsekvenser.

För det första kan en rättsakt om vilket ämne som helst som omfattas av unionens behörighet formellt antas av vilken rådskonstellation som helst. En rådskonstellation kan t.ex. som en A-punkt anta en text som omfattas av en annan konstellations ansvarsområde. En rådsakt har samma rättsliga värde oavsett vilken konstellation som antagit den.

För det andra finns det ingen hierarki mellan de olika rådskonstellationerna, eftersom rådet är en enda rättslig enhet. Det är emellertid nödvändigt att understryka den samordnande funktionen hos rådet (allmänna frågor) (se punkt 2.B) och dess ansvar för institutionella och administrativa frågor och övergripande ärenden samt det särskilda ansvarsområdet för rådet (utrikes frågor). Det senare har till uppgift att ”utforma unionens yttre åtgärder enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa samstämmigheten i unionens åtgärder” (se punkt 2.C). Medling är en fråga för Europeiska rådet, som i enlighet med artikel 15.1 i EU-fördraget ”ska ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”.

För det tredje är – eftersom rådet är en enda rättslig enhet – ordförandeskapet i rådet också ett enda ämbete. Därför gäller de regler som gäller för ordförandeskapet envar som innehar ordförandeskapet i någon av rådskonstellationerna, även konstellationen utrikes frågor eller, i förekommande fall, något av rådets förberedande organ, såvida inte annat särskilt föreskrivs i arbetsordningen (artikel 1.5 andra stycket i arbetsordningen).


2 . rådsKonstellationer (artiKel 2 och bilaga i till arbetsordningen)

A – AllmäntFörteckningen (inklusive ändringar) över andra rådskonstellationer än allmänna frågor och utrikes frågor ska antas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet (artikel 2.1 i arbetsordningen, artikel 236 i EUF-fördraget). I artikel 4 i protokollet om övergångsbestämmelser föreskrivs att rådet i konstellationen allmänna frågor, fram till ikraftträdandet av det beslut av Europeiska rådet som avses i artikel 16.6 första stycket i EU-fördraget, med enkel majoritet ska upprätta förteckningen över rådskonstellationer. Den förteckningen upprättades den 1 december 20092. Den ändrades den 16 september 20103 och anges i bilaga I till arbetsordningen.

De tio rådskonstellationerna är följande:

1. Allmänna frågor.

2. Utrikes frågor4.

3. Ekonomiska och finansiella frågor5.

4. Rättsliga och inrikes frågor6.

5. Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor.

6. Konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor7.

7. Transport, telekommunikation och energi.

8. Jordbruk och fiske.

9. Miljö.

10. Utbildning, ungdom, kultur och idrott8.

Gemensamma möten för två eller fler rådskonstellationer (s.k. jumbomöten) är numera sällsynta. Fler än en minister får dock delta i en och samma rådskonstellation. I sådana fall bör ordförandeskapet organisera rådets arbete genom att gruppera dagordningspunkter med kopplingar sinsemellan så att de olika medlemmarna av det berörda rådet lättare kan delta.

Det är inte ovanligt att medlemmarna av rådet fortsätter sina diskussioner vid de måltider som arrangeras vid rådets möten, men det bör observeras att sådana evenemang inte ingår i de officiella rådsmötena och att alla eventuella beslut

2 Beslut 2009/878/EU av rådet (allmänna frågor) av den 1 december 2009 om fastställande av förteckningen över rådskonstellationer utöver dem som anges i artikel 16.6 andra och tredje styckena i fördraget om Europeiska unionen (EUT L 315, 2.12.2009, s. 46).

3 Europeiska rådets beslut 2010/594/EU av den 16 september 2010 om ändring av förteckningen över rådskonstellationer (EUT L 263, 6.10.2010, s. 12).

4 Inklusive den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken samt utvecklingssamarbete.

5 Inklusive budget.

6 Inklusive civilskydd.

7 Inklusive turism.

8 Inklusive audiovisuella frågor.


man fattar eller slutsatser man kommer fram till därför måste antas under det officiella mötet.

Enligt gällande praxis anordnar rådets ordförandeskap dessutom informella ministermöten. Dessa möten är inga rådssammanträden och kan inte ersätta rådets verksamhet. Syftet med dessa informella möten är att möjliggöra en gemensam analys och så fria diskussioner som möjligt kring teman av allmän räckvidd. Dessa möten faller utanför den ram och de procedurregler som anges i fördragen, och arbetsordningen gäller inte för dem. För att bibehålla dessa mötens informella karaktär beslutades det vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10–11 december 1999 att det inte ska utarbetas någon dagordning, att diskussionerna inte får kräva att handlingar utarbetas före eller efter mötet och att inga slutsatser får utarbetas eller formella beslut antas. I eventuella pressmeddelanden ska dessa mötens informella karaktär tydligt framgå. Det beslutades också att högst fem informella ministermöten kan hållas under varje ordförandeskap9.

B – Konstellationen allmänna frågorRådet i konstellationen allmänna frågor ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten (artikel 16.6 andra stycket i EU-fördraget), bl.a. samordning av allt förberedelsearbete, den allmänna samordningen av politiken, institutionella och administrativa frågor, övergripande ärenden som påverkar flera av unionens politikområden, såsom den fleråriga budgetramen och utvidgningen, samt varje ärende som Europeiska rådet anförtror det, med beaktande av reglerna för den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt. Det ska också i samarbete med kommissionen säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete (artikel 2.2. i arbetsordningen).

De närmare föreskrifterna om förberedelserna inför Europeiska rådets möten återfinns i artikel 3 i Europeiska rådets arbetsordning (artikel 2.3 i arbetsordningen). Minst fyra veckor före varje ordinarie möte i Europeiska rådet ska Europeiska rådets ordförande, i nära samarbete med den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet och kommissionens ordförande, utarbeta ett utkast till kommenterad dagordning och lägga fram det för rådet i konstellationen allmänna frågor. Rådet i konstellationen allmänna frågor debatterar ett utkast till riktlinjer för Europeiska rådets slutsatser och utkast till Europeiska rådets slutsatser och beslut som utarbetats av Europeiska rådets ordförande i samma nära samarbete som för utkastet till kommenterad dagordning. Det hålls också ett sista förberedande möte i rådet i konstellationen allmänna frågor inom fem dagar före Europeiska rådets möte, och därefter upprättar Europeiska rådets ordförande den preliminära dagordningen. Inga punkter får därefter läggas till utan alla delegationers samtycke. För att Europeiska rådets arbete ska kunna förberedas på bästa sätt får varken andra rådskonstellationer eller andra förberedande organ sammanträda för att debattera ett ärende som har förelagts Europeiska rådet mellan det sista förberedande mötet i rådet i konstellationen allmänna frågor och Europeiska rådets möte utan tvingande och oförutsebara

9 Se avsnitt E i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999: ”[I]nformella ministermöten [...] är inte rådsmöten och kan inte ersätta rådets normala verksamhet. [...] Högst fem informella ministermöten kan hållas under varje ordförandeskap”.


skäl som exempelvis anknyter till aktuella internationella händelser. Bidragen från övriga rådskonstellationer till Europeiska rådets arbete ska därför sändas till rådet i konstellationen allmänna frågor senast två veckor före Europeiska rådets möte. Den slutliga dagordningen antas i början av Europeiska rådets möte.

C – Konstellationen utrikes frågorRådet i konstellationen utrikes frågor ska utforma unionens yttre åtgärder utifrån de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa samstämmigheten i de åtgärderna (artikel 16.6 i EU-fördraget och artikel 2.5 i arbetsordningen). Det är ansvarigt för Europeiska unionens yttre åtgärder när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, den gemensamma handelspolitiken samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (artikel 2.5 i arbetsordningen).

Ordförande i konstellationen utrikes frågor är unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten). Den höga representanten kan dock ersättas av den medlem av rådet i konstellationen utrikes frågor som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet (artikel 2.5 andra stycket i arbetsordningen). Detta är normalt fallet när rådet sammankallas för att behandla frågor som rör den gemensamma handelspolitiken10.

D – Hur medlemsstaterna företräds i rådetEnligt bilaga I till arbetsordningen får ”[v]arje medlemsstat [...] avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet, i enlighet med artikel 16.2 i EU-fördraget”.

I artikel 16.2 i EU-fördraget anges följande: ”Rådet ska bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva dess rösträtt.” Av detta följer först och främst att varje medlemsstat måste företrädas av en regeringsledamot (minister eller statssekreterare). Av ordalydelsen i denna bestämmelse följer också att förbundsstater eller decentraliserade stater även kan låta sig företrädas av ledamöter av regionala regeringar på villkor att de kan ”fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat” det gäller, dvs. förbunds- eller centralregeringen.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.2 i EU-fördraget eller bestämmelserna om beslutsförhet (se punkt 2.A i kapitel III) får varje medlem av rådet själv sätta samman sin delegation på det sätt som denne anser lämpligt11. Han eller hon får åtföljas av tjänstemän som biträder honom eller henne. Det bör noteras att det av systematiken i fördragen, och då särskilt artikel 16 i EU-fördraget, följer att var och en av rådets medlemsstater ska företrädas av medborgare i just den medlemsstaten eller under alla omständigheter en medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater. Därför bör det vara omöjligt för en medborgare i en tredjestat att närvara vid ett rådsmöte i egenskap av medlem av

10 Se uttalande a om artikel 2.5 andra stycket i arbetsordningen, där följande föreskrivs: ”När rådet i konstellationen utrikes frågor sammankallas för att behandla frågor som rör den gemensamma handelspolitiken, ska dess ordförande ersättas med ordförandeskapet för det halvåret i enlighet med artikel 2.5 andra stycket.”

11 Rådet får i enlighet med artikel 5.3 i arbetsordningen begränsa antalet personer per delegation som samtidigt får närvara i rådets sammanträdeslokal.


en rådsmedlems delegation, eftersom detta av de andra medlemmarna av rådet skulle kunna ses som en faktor som skulle kunna påverka rådets beslutsautonomi12.

I artikel 5.3 i arbetsordningen anges att namn och tjänsteställning med avseende på de tjänstemän som ingår i en rådsmedlems delegation i förväg ska anmälas till generalsekretariatet. För tillträde till rådets sammanträden krävs det att ett passerkort utfärdat av generalsekretariatet visas upp.

En medlem av rådet som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde får låta sig företrädas av någon annan (artikel 4 i arbetsordningen). I praktiken företräds den medlemmen av den ständige representanten eller dennes ställföreträdare. Den företrädaren har dock ingen rösträtt eftersom denna bara får utövas av en medlem av rådet. I enlighet med artikel 239 i EUF-fördraget, som återges i arbetsordningen (artikel 11.3 i arbetsordningen) får ”ingen rådsmedlem [...] vid omröstning företräda mer än en annan medlem” (även känt som delegering av rösträtt, se punkt 2.B i kapitel III.) I de fall där en medlem av rådet låter sig företrädas av någon som inte motsvarar definitionen av ”medlem av rådet” i den mening som avses i artikel 16.2 i EU-fördraget räknas inte den företrädaren med vid kontroll av huruvida beslutsförhet råder.

3 . coreper, KommittÉer och arbetsgrupper (artiKlarna 19 och 21 i arbetsordningen)

A – CoreperSom namnet anger är Coreper (Ständiga representanternas kommitté) sammansatt av de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar vid Europeiska unionen. Omnämnandet av ”regeringar” lades i och med Lissabonfördraget till i artikel 16.7 i EU-fördraget och i artikel 240.1 i EUF-fördraget för att understryka att de ständiga representationerna ger uttryck för sin regerings ståndpunkt. Coreper består av två delar. Den första, Coreper I, består av de ställföreträdande ständiga representanterna och den andra, Coreper II, av de ständiga representanterna själva.

I enlighet med artikel 19.1 i arbetsordningen har Coreper till uppgift att förbereda arbetet i rådet och att utföra de uppdrag som rådet ger det; Coreper ska sörja för konsekvensen i unionens politik och åtgärder samt se till att följande principer och regler iakttas:

— Principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet samt om motivering av rättsakterna.

— Reglerna om befogenheterna för unionens institutioner, organ och byråer.

— Budgetbestämmelserna.

— Regler om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet.

12 Denna fråga skiljer sig från den om att ordna så att företrädare för tredjestater eller internationella organisationer kan delta vid ett helt eller delar av ett rådsmöte (se punkt 4.B i kapitel II).


Coreper får i enlighet med fördraget (sista meningen i artikel 240.1 i EUF-fördraget) anta följande beslut i procedurfrågor13, under förutsättning att de punkter som rör dessa finns upptagna på den preliminära dagordningen minst tre arbetsdagar före mötet; för att undantag ska kunna göras från denna tidsfrist krävs enhällighet av Coreper (artikel 19.7 i arbetsordningen):

— Beslut om att ett rådssammanträde ska hållas på annan ort än Bryssel eller Luxemburg.

— Beslut om att en kopia av eller ett utdrag ur rådets handlingar får företes inför rätta.

— Beslut om att hålla en offentlig debatt i rådet eller att en bestämd rådsöverläggning inte ska hållas offentligt.

— Beslut om offentliggörande av omröstningsresultat och uttalanden till rådets protokoll enligt artikel 9.2 i arbetsordningen.

— Beslut om att tillämpa skriftligt förfarande.

— Godkännande eller ändring av rådets protokoll.

— Beslut om att offentliggöra eller inte offentliggöra en text eller en akt i EUT.

— Beslut om att samråda med en institution eller ett organ när ett sådant samråd inte krävs i fördragen.

— Beslut om att bestämma eller förlänga en frist för samråd med en institution eller ett organ.

— Beslut om att förlänga de tidsfrister som avses i artikel 294.14 i EUF-fördraget.

— Godkännande av innehållet i ett brev till en institution eller ett organ.

Beslut i procedurfrågor har ofta ingen särskild form bortsett från ett omnämnande i Corepers referat. Ett brev till en institution eller ett organ kan undertecknas av Corepers ordförande.

Coreper I förbereder arbetet åt sex olika rådskonstellationer (jordbruk och fiske; konkurrenskraft; transport, telekommunikation och energi; miljö; utbildning, ungdom, kultur och idrott; sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor). Coreper II förbereder arbetet åt fyra konstellationer (allmänna frågor, utrikes frågor, ekonomiska och finansiella frågor samt rättsliga och inrikes frågor).

Corepers viktigaste roll är att samordna och förbereda arbetet i de olika rådskonstellationerna och att sträva efter att på sin nivå nå enighet om en lösning som sedan ska föreläggas rådet för antagande.

Coreper ska se till att ärendena presenteras för rådet i lämplig form. Coreper analyserar ärendet, fastställer befintliga alternativ, förbereder rådets överläggningar och utarbetar där så är nödvändigt förslag.

13 Om ordförandeskapet drar slutsatsen att ett ärende efter diskussion i Coreper bör återsändas till arbetsgruppen eftersom det exempelvis ännu inte är moget att läggas fram för rådet eller på grund av att förhandlingar inleds med Europaparlamentet, utgör detta inte ett beslut i procedurfrågor i sig utan ingår snarare i Corepers centrala uppgift att fungera som rådets huvudsakliga förberedande organ.


Corepers centrala roll framgår också av att alla punkter på rådets dagordning först måste behandlas av Coreper I eller II, om inte rådet i brådskande fall enhälligt beslutar att behandla en fråga utan att denna föregående behandling har ägt rum eller Coreper själv (med enkel majoritet) har beslutat att avstå från föregående behandling (artikel 19.2 i arbetsordningen).

Det bör emellertid understrykas att Corepers eventuella enighet om en lösning alltid kan ifrågasättas av rådet, som ensamt har befogenhet att fatta beslut. Coreper är således varken en EU-institution eller en beslutsinstans som kan ersätta rådet. Coreper har visserligen egna befogenheter (se förteckningen ovan över de beslut i procedurfrågor som Coreper kan fatta) men är inte behörigt att fatta beslut utanför detta begränsade område. Coreper är en förberedande instans eller, som domstolen beskrivit det, ”ett organ som biträder rådet och för dettas räkning fullgör förberedande och verkställande uppgifter. Fullgörandet av de förordnanden som Coreper anförtrotts av rådet ger det inte befogenhet att fatta beslut. Enligt fördraget tillkommer denna befogenhet rådet14.”

Coreper II har som ordförande den ständiga representanten och Coreper I den ställföreträdande ständiga representanten för den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet i konstellationen allmänna frågor (artikel 19.4 i arbetsordningen).

Corepers dagordning omfattar två delar: del I och del II. Del I gäller, liksom A-punkterna på rådets dagordning (se punkt 3 i kapitel II), de punkter som i princip inte kräver någon debatt, medan del II, liksom B-punkterna på rådets dagordning, kräver debatt. Om Coreper lyckas nå en överenskommelse om en II-punkt på sin dagordning blir denna punkt normalt sett en A-punkt på rådets dagordning. En punkt som avklarats inom arbetsgruppen blir normalt sett en s.k. I/A-punkt, dvs. en punkt som behandlas utan diskussion inom Coreper eller rådet.

Coreper sammanträder i princip varje vecka. Dess överläggningar förbereds dagen innan av Coreper-medlemmarnas närmaste medarbetare, som sammanträder under benämningen Mertens-gruppen för Coreper I respektive Antici-gruppen för Coreper II. Antici-gruppen (uppkallad efter sin förste ordförande) inrättades 1975 för att se över dagordningen för Coreper II och reglera tekniska och organisatoriska detaljer. Mertens-gruppen (likaledes uppkallad efter sin förste ordförande) inrättades i samma syfte 1993. I detta förberedande skede är det också möjligt att få en första uppfattning om de ståndpunkter de olika delegationerna kommer att inta under Corepers möte.

B – Kommittéer som inrättats genom fördragen eller av rådetGenom fördragen eller rådsbeslut har vissa särskilda kommittéer inrättats med uppgift att samordna verksamheten inom ett visst område. Med hänsyn till den institutionella enhet som föreskrivs i ingressen till EU-fördraget kan dessa kommittéer emellertid inte inkräkta på Corepers centrala roll. I varje bestämmelse i fördraget genom vilken en av dessa kommittéer inrättas sägs det således att tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget inte påverkas, dvs. Corepers allmänna ansvar för att förbereda rådets arbete. Rapporterna från dessa kommittéer ska vara tillgängliga i tid för de sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas (artikel 21 i arbetsordningen).

14 Domstolens dom av den 19 mars 1996 i mål C-25/94, kommissionen mot rådet, REG 1966-3 I, punkterna 26 och 27.


Ekonomiska och finansiella kommittén15 har, som anges i artikel 134.2 i EUF-fördraget, till uppgift att följa den ekonomiska och finansiella situationen i medlemsstaterna och inom unionen och regelbundet rapportera om detta till rådet och kommissionen samt att avge yttranden till rådet och kommissionen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget har den också till uppgift att medverka vid förberedelsen av rådets arbete inom olika områden, t.ex. rörande skyddsåtgärder som gäller kapitalrörelser eller samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, och att utföra andra uppgifter på uppdrag av rådet. Den ska slutligen granska situationen i fråga om kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar. Utöver dessa uppdrag ska kommittén dessutom följa den monetära och finansiella situationen och det allmänna betalningssystemet i de medlemsstater som omfattas av undantag från bestämmelserna om Ekonomiska och monetära unionen. Denna kommittés särskilda roll påpekas specifikt i en fotnot till artikel 19 i arbetsordningen. Ovanligt nog är det kommissionens personal, och inte personalen vid rådets generalsekretariat, som tillhandahåller sekretariatet för detta rådets förberedande organ.

Kommittén för ekonomisk politik16 bidrar till förberedelserna av rådets arbete genom att tillhandahålla ekonomiska analyser, yttranden om metoder och utkast till politiska rekommendationer, särskilt i fråga om strukturpolitik som syftar till att förbättra tillväxtpotentialen och sysselsättningen i unionen. Kommittén har när den utför sina uppgifter ett nära samarbete med ekonomiska och finansiella kommittén när den rapporterar till rådet. Även i detta fall är det kommissionens personal, inte personalen vid rådets generalsekretariat, som tillhandahåller sekretariatet.

Särskilda jordbrukskommittén (SJK), inrättad i maj 1960, har till särskild uppgift att förbereda många ärenden som ska behandlas av rådet (jordbruk och fiske). Denna kommitté spelar alltså samma roll inom området för jordbruk (dock inte inom det veterinära och fytosanitära området) som Coreper inom övriga områden. Detta är det enda undantaget till Corepers ensamrätt på att förbereda rådets arbete. De punkter som SJK har behandlat tas således direkt upp på dagordningen för rådet (jordbruk och fiske).

Den särskilda kommittén för den gemensamma handelspolitiken (kallad handelspolitiska kommittén, den kommitté som avses i artikel 207 i EUF-fördraget) ska biträda kommissionen när denna efter att ha inhämtat tillstånd från rådet förhandlar om ingående av internationella handelsavtal.

Ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten inom unionen (kallad ständiga kommittén för inre säkerhet och inrättad genom artikel 71 i EUF-fördraget) främjar samordning av medlemsstaternas insatser, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget17.

15 Rådets beslut 1999/8/EG av den 31 december 1998 om antagande av stadgarna för Ekonomiska och finansiella kommittén (EGT L 5, 9.1.1999, s. 71).

16 Rådets beslut 2000/604/EG av den 29 september 2000 om sammansättningen och stadgarna för Kommittén för ekonomisk politik (EGT L 257, 11.10.2000, s. 28).

17 Rådets beslut 2010/131/EU av den 25 februari 2010 om inrättande av ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (EUT L 52, 3.3.2010, s. 50).


Sysselsättningskommittén18, som inrättats enligt artikel 150 i EUF-fördraget, har till uppgift att övervaka sysselsättningssituationen och sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna och unionen och att utarbeta yttranden, även här utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget. Kommissionen har anförtrotts uppgiften att ge kommittén lämpligt analytiskt och organisatoriskt stöd. Härvid fungerar en kommissionsmedarbetare som sekreterare i syfte att bistå kommittén. Kommissionen måste dock hålla kontakt med rådets generalsekretariat när det gäller anordnande av sammanträden.

Kommittén för socialt skydd19, inrättad i enlighet med artikel 160 i EUF-fördraget, lämnar yttranden antingen på begäran av rådet eller kommissionen eller på eget initiativ. Kommittén har till uppdrag att övervaka den sociala situationen och utvecklingen av politiken för socialt skydd i medlemsstaterna och unionen, underlätta utbytet av information, erfarenheter och goda rutiner mellan medlemsstaterna och med kommissionen och sammanställa rapporter och yttranden eller bedriva annan verksamhet inom sina befogenhetsområden. Kommissionen har även i detta fall anförtrotts uppgiften att ge kommittén lämpligt analytiskt och organisatoriskt stöd. Härvid fungerar en kommissionsmedarbetare som sekreterare i syfte att bistå kommittén. Kommissionen måste dock hålla kontakt med rådets generalsekretariat när det gäller anordnande av sammanträden.

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp), som anges i artikel 38 i EU-fördraget, har en central roll inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), däribland den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Kommittén har två uppgifter20. För det första övervakar kommittén den internationella situationen på de områden som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och bidrar till att utforma politiken genom att avge yttranden till rådet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget. För det andra utövar kommittén, under rådets och den höga representantens ansvar, den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av sådana krishanteringsoperationer som avses i artikel 43 i EU-fördraget och kan inom ramen för detta fatta beslut inom det området i de fall där rådet gett den befogenhet att göra det. Enligt artikel 19.4 i arbetsordningen ska kommittén som ordförande ha en företrädare för den höga representanten21.

18 Rådets beslut 2015/772/EU av den 11 maj 2015 om inrättande av sysselsättningskommittén och om upphävande av beslut 2000/98/EG (EUT L 121, 14.5.2015, s. 12).

19 Rådets beslut 2015/773/EU av den 11 maj 2015 om inrättande av kommittén för socialt skydd och om upphävande av beslut 2004/689/EG (EUT L 121, 14.5.2015, s. 16).

20 I bilagan till rådets beslut av den 22 januari 2001 om inrättande av Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (EGT L 27, 30.1.2001, s. 1) beskrivs dessa uppgifter närmare.

21 Denna bestämmelse föreskrivs i artikel 2 andra stycket i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2010 om utövande av rådets ordförandeskap (EUT L 315, 2.12.2009, s. 50.).


Europeiska unionens militära kommitté (EUMC)22, som är sammansatt av medlemsstaternas överbefälhavare, företrädda av sina militära företrädare, har som uppgift att ge Kusp råd och rekommendationer i alla militära angelägenheter inom EU. Den ska sköta den militära ledningen för all militär verksamhet inom ramen för EU.

Kommittén för de civila aspekterna av krishantering23 ska formulera rekommendationer och ge råd om de civila aspekterna av krishantering till Kusp och till övriga lämpliga rådsorgan i enlighet med deras respektive behörighet.

Säkerhetskommittén24 ska bestå av företrädare för medlemsstaternas nationella säkerhetsmyndigheter, och en företrädare för kommissionen och för Europeiska utrikestjänsten ska vara närvarande vid dess möten. Generalsekreteraren eller den företrädare som denne utser ska vara ordförande i kommittén, som har befogenhet att granska och bedöma alla säkerhetsfrågor med koppling till rådets arbete och i förekommande fall lämna rekommendationer till rådet.

Slutligen är kommittén för finansiella tjänster25, inrättad i februari 2003, ansvarig för att erbjuda rådet och kommissionen råd om en rad finansmarknadsfrågor. Närmare bestämt är kommittén ansvarig för att bl.a. bistå vid fastställandet av strategier på medellång och lång sikt för frågor som rör finansiella tjänster och ge råd om politik och uppföljning både i interna frågor (t.ex. den inre marknaden, inbegripet genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster) och externa frågor (t.ex. WTO).

C – Kommittéer och arbetsgrupper som inrättats av CoreperFör att bistå i förberedelserna av rådets arbete får Coreper inrätta kommittéer eller arbetsgrupper och fastställa deras uppdrag (artikel 19.3 i arbetsordningen). Dessa grupper ska bestå av företrädare för varje medlemsstat. De kan vara mer eller mindre permanenta beroende på behoven. För närvarande finns cirka 150 sådana kommittéer eller arbetsgrupper inom rådets olika verksamhetsområden. En förteckning över dessa förberedande organ uppdateras regelbundet av generalsekretariatet26. I linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Helsingfors 1999 avstår rådet och Coreper från att inrätta nya arbetsgrupper på hög nivå.

De rapporter som sammanställs av rådets kommittéer och arbetsgrupper ska vara tillgängliga i tid före de sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas. I enlighet med artikel 21.1 i arbetsordningen ska ordförandeskapet, med hjälp av generalsekretariatet, organisera sammanträdena i de olika kommittéerna och arbetsgrupperna på ett sådant sätt att deras rapporter är tillgängliga före de

22 Rådets beslut nr 2001/79/Gusp av den 22 januari 2001 om inrättande av Europeiska unionens militära kommitté (EGT L 27, 30.1.2001, s. 4).

23 Rådets beslut nr 2000/354/Gusp av den 22 maj 2000 om inrättande av en kommitté för de civila aspekterna av krishantering (EUT L 127, 27.5.2000, s. 1).

24 Rådets beslut nr 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

25 Rådets beslut nr 2003/165/EG av den 18 februari 2003 om inrättande av Kommittén för finansiella tjänster (EUT L 67, 12.3.2003, s. 17).

26 Den fullständiga aktuella förteckningen återges i rådsdokument 10356/15 av den 28 juli 2015.


sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas. Ordförandeskapet upprättar därför, innan den sex månader långa ordförandeskapsperioden börjar, en tidsplan för de planerade sammanträdena i de olika arbetsgrupperna och kommittéerna. Denna plan måste sedan anpassas efter hand som arbetet fortskrider. I artikel 21 i arbetsordningen föreskrivs att ordförandeskapet, om inte ärendets brådskande natur kräver annat, till ett kommande möte i Coreper ska bordlägga de punkter rörande lagstiftningsakter som kommittén eller arbetsgruppen inte har färdigbehandlat senast fem arbetsdagar före mötet i Coreper.

Om en överenskommelse i ett ärende nås på arbetsgruppsnivå ska punkten i fråga tas upp på dagordningen för Coreper (som en I-punkt) och därefter normalt sett som en A-punkt på motsvarande del27 av rådets dagordning. Det är dock fortfarande möjligt för var och en av Corepers medlemmar eller rådets medlemmar eller för kommissionen att uttrycka sin åsikt i samband med godkännandet av I/A-punkter och att få uttalanden införda i rådets protokoll (artikel 3.6 i arbetsordningen), eller rentav att ändra åsikt och begära en debatt eller bordläggning.

D – Rådets ordförandeskaps förberedande organDen 1 december 2009 antog Europeiska rådet ett beslut om utövande av rådets ordförandeskap28, som genomförts genom rådets beslut 2009/908/EU29. Enligt Europeiska rådets beslut ska rådets ordförandeskap, med undantag av konstellationen utrikes frågor, innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader (den s.k. ordförandeskapstrion). Dessa grupper ska sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen. Varje medlem i gruppen ska i tur och ordning vara ordförande i alla rådskonstellationer i sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Gruppens medlemmar får emellertid sinsemellan komma överens om alternativa arrangemang.

Sammansättningen av ordförandeskapstriorna och den turordning i vilken medlemsstaterna ska utöva ordförandeskapet i rådet anges i rådets beslut 2009/908/EU30. Ordningen med sex månader långa ordförandeskapsperioder har behållits efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Konkreta uttryck för ordförandeskapstrion är 18-månadersprogrammet och den hjälp de kan biträda varandra med, t.ex. att ersätta en ordförande vid behov (artikel 20.2 i arbetsordningen).

27 Rådets preliminära dagordning är uppdelad i en första del med rubriken Lagstiftningsöverläggningar och en andra del med rubriken Överläggningar om icke lagstiftande verksamhet. Båda delarna är i sin tur uppdelade i två delar med A- respektive B-punkter.

28 EUT L 315, 2.12.2009, s. 50.

29 Rådets beslut nr 2009/908/EU av den 1 december 2009 om fastställande av genomförandeåtgärder för Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap och om ordförandeskapet för rådets förberedande organ (EUT L 322, 9.12.2009, s. 28).

30 Se bilaga I till rådets beslut 2009/908/EU där indelningen av ordförandeskapen i turordningsgrupper om tre medlemsstater anges.


Alla rådets förberedande organ ska som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet, såvida inte annat föreskrivs eller rådet fattar annat beslut med kvalificerad majoritet (artikel 19.4 i arbetsordningen). Även om kommittéer och arbetsgrupper generellt som ordförande har en företrädare för den medlemsstat som innehar det sex månader långa ordförandeskapet i rådet kan rådet följaktligen i enskilda fall fatta annat beslut. Rådet kan t.ex. under en bestämd tidsperiod till ordförande utse en företrädare för en viss delegation (utvald av övriga företrädare i kommittén eller arbetsgruppen) eller någon annan än en företrädare för en medlemsstat, t.ex. en anställd vid rådets generalsekretariat.

I detta avseende utövas, i enlighet med rådets beslut 2009/908 och med förbehåll för övergångsbestämmelser, ordförandeskapet i de förberedande organen för rådet i konstellationen utrikes frågor i enlighet med bilaga II till det beslutet. Det innebär att förberedande organ med ett geografiskt ansvarsområde, de flesta av de Gusp-relaterade ämnesövergripande förberedande organen och de GSFP-relaterade förberedande organen (t.ex. EUMC och kommittén för de civila aspekterna av krishantering) ska ha en företrädare för den höga representanten som ordförande.

I bilaga III till det beslut som avses i föregående stycke finns en förteckning över de förberedande organ som har en fast ordförande; en del av de organen har valda ordförande (t.ex. ekonomiska och finansiella kommittén, kommittén för ekonomisk politik och militära kommittén) medan andra som ordförande har en anställd vid rådets generalsekretariat (t.ex. säkerhetskommittén och arbetsgruppen för kodifiering).

För att förbereda rådssammanträden i en sammansättning som rådet bara sammanträder i en gång per halvår får de kommittéer som sammanträder under halvåret dessförinnan, i de fall där sammanträdet hålls under den första hälften av halvårsperioden, som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som ska utöva ordförandeskapet vid de nämnda rådssammanträdena (artikel 19.5 i arbetsordningen).

När ett ärende till väsentlig del kommer att behandlas under en bestämd halvårsperiod får en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet under denna halvårsperiod på liknande sätt vara ordförande under halvårsperioden dessförinnan för kommittéerna och arbetsgrupperna när de diskuterar detta ärende, i enlighet med de arrangemang som överenskommits mellan de båda berörda ordförandeskapen (artikel 19.6 första stycket i arbetsordningen). Detta gäller med undantag för de fall där rådet har beslutat om andra arrangemang för ordförandeposten.

I det fall då unionens budget behandlas ska sammanträdena i de av rådets förberedande organ – med undantag för Coreper – som ägnar sig åt budgetfrågor vidare som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet under den andra halvårsperioden året före budgetåret i fråga (artikel 19.6 andra stycket i arbetsordningen).

Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 19.4–19.6 i arbetsordningen eller ordförandeskapets befogenheter och övergripande politiska ansvar ska ordförandeskapet under halvåret biträdas av de övriga medlemmarna i den förbestämda grupp av tre medlemsstater som avses i artikel 1.4 i arbetsordningen eller, där så är lämpligt, av en företrädare för den medlemsstat som står näst i tur att inneha ordförandeskapet. Den senare, eller en medlem av trion, ska på ordförandeskapets begäran och enligt dess instruktioner vid behov träda in som ersättare och där så är nödvändigt avlasta ordförandeskapet från vissa administrativa uppgifter samt säkerställa kontinuiteten i rådets arbete (artikel 20.2 i arbetsordningen).


Det innebär att en företrädare för trion eller det efterföljande ordförandeskapet i princip kommer att fungera som ordförande när ordföranden för en arbetsgrupp eller kommitté är förhindrad att sitta ordförande vid ett sammanträdande och ordförandeskapet inte kan ordna en ersättare eller när halvårets ordförandeskap inte kan tillhandahålla en viss arbetsgrupp någon ordförande. Syftet är att i största möjliga utsträckning säkerställa kontinuiteten. Om en ordförande under en sexmånadersperiod ersätts av någon av de ovan angivna personerna ska ordförandeskapet vid inledningen av halvårsperioden be rådet bekräfta förteckningen över de berörda arbetsgrupperna, i enlighet med artikel 19.4 i arbetsordningen.

4 . ordFÖrandesKapet och arbetets FÖrlopp (artiKel 20 i och bilaga V till arbetsordningen)

Ordförandeskapet ska sörja för att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt. Därför ska det se till att arbetsordningen tillämpas och att bestämmelserna i bilaga V ”Rådets arbetsmetoder” följs; dessa bestämmelser gäller för både rådet och dess förberedande organ:

a) Förberedelse av möten (punkterna 1–5)

— Ordförandeskapet ska se till att ett ärende överlämnas till Coreper endast när det finns en rimlig möjlighet att på denna nivå uppnå framsteg eller klargöranden om ståndpunkter och att ärenden endast skickas tillbaka till en arbetsgrupp eller kommitté när det är nödvändigt, och med uppdraget att ta itu med exakta, klart fastställda problem.

— Ordförandeskapet ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föra arbetet framåt mellan mötena, t.ex. genom att utarbeta kompromissförslag, genomföra samråd om specifika problem eller genom att anmoda delegationerna att skriftligen reagera på ett förslag före arbetsgruppens eller kommitténs nästa möte.

— Delegationerna ska när det är lämpligt lägga fram de ståndpunkter som de förmodligen kommer att inta vid ett kommande möte i skriftlig form före mötet. Om detta innebär förslag till ändring av ordalydelser ska dessa förslag utformas exakt. Om möjligt ska skriftliga inlägg läggas fram gemensamt av de delegationer som intar samma ståndpunkt.

— Ordförandeskapet ska så snart som möjligt inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete lämna all nödvändig information till delegationerna, så att mötet i Coreper kan förberedas grundligt, inklusive information om vad ordförandeskapet förväntar sig att uppnå vid diskussionen om varje punkt på dagordningen. Omvänt ska ordförandeskapet vid behov uppmuntra delegationerna att inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete lämna information till de övriga delegationerna om de ståndpunkter som de avser att inta i Coreper. Ordförandeskapet ska mot bakgrund av detta färdigställa dagordningen för Coreper. Ordförandeskapet får om det behövs sammankalla de arbetsgrupper som förbereder Corepers arbete oftare.

— Coreper ska undvika att genomföra arbete som redan har genomförts vid Antici- respektive Mertensmöten och om möjligt ska delegationerna hellre ta upp punkter under ”Övriga frågor” vid sådana möten än i själva Coreper.


b) Mötenas genomförande (punkterna 6–16)

— Inga punkter ska föras upp på rådets dagordning enbart för föredragning, utom i de fall då en diskussion om nya, betydande initiativ är planerad; ordförandeskapet ska avstå från att föra upp punkter på Corepers dagordning enbart för kännedom. Informationen i fråga ska företrädesvis lämnas i skriftlig form inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete.

— Ordförandeskapet får begränsa antalet närvarande per delegation i möteslokalen under diskussionen om en viss punkt och ge eller vägra sitt tillstånd till att det öppnas en hörsal; det kan också bestämma i vilken ordning punkterna ska behandlas och hur länge de ska debatteras; det kan likaså avsätta den tid som ägnas en särskild punkt, särskilt genom att begränsa den tid som deltagarna får tala och bestämma i vilken ordning de får göra sina inlägg. Vid inledningen av ett möte ska ordförandeskapet i detta avseende ange hur lång tid som enligt planeringen ska avsättas för varje punkt; det ska avstå från långa inledningar och undvika att upprepa information som delegationerna redan känner till; i inledningen av en diskussion om en sakfråga ska det också för delegationerna ange maximitiden för deras inlägg om punkten.

— Fullständiga bordsrundor ska inte få förekomma; ordförandeskapet ska styra diskussionerna i så hög grad som möjligt, i synnerhet genom att anmoda delegationerna att reagera på kompromisstexter eller specifika förslag; ordförandeskapet ska avstå från att vid mötets slut göra långa sammanfattningar av diskussionerna; delegationerna ska undvika att upprepa synpunkter som tidigare talare har framfört och avstå från att begära ordet om de samtycker till ett särskilt förslag; i detta fall ska tystnaden tolkas som principiellt samtycke.

— Ordförandeskapet får begära att delegationerna, skriftligt och före ett visst datum, ska lägga fram sina ändringsförslag till en text som håller på att behandlas, eventuellt tillsammans med en kortfattad motivering (artikel 20.1 andra stycket led d i arbetsordningen) i stället för att bara uttrycka en avvikande mening om ett visst förslag.

— Ordförandeskapet får också begära att de delegationer som har identiska eller likartade ståndpunkter i en fråga, om en text eller en del av en text bland sig väljer ut en person som ger uttryck för den ståndpunkt de delar, vid mötet eller skriftligt före mötet.

5 . rådets generalseKreterare och generalseKretariat (artiKel 23 i arbetsordningen)

Redan vid sitt första sammanträde i september 1952 upprättade kol- och stålgemenskapens särskilda ministerråd ett sekretariat under ledning av en generalsekreterare. När de båda Romfördragen (EEG-fördraget och Euratomfördraget) trädde i kraft utvidgade generalsekretariatet sin verksamhet i enlighet därmed. Sekretariatet och generalsekreteraren omnämndes således i de olika versionerna av arbetsordningen till dess att en direkt hänvisning till dem infördes, först i EG-fördraget genom Maastrichtfördraget och några år senare i fördraget om Europeiska unionen genom Amsterdamfördraget. Generalsekreteraren ansvarar för generalsekretariatets arbete och utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet (artikel 240.2 i EUF-fördraget). Detta upprepas i artikel 23.1 i arbetsordningen. Principen om rådets enhet tillämpas alltså även i fråga om dess generalsekretariat, som biträder rådet och dess förberedande organ i all deras verksamhet.


A – GeneralsekreterarenGeneralsekreteraren biträder rådet, i egenskap av chef för generalsekretariatet (artikel 240.2 i EUF-fördraget). Generalsekreteraren leder generalsekretariatet och ska under rådets överinseende vidta alla åtgärder som behövs för att generalsekretariatet ska fungera väl.

Generalsekreteraren deltar i normala fall i mötena i rådet (allmänna frågor). Generalsekreterarens uppgift är huvudsakligen att övervaka kontinuiteten i rådets arbete, se till att arbetet förlöper väl och att fungera som rådgivare för rådet. Generalsekreteraren ansvarar också för förvaltningen av generalsekretariatet.

Generalsekretariatet ska, under ordförandeskapets ansvar och ledning, vara nära och beständigt knutet till organiseringen och samordningen av rådets arbete och kontrollen av konsekvensen i detta samt till genomförandet av dess 18-månadersprogram. Det ska bistå ordförandeskapet med att söka lösningar.

I arbetsordningen nämns också flera andra uppgifter som tillkommer generalsekreteraren, nämligen följande:

a) Generalsekreteraren är depositarie för flera avtal (artikel 25 i arbetsordningen; se kapitel V punkt 2).

b) Protokollen från rådets sammanträde undertecknas av generalsekreteraren (artikel 13.1 i arbetsordningen).

c) Generalsekreteraren skickar officiellt vidare akter för offentliggörande i EUT (artikel 17 i arbetsordningen).

d) Vissa direktiv, beslut och rekommendationer delges dem som de riktar sig till av generalsekreteraren, som också till medlemsstaternas regeringar och kommissionen översänder bestyrkta kopior av sådana rådsdirektiv och rådsbeslut som avses i artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget samt av rådets rekommendationer (artikel 18 i arbetsordningen).

e) Generalsekreteraren ska i god tid varje år förelägga rådet ett utkast till beräkning av rådets utgifter (artikel 23.4 i arbetsordningen).

f) Generalsekreteraren ska till fullo vara ansvarig för förvaltningen av de anslag som tas upp i avsnitt II i budgeten – Europeiska rådet och rådet – och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de förvaltas väl. Generalsekreteraren ska använda dessa anslag i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen (artikel 23.5 i arbetsordningen). Generalsekreteraren har därvid fastställt kriterierna, beloppsgränserna och förfarandena för ersättande av kostnader för medlemsstaternas delegater31.

Rådets generalsekreterare är även generalsekreterare för Europeiska rådet. Generalsekreteraren närvarar vid Europeiska rådets möten och ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att organisera arbetet (artikel 13 i Europeiska rådets arbetsordning).

31 Beslut nr 30/2013 av rådets generalsekreterare om ersättning för resekostnader för medlemsstaternas delegater.


B – GeneralsekretariatetSom framgår av artikel 240.2 i EUF-fördraget och artikel 23.1 i arbetsordningen är generalsekretariatets främsta uppgift att biträda rådet och dess förberedande organ i all deras verksamhet (generalsekretariatets odelbarhet). Generalsekretariatet står till rådets tjänst, och rådet beslutar om sekretariatets organisation. Sekretariatet är oberoende och opartiskt i förhållande till både rådets medlemmar och dess ordförandeskap32. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft biträder det också Europeiska rådet, som då blev en separat institution.

Generalsekretariatet är på samma gång rådets ”sekreterare” (genom att sammanställa protokoll, svara för praktiska arrangemang vid och planering av sammanträdena samt genom att framställa, översätta, distribuera och arkivera handlingar) och dess rådgivare. Det är nära och beständigt knutet till organiseringen och samordningen av rådets arbete och kontrollen av konsekvensen i detta samt till genomförandet av dess 18-månadersprogram. Det bistår rådets ordförandeskap i dess arbete (artikel 23.3 i arbetsordningen). Namn på och tjänsteställning för tjänstemän som åtföljer rådsmedlemmarna och ledamöterna av kommissionen anmäls också till generalsekretariatet (artikel 5.3 i arbetsordningen).

Generalsekretariatet, som har ungefär 3 100 tjänstemän och övriga anställda som är medborgare i EU:s medlemsstater, är indelat i sju generaldirektorat utöver generalsekreterarens kansli och rådets juridiska avdelning.

Juridiska avdelningen biträder rådet och dess förberedande organ samt ordförandeskapet och generalsekretariatet för att säkerställa lagenlighet och redaktionell kvalitet i rådets akter. Avdelningen har rättighet och skyldighet att ingripa muntligt eller skriftligt när den anser det nödvändigt, såväl på arbetsgrupps- och kommitténivå som på Coreper- och rådsnivå genom att antingen på rådets begäran eller på eget initiativ lämna fullständigt oberoende yttranden om alla eventuella juridiska spörsmål. Avdelningen företräder också Europeiska rådet och rådet inför domstolen, tribunalen och personaldomstolen33. Avdelningen har till uppgift att kontrollera den redaktionella kvaliteten i förslag och utkast till akter samt att utforma förslag rörande den redaktionella kvaliteten för rådet och dess organ i enlighet med artikel 22 i arbetsordningen och det interinstitutionella avtalet av den 22 december 1998 om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet34.

Juridiska avdelningen har samma ansvar när det gäller Europeiska rådet. På begäran ger det också råd till konferenser mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar.

32 Se i detta sammanhang generalsekretariatets uppdragsbeskrivning, där följande sägs: "I egenskap av öppen, effektiv, oberoende och ständig europeisk offentlig förvaltning sörjer rådets generalsekretariat för att Europeiska rådet och rådet kan fungera smidigt och biträder dem i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag enligt fördragen i syfte att främja unionens utveckling. Generalsekretariatet ger råd och stöd till Europeiska rådets och rådets medlemmar och deras ordförande inom alla verksamhetsområden samt i samband med ministermöten och regeringskonferenser)."

33 Europeiska rådets beslut av den 19 mars 2015 om delegering av behörigheten att utse ombud att företräda Europeiska rådet inför domstolen och rådets beslut av den 12 juni 1989 om delegering av behörigheten att utse ombud att företräda rådet inför domstolen.

34 EUT C 73, 17.3.1999, s. 1.


Kapitel ii – rådets ÖVerlÄggningar

1 . planering aV rådets arbete (artiKel 2 .6 och 2 .7 i arbetsordningen)

Ett 18-månadersprogram för rådets verksamhet utarbetas av den förbestämda gruppen av tre medlemsstater som innehar ordförandeskapet för rådet under den perioden. Dessa ordförandeskap utarbetar, i nära samarbete med kommissionen och Europeiska rådets ordförande och efter lämpliga samråd, tillsammans med ordföranden för rådet i konstellationen utrikes frågor ett utkast till program avseende den konstellationens verksamhet under den aktuella perioden.

Programmet innehåller en allmän inledning där det slås fast att programmet ingår som ett led i unionens långsiktiga strategiska riktlinjer. De tre ordförandeskapen med uppgift att utarbeta utkastet till programmet samråder härvid med de tre påföljande ordförandeskapen. I utkastet till program beaktas bl.a. frågor som uppkommer i samband med den dialog om de politiska prioriteringarna för året som förs på kommissionens initiativ.

Utkastet till 18-månadersprogram ska läggas fram i ett samlat dokument senast en månad före den relevanta perioden, så att det kan godkännas av rådet i konstellationen allmänna frågor. Rådet ska i konstellationen allmänna frågor hålla en offentlig riktlinjedebatt om programmet (artikel 8.3 i arbetsordningen).

Senast en vecka innan det aktuella halvåret inleds ska ordförandeskapet under den aktuella perioden på grundval av rådets 18-månadersprogram och efter samråd med kommissionen fastställa preliminära dagordningar för rådets sammanträden under det kommande halvåret. De ska återges i ett samlat dokument som ska gälla för samtliga rådskonstellationer. Detta är med andra ord en skyldighet som åligger ordföranden i rådet i konstellationen utrikes frågor (den höga representanten) och envar som innehar ordförandeskapet i någon av de andra rådskonstellationerna (artikel 1.5 i arbetsordningen). Detta dokument innehåller vägledande uppgifter om det lagstiftningsarbete och de operativa beslut som planeras. Ordförandeskapet får under sexmånadersperioden efter behov planera in ytterligare rådssammanträden eller, om det visar sig att något av de planerade sammanträdena inte längre är motiverat, besluta att inte sammankalla ett sådant sammanträde.

2 . Kallelse och sammantrÄdesorter (artiKel 1 i arbetsordningen)

A – KallelseEnligt såväl artikel 1.1 i arbetsordningen som artikel 237 i EUF-fördraget ska rådet sammanträda efter kallelse av ordföranden, på dennes initiativ eller på begäran av någon rådsmedlem eller kommissionen. Om en delegation eller kommissionen begär att rådet sammankallas är ordföranden skyldig att göra detta. Ordföranden har dock en viss frihet när det gäller att välja datum för sammanträdet. För att göra detta val ska han eller hon, utöver till sina kollegers synpunkter, ta hänsyn till

— de tidsfrister som föreskrivs i arbetsordningen (artikel 3.1–3 i arbetsordningen),

— det faktum att rådet kan ha en rättslig skyldighet att sammanträda eller


fatta beslut före ett visst datum (t.ex. i det fall som avses i artikel 30.2 i EU-fördraget),

— de regler för beslutsförhet som avgör om rådet får rösta (artikel 11.4 i arbetsordningen),

— förberedelser inför rådsdiskussioner i Coreper (artikel 19 i arbetsordningen),

Ordförandeskapet ska minst sju månader innan det aktuella halvåret inleds, efter lämpligt samråd, för var och en av rådskonstellationerna meddela de föreslagna datumen för rådets sammanträden. De datumen anges i ett samlat dokument som ska gälla för samtliga rådskonstellationer, något som även här utgör grundvalen till det faktum att denna skyldighet gäller för ordföranden för rådet i konstellationen utrikes frågor (den höga representanten) likaväl som för alla andra ordförande för rådet.

Det rör sig givetvis om en flexibel planering, och de datum som planerats kan ändras under ordförandeskapsperiodens gång. De bestämda datumen anges när ordförandeskapet under den aktuella perioden, senast en vecka innan ämbetsperioden inleds, fastställer preliminära dagordningar för rådets sammanträden under det kommande halvåret. Ordförandeskapet får efter behov planera in ytterligare sammanträden eller eventuellt ställa in sammanträden som planerats.

Ordförandeskapet kan sammankalla ett extra rådssammanträde i sådana fall som rör utrikes frågor som kräver ett snabbt beslut. I artikel 30.2 i EU-fördraget föreskrivs t.ex. att den höga representanten på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat ska kalla till ett extra sammanträde i rådet (utrikes frågor) inom 48 timmar eller, i en nödsituation, inom kortare tid.

Enligt gällande praxis anordnar rådets ordförandeskap slutligen som redan nämnts högst fem informella ministermöten under ämbetsperioden (punkt 2.A i kapitel I).

B – SammanträdesortI protokoll (nr 6) om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter föreskrivs det att rådet ska ha sitt säte i Bryssel och att rådet under april, juni och oktober ska hålla sina sammanträden i Luxemburg. Undantagsvis kan rådet behöva sammanträda på annan ort. Detta gäller i synnerhet internationella förhandlingar i vilka unionen deltar. I detta fall föreskriver artikel 1.3 andra stycket i arbetsordningen att rådet eller Coreper enhälligt ska besluta att ett sammanträde ska hållas på annan ort.

3 . dagordning (artiKel 3 i arbetsordningen)

A – Upprättande av den preliminära dagordningen

a) Uppförande av punkter på dagordningen

Ordföranden ansvarar för att det, med beaktande av rådets 18-månadersprogram och de punkter som någon rådsmedlem eller kommissionen har begärt ska tas upp, upprättas en preliminär dagordning för varje sammanträde. Efter att den sålunda upprättats sänder ordföranden den preliminära dagordningen till rådsmedlemmarna och till kommissionen minst 14 dagar före sammanträdets början. Den ska också samtidigt sändas till medlemsstaternas nationella parlament.


När ordföranden upprättar den preliminära dagordningen måste denne iaktta flera olika tidsfrister (eftersom punkter på rådets preliminära dagordning om tidsfristerna på 16 respektive 14 dagar iakttagits kan uppföras på rådets slutliga dagordning med enkel majoritet). Dessa är närmare bestämt följande:

— En tidsfrist på 16 dagar före början av rådets sammanträde för mottagande av en begäran om upptagande av punkter på den preliminära dagordningen från någon rådsmedlem eller från kommissionen, i förekommande fall med tillhörande underlag. Ordföranden är skyldig att bifalla varje begäran från någon rådsmedlem eller från kommissionen, förutsatt att begäran – i förekommande fall med tillhörande underlag – har kommit generalsekretariatet tillhanda före tidsfristens utgång (artikel 3.2 i dagordningen).

— En tidsfrist på 14 dagar före början av rådets sammanträde för ordförandeskapets upprättande av den preliminära dagordningen och översändande av den till rådsmedlemmarna och till kommissionen, i förekommande fall med tillhörande underlag.

— En tidsfrist på åtta veckor för uppförande för beslut på den preliminära dagordningen av en lagstiftningsakt eller en ståndpunkt vid första behandlingen inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet (se artikel 4 i protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och artikel 6 i protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets-och proportionalitetsprinciperna); detta är avsett att göra det möjligt för de nationella parlamenten att uttrycka sin ståndpunkt i frågor som kan vara av särskilt intresse för dem eller, i de fall där protokoll nr 2 är tillämpligt, att lämna ett motiverat yttrande om huruvida utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Detta gör att rådet inte kan anta en lagstiftningsakt eller en ståndpunkt vid första behandlingen inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet innan de nationella parlamenten haft tid att behandla texten. Rådet kan emellertid, i enlighet med den omröstningsbestämmelse som gäller för antagandet av den berörda akten eller ståndpunkten, göra undantag från tidsfristen på åtta veckor i brådskande fall, i vilket fall skälen till detta måste anges i den berörda akten eller ståndpunkten; denna åttaveckorsperiod tar sin början den dag då lagstiftningsförslaget mottas av rådet på samtliga språk (artikel 3.3 andra och tredje styckena i arbetsordningen). En tidsperiod på tio dagar måste förflyta mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt förs upp på rådets preliminära dagordning och den dag då en ståndpunkt antas. Undantag från denna period kan göras i vederbörligen motiverade, brådskande fall (artikel 3.3 tredje stycket i arbetsordningen).

— En icke-obligatorisk tidsfrist på 21 dagar för översändande till rådets medlemmar av den preliminära dagordningen samt relevant dokumentation för de punkter som ska tas upp under mötet för överläggningar inom ramen för avdelning V (om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa) i EUF-fördraget. Denna tidsfrist anges i ett uttalande från rådet där det sägs att ordföranden ska bemöda sig om att se till att denna tidsfrist iakttas, i princip35.

35 Se uttalande c om artikel 3 i arbetsordningen, som ingår i fotnot 111 (i denna publikation) till artikel 3 i arbetsordningen.


I de fall där uppförandet av en punkt på dagordningen inte har begärts före utgången av de tidsfrister som anges ovan, eller där relevant dokumentation för en punkt inte har översänts i tid, får punkten inte föras upp på den preliminära dagordningen annat än om rådet vid antagandet vid sammanträdets början av den slutliga dagordningen enhälligt godkänner att punkten ska föras upp (se punkt 3.B).

b) Beräkning av tidsfrister

Vid beräkning av tidsfrister gäller med nödvändiga ändringar bestämmelserna i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister36.

Vid beräkning av tidsfrister enligt artikel 3.1 andra stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 ska den dag då rådets sammanträde hålls inte räknas in i tidsperioden i fråga eftersom följande anges i bestämmelsen: ”Om en tidsfrist uttryckt i dagar [...] skall räknas från det ögonblick då en händelse eller handling äger rum, skall den dag då händelsen [...] äger rum inte ingå i tidsfristen”.

Den dag då en punkt förs upp på dagordningen och den dag då rådets sammanträde äger rum räknas alltså inte med vid beräkningen av tidsfristerna. En 14-dagarsperiod, exempelvis, måste därför förflyta mellan de två händelserna.

Exempel: beräkning av 14-dagarsperioden:

Rådets sammanträde: måndagen den 30 november 2015.Slutet på 14-dagarsperioden: midnatt söndagen den 29 november 2015.Början på 14-dagarsperioden: kl. 00:00 måndagen den 16 november 2015.Sista tidpunkt att skicka ut den preliminära dagordningen: midnatt söndagen den 15 november 2015.

c) Avförande av punkter från dagordningen

När en punkt väl har förts upp på den preliminära dagordningen inom tidsfristen (på 14 eller 16 dagar) kan den inte avföras från dagordningen annat än med samtliga rådsmedlemmars samtycke. I annat fall skulle t.ex. en medlem av rådet före tidsfristens utgång kunna begära att en punkt ska föras upp på dagordningen och sedan ensidigt dra tillbaka sin begäran. Då skulle övriga medlemmar av rådet som inte begärt att punkten skulle föras upp på dagordningen, i och med att den redan hade tagits med där, berövas sin rätt att begära att den skulle föras upp på dagordningen eftersom tidsfristen skulle ha löpt ut.

I praktiken utgör det sista Coreper-mötet före rådssammanträdet i fråga den sista möjligheten att avföra en punkt från den preliminära dagordningen. Vid det mötet kommer Corepers ordförande att kontrollera om någon motsätter sig att en viss punkt som före utgången av tidsfristen på 14 eller 16 dagar har förts upp på rådets preliminära dagordning avförs från den. Om alla ger sitt samtycke kan punkten avföras från den preliminära dagordningen under det möte i Coreper som föregår det aktuella sammanträdet i rådet.

36 EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.


Alternativt kan rådet, när dess slutliga dagordning antas med enkel majoritet, besluta att inte föra upp denna punkt på den slutliga dagordningen för det aktuella rådssammanträdet. I det sistnämnda fallet kan ordföranden muntligen vid antagandet föreslå att punkten i fråga ska tas upp vid ett senare rådssammanträde. Om punkten avser en akt som behöver antas omgående och som kan antas med kvalificerad majoritet eller enkel majoritet kan punkten stå kvar på den preliminära dagordningen eller föras upp på den slutliga trots att en delegation har lämnat in en reservation. I sådana fall kommer den berörda delegationen att behöva ange huruvida dess reservation ska omvandlas till en nedlagd röst eller en nej-röst.

Om inte ärendets brådskande natur kräver annat ska ordförandeskapet från den preliminära dagordningen avföra de punkter rörande utkast till lagstiftningsakter som Coreper inte har färdigbehandlat senast i slutet av den vecka som föregår veckan före rådets sammanträde (artikel 3.5 andra stycket i arbetsordningen).

B – Antagande av den slutliga dagordningenDen slutliga dagordningen antas av rådet vid början av varje sammanträde. Råder antar sin dagordning med enkel majoritet för alla de punkter som har förts upp på dagordningen inom tidsfristerna. Det krävs dock enhällighet inom rådet för att på dagordningen föra upp andra punkter än de som inom tidsfristen på 14 eller 16 dagar har förts upp på den preliminära dagordningen (se ovan)37. Även sådana punkter kan bli föremål för omröstning om alla formföreskrifter i fördragen har följts.

Man får efter utgången av tidsfristen på 16 eller 14 dagar begära att punkter förs upp på dagordningen under rubriken Övriga frågor om de ska antas med enkel majoritet, eftersom dessa frågor endast bör vara för kännedom och därmed inte kan leda till beslut eller ens till uttalanden till protokollet. Diskussioner om sådana punkter bör undvikas. En begäran om upptagande av en punkt på dagordningen under Övriga frågor ska alltid åtföljas av en skriftlig motivering (artikel 3.9 i arbetsordningen).

Om en delegation eller kommissionen när den slutliga dagordningen antas motsätter sig att en punkt som före utgången av den tidsfrist som fastställs i artikel 3 förts upp på den preliminära dagordningen behålls där, ska punkten stå kvar om en enkel majoritet är för detta. Om uppförandet av punkten på dagordningen inte begärdes i tid krävs emellertid enhällighet för att punkten ska föras upp på den slutliga dagordningen. Om invändningen handlar om huruvida en A-punkt ska stå kvar kan punkten behandlas som B-punkt om rådet beslutar att behålla den på den slutliga dagordningen (se punkt 3.C b).

Om ett ställningstagande till en A-punkt kan leda till ytterligare överläggningar, eller om en rådsmedlem eller kommissionen begär det, ska den punkten avföras från den slutliga dagordningen (artikel 3.8 i arbetsordningen). Rådet kan emellertid med enkel majoritet besluta att behålla punkten på sin dagordning som A-punkt eller att behandla den som B-punkt.

37 Om den punkt som ska läggas till rör ett beslut vid vilket medlemmar av rådet eller Coreper enligt fördragen inte får delta i omröstningen bör det noteras att den medlemmens röst eller de medlemmarnas röster inte ska beaktas vid enhälligt godkännande av uppförandet på dagordningen av denna punkt (punkt 1 b i bilaga IV till arbetsordningen). Se punkt 1.C i kapitel III.


C – Dagordningens struktur och innehåll

a) Lagstiftande och icke lagstiftande

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande ska rådsmöten, och därmed också dagordningen, delas upp i två delar, varav en del ägnas åt överläggningar om unionens lagstiftningsakter och en del åt icke lagstiftande verksamhet (artikel 16.8 i EU-fördraget). Den preliminära dagordningen är därför uppdelad i två delar: en del med rubriken Lagstiftningsöverläggningar som avser överläggningar om lagstiftningsakter och en del med rubriken Icke lagstiftande verksamhet som avser icke lagstiftande verksamhet. De punkter som tas upp i dessa båda delar ska vidare delas in i A- och B-punkter (artikel 3.6 i arbetsordningen). Punkter under Övriga frågor får också föras upp i någon av de båda delarna beroende på huruvida de avser unionens lagstiftningsakter eller icke lagstiftande verksamhet.

Den formella distinktionen mellan lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter beror på vilket förfarande som används för antagandet av dem. Lagstiftningsakter är akter som antas genom ett lagstiftningsförfarande (ordinarie eller särskilt) som anges i den rättsliga grund i fördraget som de akterna grundar sig på. Akter som antas med stöd av en rättslig grund i vilken det inte anges att den är föremål för ett lagstiftningsförfarande är däremot inte lagstiftningsakter38. Det betyder inte att de senare inte har någon rättsverkan, men detta saknar relevans för indelningen av akter på rådets dagordning. En akt som är rättsligt bindande men som inte antas i enlighet med ett ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande som föreskrivs i fördraget är alltså inte en lagstiftningsakt och förs inte upp på dagordningen under rubriken Lagstiftningsöverläggningar. En sådan akt bör föras upp på dagordningen under rubriken Icke lagstiftande verksamhet. Dessutom måste akter vars rättsliga grund inte uttryckligen anges (t.ex. rådets slutsatser) föras upp på dagordningen under rubriken Icke lagstiftande verksamhet.

b) Delarna A och B på dagordningen

Dagordningens båda delar (lagstiftningsakter och icke lagstiftande verksamhet) ska därefter delas in i ett avsnitt med A-punkter och ett avsnitt med B-punkter (artikel 3.6 andra stycket i arbetsordningen). A-punkterna på dagordningen är de punkter där rådet, beroende på hur väl dessa punkter har förberetts av Coreper, troligen kan besluta om godkännande utan överläggning. Detta hindrar dock inte att någon rådsmedlem eller kommissionen uttrycker sin mening vid godkännandet av dessa punkter och får uttalanden införda i protokollet. Frågor som kräver diskussion förs däremot upp på dagordningen i den del som innehåller B-punkter.

Bruket med A-punkter gör det möjligt att undvika att rådets sammanträden belastas med ett stort antal frågor som det redan råder enighet om och som därför inte behöver behandlas var för sig.

A-punkterna tas upp på en lista som i princip godkänns i sin helhet av rådet, i regel vid mötets början. Godkännandet av A-punkterna i delen Lagstiftningsöverläggningar är offentligt. Det rör sig rättsligt sett om en serie omröstningar som gäller A-punkterna var och en för sig. För varje punkt som tas

38 Se artikel 289.3 i EUF-fördraget där följande anges: ”De rättsakter som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter”.


upp på A-punktslistan upprättas en not, kallad A-punktsnot (eller I/A-punktsnot, om punkten godkändes av Coreper utan diskussion, dvs. när en punkt står i del I på dess dagordning), som anger det förväntade omröstningsresultatet samt att den nödvändiga majoriteten förelåg under arbetet i Coreper. Godkännandet av A-punktslistan innebär att varje punkt antas formellt genom att de förväntade rösterna om varje A-punkt bekräftas. Dessa förväntade röster kan givetvis ändras när rådsmedlemmarna godkänner A-punkterna.

Det måste emellertid påpekas att om ett ställningstagande till en A-punkt kan leda till ytterligare överläggningar, eller om en rådsmedlem eller kommissionen begär det, ska den punkten avföras från dagordningen och sålunda inte antas. I det fallet tas punkten i fråga upp vid ett senare rådssammanträde. Rådet kan emellertid med enkel majoritet besluta något annat39. Punkten förs då in som en B-punkt vid samma sammanträde genom ett beslut som fattas med enkel majoritet. Den möjligheten finns naturligtvis bara om punkten förts upp på den preliminära dagordningen senast 14 dagar före sammanträdet. I annat fall, det vill säga om A-punkten i fråga inte fanns med på den preliminära dagordningen minst 14 dagar före sammanträdet, kan rådet endast genom enhälligt beslut behålla den som en B-punkt under samma sammanträde40; i annat fall förs punkten över till ett kommande sammanträde.

En punkt som en delegation har lämnat in en reservation mot kan föras upp som en A-punkt på rådets dagordning. Om reservationen inte dras tillbaka under rådets sammanträde anses den delegation som lämnat in den ha röstat nej. Om den berörda akten kan antas med kvalificerad majoritet eller enkel majoritet kommer punkten sedan att antas om det nödvändiga antalet ja-röster uppnås utan den delegationens samtycke, men delegationen måste ange huruvida dess röst ska betraktas som en nedlagd röst eller en nej-röst. Vid enhällighet kan akten antas endast om den berörda delegationen lägger ned sin röst.

c) Punkternas lydelse

När en punkt föreläggs rådet för överläggning på förslag av kommissionen eller på initiativ av kommissionen, en medlemsstat eller annan upphovsman41 bör dess lydelse återge förslagets eller initiativets fullständiga titel utan ändring.

39 Beträffande möjligheten att begära att en A-punkt ska avföras från dagordningen (artikel 3.8) bör det noteras att en medlem av rådet eller av Coreper inte får åberopa denna bestämmelse i samband med beslut vid vilka denna medlem enligt fördragen inte får delta i omröstningen (punkt 2 a i bilaga IV). Se punkt 1.C i kapitel III.

40 Det bör noteras att om den A-punkt som ska behållas på dagordningen enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 3.8 i arbetsordningen rör ett beslut vid vilket medlemmar av rådet eller Coreper enligt fördragen inte får delta i omröstningen, ska den medlemmens röst eller de medlemmarnas röster inte beaktas när det gäller det enhälliga godkännande som krävs för att behålla punkten på dagordningen (punkt 1 c i bilaga IV). Se punkt 1.C i kapitel III.

41 Detta omfattar kommissionsförslag till rättsligt bindande akter, dvs. förordningar, sådana direktiv som avses i artikel 297 i EUF-fördraget och beslut samt kommissionsförslag till icke-bindande akter, dvs. rekommendationer i den mening som avses i artikel 288 i EUF-fördraget. Det omfattar även initiativ från kommissionen, den höga representanten eller medlemsstater till rättsligt bindande akter inom ramen för t.ex. artiklarna 76, 215 och 218 i EUF-fördraget och artikel 30 i EU-fördraget.


Lydelsen av punkter som avser rådets antagande av en lagstiftningsakt eller en ståndpunkt vid första behandlingen inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet bör – under förutsättning att texterna i fråga har slutgranskats av juristlingvisterna – återge textens fullständiga titel efter den slutgranskningen, föregången av ”utkast till”.

Lydelsen av punkter som avser akter som inte är standardakter42 bör återge den fullständiga titeln på den text som Coreper förelägger rådet, föregången av ”utkast till”.

d) Asterisker

På den preliminära dagordningen anges med en efterföljande asterisk de punkter där ordförandeskapet, någon rådsmedlem eller kommissionen kan begära omröstning43. Dessa punkter omfattar akter som inte är standardakter, t.ex. rådets uttalanden, och som är oupplösligt förbundna med en bindande akt eller ett utkast till en sådan och därför måste antas i enlighet med samma omröstningsförfarande som det som föreskrivs för antagandet av den berörda bindande akten.

Punkter om vilka omröstning kan begäras måste anges på dagordningen inom den angivna tidsfristen (se punkt 3.A). Det betyder att punkter som inom den ovannämnda tidsfristen förts upp på dagordningen, men utan asterisk, inte kan bli föremål för omröstning, såvida inte rådet enhälligt beslutar något annat.

De aktuella punkterna måste markeras med en asterisk om alla formföreskrifter i fördragen har följts44. Detta är en rättslig skyldighet som föreskrivs i artikel 3.2 i arbetsordningen. En asterisk innebär inte att någon omröstning nödvändigtvis kommer att äga rum utan bara att omröstning får äga rum. Avsikten är inte bara att rådets medlemmar ska kunna avsluta alla nödvändiga förberedelser och att de inte ska bli överrumplade av omröstningen utan också att ordförandeskapet, rådets medlemmar eller kommissionen ska kunna se i vilka frågor de har rätt att begära att ett omröstningsförfarande ska inledas i enlighet med artikel 11.1 andra stycket i arbetsordningen.

Om en punkt av misstag har förts upp på dagordningen utan asterisk får en av rådets medlemmar eller kommissionen be att det misstaget ska korrigeras.

e) Lagstiftningspunkter (automatisk offentlighet)

De punkter på rådets preliminära dagordning som avser lagstiftningsakter ska föras upp på dagordningen under rubriken Lagstiftningsöverläggningar (artikel 3.6 och 3.7 i arbetsordningen). Att punkter förs upp på denna del av dagordningen får följder för öppenheten (punkt 6 nedan).

Det bör noteras att ordförandeskapet, om inte ärendets brådskande natur kräver

42 Rådets resolutioner, resolutioner från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, rådets slutsatser, andra rekommendationer än de som avses i artikel 288 i EUF-fördraget och uttalanden/förklaringar.

43 I fråga om omröstningar, se punkterna 1 och 2 i kapitel III.

44 Till exempel är det inom ramen för flera rättsliga grunder i fördragen en nödvändig förutsättning att Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska centralbanken och/eller revisionsrätten lämnar yttranden, för att en akt ska kunna antas. Därför måste man kontrollera huruvida dessa obligatoriska yttranden har lämnats senast dagen för rådets sammanträde.


annat och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.3 i arbetsordningen, är skyldigt att från den preliminära dagordningen avföra de punkter rörande lagstiftningsarbete som Coreper inte har färdigbehandlat senast i slutet av den vecka som föregår veckan före sammanträdet i rådet (artikel 3.5 andra stycket i arbetsordningen).

f) Angivelser avseende reglerna om öppenhet (för vissa icke-lagstiftningsakter)

De punkter på rådets dagordning som avser rådets första överläggning om nya viktiga förslag som inte avser lagstiftning utan avser antagande av regler som är rättsligt bindande i eller för medlemsstaterna – med undantag för interna ordningsregler, administrativa eller budgetmässiga avgöranden, akter som avser interinstitutionella eller internationella förbindelser eller icke-bindande akter (artikel 8.1 i arbetsordningen) – ska vara markerade med orden ”offentlig överläggning”. Ordförandeskapet fastställer vilka nya förslag som är viktiga (rådet eller Coreper får med enkel majoritet fatta ett annat beslut). Ordförandeskapet får likaså från fall till fall besluta att de påföljande överläggningarna i rådet om ett sådant förslag ska vara öppna för allmänheten (rådet eller Coreper får med enkel majoritet fatta ett annat beslut) (artikel 8.1 andra stycket). På den preliminära dagordningen måste det anges vilken artikel och punkt i arbetsordningen som gäller i det aktuella fallet (för vilka fall som omfattas av vilka punkter, se punkt 6.A i kapitel II) och, i förekommande fall, att den offentliga överläggningen föreslagits av ordförandeskapet. I enlighet därmed är, i de fall där offentliga överläggningar är aktuella, de respektive lydelser som ska anges på dagordningen följande:

— ”Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 första stycket”.

— ”Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 andra stycket (förslag från ordförandeskapet)”.

När rådet håller offentliga överläggningar om särskilda frågor (artikel 8.2 i arbetsordningen) eller om program eller prioriteringar (artikel 8.3 i arbetsordningen) är den lydelse som ska anges på rådets dagordning i anslutning till den aktuella punkten ”offentlig debatt”. Debatter om punkter som faller under artikel 8.3 i arbetsordningen måste vara offentliga. På dagordningen måste det anges vilken artikel (inklusive vilken punkt) (se punkt 6.A i kapitel II) som gäller i det aktuella fallet och, i förekommande fall, om vilket förslag den offentliga debatten ska hållas. De respektive lydelser som ska anges på dagordningen är följande:

— ”Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 (förslag från ordförandeskapet)”.

— ”Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 (förslag från kommissionen)”.

— ”Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 (förslag från den XX delegationen)”.

— ”Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.3”.


4 . seKretess (artiKlarna 5 och 6 i arbetsordningen)

A – Deltagande i rådets sammanträdenDeltagande i bemärkelsen fattande, utformande eller påverkande av beslut följer av medlemskap i rådet, enligt definitionen i artikel 16.2 i EU-fördraget: ”Rådet ska bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat.” Endast företrädare för medlemsstaterna – som i princip är medborgare i medlemsstater i Europeiska unionen – får delta i rådets sammanträden (se punkt 2.D i kapitel I). Detta gör att rådets beslutsautonomi kan bibehållas.

Likaledes föreskrivs i artikel 5 att rådets sammanträden inte ska vara offentliga, utom vid överläggningar eller omröstning om lagstiftningsakter, och i artikel 6.1 anges följande: ”Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7, 8 och 9 samt bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar ska rådets överläggningar omfattas av sekretess [...].”

Undantagen från regeln att endast företrädare för medlemsstaternas regeringar får delta i rådets sammanträden anges uttryckligen i själva fördragen45 eller följer implicit men ovillkorligen av den uppgift som en unionsinstitution tilldelas genom fördragen46 eller av att en stat undertecknat ett fördrag om anslutning till EU47.

Denna bestämmelse gäller också för förberedande arbete inför rådets sammanträden, dvs. alla rådets förberedande organ (Coreper, kommittéer och arbetsgrupper). Lagstiftningsarbete i förberedande organ är emellertid inte offentligt.

I praktiken närvarar, och deltar, kommissionen praktiskt taget alltid vid sammanträden i rådet och i rådets förberedande organ på alla nivåer och på alla verksamhetsområden (artikel 5.2), även om den rättsakt som rådet antar inte kräver något förslag från kommissionen. Kommissionens deltagande i rådets arbete underlättas av att den rutinmässigt får underlaget från rådets generalsekretariat på samma villkor som de ständiga representationerna. Europeiska centralbanken ska inbjudas att delta i rådets sammanträden när den utövar sin initiativrätt. Rådet beslutar sällan att överlägga i kommissionens frånvaro. Ett sådant beslut kan dock fattas t.ex. när det gäller rådsinterna frågor (utnämning av tjänstemän, mål vid

45 Till exempel Europeiska centralbankens ordförandes deltagande, som föreskrivs i artikel 284.2 i EUF-fördraget, där det anges att ”Europeiska centralbankens ordförande ska inbjudas att delta i rådets sammanträden när rådet behandlar frågor som rör mål och uppgifter för ECBS”.

46 Kommissionen utövar sin initiativrätt som den tilldelas inom ramen för fördraget när den förelägger rådet förslag eller andra utkast till instrument, som den måste kunna förklara, försvara eller ändra. Därför inbjuds regelbundet kommissionen ”att delta i rådets sammanträden” (artikel 5.2 i arbetsordningen). Detta gäller även Europeiska centralbanken när den utövar sin initiativrätt (artikel 5.2 i arbetsordningen).

47 Att företrädare för stater som ansluter sig till Europeiska unionen efter det att anslutningsfördraget undertecknats men innan det trätt i kraft kan delta i sammanträden i rådets förberedande organ, som observatörer med rätt att begära ordet, förklaras av att anslutande stater, genom undertecknandet av anslutningsfördraget, har godtagit unionens regelverk i dess helhet, även efter det att förhandlingarna slutförts. De bestämmelser i unionens regelverk som tillkommer efter undertecknandet av anslutningsfördraget är bindande för anslutande stater även om de inte kan delta i antagandet av dessa på rättslig grund.


domstolen o.dyl.). I sådana fall fattar rådet (eller det förberedande organet i fråga) beslut med enkel majoritet (artikel 5.2 i arbetsordningen).

Företrädare för andra av Europeiska unionens institutioner eller organ inbjuds emellanåt att närvara vid rådets överläggningar48, beroende på vilket ämne som diskuteras och huruvida det är lämpligt. Beslut om en eventuell inbjudan fattas i förväg av rådet med enkel majoritet.

B – Närvaro vid rådets sammanträdenDeltagande i rådets sammanträden ska inte sammanblandas med närvaron av tredjestaters eller internationella organisationers företrädare, som ibland bjuds in att närvara som observatörer vid vissa sammanträden i rådet eller rådets förberedande organ när det gäller någon viss fråga.

I artikel 6.1 i arbetsordningen föreskrivs att ”[...] rådets överläggningar [ska] omfattas av sekretess, såvida inte rådet beslutar något annat”. Inom ramen för denna artikel får rådet, närhelst det anser det lämpligt, med enkel majoritet49 besluta att öppna sina överläggningar – eller att röja deras innehåll, t.ex. genom att sända handlingar vidare50 – för vissa personer (eller kategorier av personer).

För att observatörer ska få närvara vid en viss punkt på dagordningen måste rådet godkänna detta. I detta fall måste ordförandeskapet förvarna medlemmarna av rådet om detta. I fråga om denna punkt beslutar rådet (eller det förberedande organet i fråga) underförstått och med enkel majoritet att åsidosätta den sekretess som föreskrivs i artikel 6.1. Observatören måste lämna lokalen när överläggningarna om denna punkt är avslutade eller på begäran av ordförandeskapet. Tredjepartsobservatören kan inbjudas av ordförandeskapet att framföra sina åsikter eller informera rådet om den aktuella frågan.

Den tredje parten deltar ur rättslig synvinkel inte i de överläggningar som leder fram till att rådet fattar ett beslut utan ger helt enkelt rådet information som det kan ha som underlag inför beslutet.

Samma bestämmelser gäller sammanträden i rådets förberedande organ. Ordförandeskapet är ansvarigt för att arbetet organiseras så att rådets beslutsautonomi bibehålls.

48 Till exempel inbjuds normalt sett företrädare för domstolen eller revisionsrätten att närvara vid rådets sammanträden där frågor av relevans för de institutionerna diskuteras; detsamma gäller för Europeiska investeringsbanken (EIB).

49 Om inbjudan till en tredje part utgör ett politiskt beslut som har samband med Gusp måste det beslutet fattas enhälligt.

50 Ett exempel på vidaresändande av handlingar ges uttryckligen i artikel 6.2 i arbetsordningen: ”Rådet eller Coreper får tillåta att kopior av eller utdrag ur rådets handlingar, som i enlighet med bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar inte redan gjorts tillgängliga för allmänheten, företes inför rätta”.


5 . protoKoll (artiKel 13 i arbetsordningen)

A – Protokollets struktur och innehållI artikel 13 i arbetsordningen föreskrivs att protokoll ska föras vid varje sammanträde i rådet. Protokollet är ett dokument som mycket kortfattat återger besluten och ibland innehållet i de diskussioner som ägt rum under det aktuella sammanträdet51. Detta protokoll utgör dokumentation av de överläggningar som det beskriver och av efterlevnaden av de procedurregler som avser antagandet av en akt.

Protokollet anger i regel för varje punkt på dagordningen tre saker, nämligen

— de handlingar som förelagts rådet,

— de beslut som fattats eller de slutsatser som rådet kommit fram till,

— de uttalanden som rådet gjort ensamt, de uttalanden som rådet och kommissionen gjort gemensamt och de uttalanden som på begäran av en rådsmedlem eller av kommissionen ska tas till protokollet.

Alla handlingar som föreläggs rådet numreras och förses med löpnummer så att de kan identifieras.

I fråga om beslut och antagna slutsatser har praxis när det gäller att upprätta protokoll inom rådet utvecklats mot en mer kortfattad beskrivning av det beslut som fattats. Innehållet i rådets överläggningar återges i själva verket mer utförligt i de pressmeddelanden som sammanställs av rådets generalsekretariat efter varje rådsmöte än i mötesprotokollet. Generalsekretariatet svarar för utformningen av pressmeddelanden.

Uttalandena till protokollet speglar upphovsmännens ståndpunkter. De kan på intet sätt inskränka rättsaktens tillämpningsområde eller verkan, som endast kan avgöras utifrån själva aktens innehåll52; uttalanden till protokollet kan bara tjäna till att bekräfta en tolkning utifrån ordalydelsen i själva akten. Ett uttalande kan därför inte beaktas vid tolkningen av en bestämmelse i sekundärrätten när innehållet i uttalandet inte uttrycks i bestämmelsen i fråga53.

51 En kortfattad redogörelse för Corepers möten upprättas också genom generalsekretariatets försorg.

52 I sin dom av den 15 april 1986 sade domstolen att domstolen konsekvent har fastslagit att gemenskapsrättsliga bestämmelsers verkliga innebörd endast kan härröra från de bestämmelserna, med beaktande av deras sammanhang, och att den innebörden därför inte kan påverkas av ett sådant uttalande som avses i punkt 16 i domen, där det talas om ett uttalande till rådets protokoll. Mål 237/84, kommissionen mot Konungariket Belgien, REG 1986, s. 1247, punkt 17. Jfr även domstolens dom av den 10 december 1991 i mål C-306/89, kommissionen mot Republiken Grekland, REG 1991, s. I-5863, punkt 8.

53 Domstolens dom av den 26 februari 1991 i mål C-292/89, Antonissen, REG 1991, s. I-745, punkt 18, respektive av den 8 juni 2000 i mål C-375/98, Epson Europe BV, REG 2000, s. 4243, punkt 26, respektive av den 10 januari 2006 i mål C-402/03, Skov Æg mot Bilka Lavprisvarehus A/S och Bilka Lavprisvarehus A/S mot Jette Mikkelsen och Michael Due Nielsen, REG 2006, s. I-199, punkt 42, respektive av den 27 februari 2007 i mål C-354/04, Gestoras Pro Amnistía m.fl. mot rådet, REG 2007, s. I-1579, punkt 60, respektive av den 27 februari 2007 i mål C-355/04 P, Segi m.fl. mot rådet, REG 2007, s. I-1657, punkt 60.


Av skäl som hänför sig till rättslig säkerhet och berättigade förväntningar bör rådet inte göra några uttalanden där de rättsliga bestämmelserna motsägs, något läggs till i dem eller någon viss tolkning görs av dem. I detta avseende har rådet sagt följande: ”Därför borde tolkningsförklaringar till rättsakterna undvikas i största möjliga utsträckning och innehållet i eventuella uttalanden i förekommande fall infogas i texten till rättsakten”54.

Uttalanden från rådet ingår inte i rättsakten i sig. Följaktligen följer de inte de i fördraget angivna procedurreglerna för antagande av sådana akter. Kommissionen behöver inte instämma i deras innehåll och parlamentet behöver inte höras. Uttalanden får inte ha någon normerande verkan; de får t.ex. inte innebära någon skyldighet för kommissionen att agera på ett visst sätt, eftersom kommissionen måste följa de bestämmelser som härrör från själva lagstiftningsakten.

Vad gäller förfarandet för antagande måste rådets uttalanden till protokollet vilkas innehåll har en omedelbar koppling till en lagstiftningsakt antas i enlighet med samma omröstningsförfarande som själva lagstiftningsakten. Uttalanden som har ett reellt innehåll som saknar omedelbar koppling till rådets antagande av en rättsakt utgör däremot politiska ståndpunkter som intas av rådet och måste därför antas med konsensus.

B – Godkännande av protokollUtkast till protokoll ska upprättas av generalsekretariatet inom 15 dagar räknat från rådets sammanträde och föreläggas rådet eller, i flertalet fall, Coreper för godkännande (artiklarna 13.2 och 19.7 f i arbetsordningen).

Innan protokollet godkänns kan varje rådsmedlem eller kommissionen begära att någon punkt på dagordningen behandlas utförligare. Uttalanden av en rådsmedlem eller kommissionen som inte gjordes muntligen eller meddelades samtliga deltagare innan eller under mötet får inte tas till protokollet. Efter godkännande undertecknas protokollet av rådets generalsekreterare, som kan delegera undertecknandet till generalsekreterarna vid rådets generalsekretariat.

Tillägget till protokollet avseende delen Lagstiftningsöverläggningar vid rådets sammanträden ska efter godkännande sändas direkt till de nationella parlamenten och samtidigt till medlemsstaternas regeringar.

54 Rådets uttalande med anledning av antagandet av det interinstitutionella avtalet av den 22 december 1998 om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet (EGT C 73, 17.3.1999, s. 1). Jfr även Europaparlamentets uttalande vid samma tillfälle.


6 . oFFentlighet och Öppenhet (artiKlarna 5–10 i arbetsordningen)

Principen om öppenhet, som fastställs i artikel 1 i EU-fördraget, speglas i rådets verksamhet. Principen, som nu uttryckligen anges i fördragen, är att ”[r]ådets möten ska vara offentliga när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt” (artikel 16.8 i EU-fördraget)55. Därför gäller arbetsordningsbestämmelsen enligt vilken ”rådets sammanträden inte [ska] vara offentliga” (artikel 5.1 i arbetsordningen) endast när rådet inte överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt. Detsamma gäller för bestämmelsen enligt vilken ”rådets överläggningar omfattas av sekretess”, som modifieras av bestämmelserna om lagstiftningsöverläggningar, offentliga överläggningar och offentliga debatter (A), offentliggörande av dagordningar (B), offentliggörande av omröstningar och uttalanden i rådets protokoll (C) och allmänhetens tillgång till rådshandlingar (D).

A – Lagstiftningsöverläggningar, offentliga överläggningar och debatterRådets möten ska vara offentliga när det överlägger och röstar om lagstiftningsakter. Detta är en skyldighet enligt fördragen från vilken inget undantag är möjligt (artikel 16.8 i EU-fördraget och artikel 7 i arbetsordningen). Utöver detta anges i artikel 8 i arbetsordningen i vilka fall och under vilka omständigheter rådet öppnar sina överläggningar om icke-lagstiftningsakter för allmänheten och i vilka fall rådets debatter är offentliga .

a) Lagstiftningsöverläggningar (lagstiftningsakter – artikel 7 i arbetsordningen)

Regeln här är att rådets möten är offentliga när det överlägger om utkast till lagstiftningsakter. Hela överläggningarna (inklusive den slutliga omröstningen) måste därför vara offentliga när de avser lagstiftningsakter. Rådets dagordningar är i själva verket uppdelade så att man, i en del med rubriken Lagstiftningsöverläggningar, ska kunna se vilka lagstiftningspunkter (oavsett om de är A-punkter, B-punkter eller punkter under Övriga frågor) som ska antas, diskuteras eller offentliggöras.

Alla handlingar som förelagts rådet och som är upptagna på dess dagordning i delen Lagstiftningsöverläggningar ska offentliggöras (artikel 7.2 i arbetsordningen).

b) Offentliga överläggningar (icke-lagstiftningsakter – artikel 8 i arbetsordningen)

I enlighet med artikel 8 i arbetsordningen ska rådets första överläggning om nya viktiga förslag som inte avser lagstiftning vara offentlig när förslagen innehåller regler som är rättsligt bindande i eller för medlemsstaterna. En distinktion måste göras mellan å ena sidan rättsligt bindande bestämmelser som på grundval av fördraget antas genom förordningar, direktiv eller beslut och som ska eller kan offentliggöras och å andra sidan interna ordningsregler, administrativa eller budgetmässiga avgöranden, akter som avser interinstitutionella eller internationella förbindelser eller icke-bindande akter, som inte är offentliga.

55 Se även artikel 15.2 i EUF-fördraget: ”Europaparlamentets sammanträden ska vara offentliga, liksom rådets sammanträden när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt.”


Ordförandeskapet ska fastställa vilka nya förslag som är viktiga, även om rådet eller Coreper uttryckligen får fatta ett annat beslut med enkel majoritet. Dessutom får ordförandeskapet från fall till fall besluta att de påföljande överläggningarna i rådet om ett sådant förslag som inte avser lagstiftning också ska vara öppna för allmänheten. Rådet eller Coreper får även här med enkel majoritet besluta något annat.

Dessa punkter bör föras upp på rådets dagordning i delen med rubriken Icke lagstiftande verksamhet, markerade med orden ”offentlig överläggning” (artikel 8.4 a i arbetsordningen).

c) Offentliga debatter

Enligt artikel 8.2 och 8.3 i arbetsordningen ska rådet hålla offentliga debatter i särskilda frågor samt om program och prioriteringar.

i) Offentliga debatter om särskilda frågor

Rådet ska efter beslut med kvalificerad majoritet i rådet eller Coreper hålla offentliga debatter i viktiga frågor som är av intresse för Europeiska unionen och dess medborgare. (Artikel 8.2 första stycket i arbetsordningen). Det åligger ordförandeskapet, rådsmedlemmarna eller kommissionen att föreslå frågor eller särskilda ämnen för sådana debatter (t.ex. gemenskapsramen för vårdtjänster).

ii) Offentliga debatter om program och prioriteringar

Följande riktlinjedebatter i rådet ska vara offentliga (artikel 8.3 i arbetsordningen):

— Debatter i konstellationen allmänna frågor om rådets 18-månadersprogram.

— Riktlinjedebatter i andra rådskonstellationer om deras prioriteringar.

— Den föredragning som kommissionen gör av sitt femårsprogram, sitt årliga arbetsprogram och sin årliga politiska strategi samt de efterföljande debatterna i rådet.

d) Olika sätt att göra lagstiftningsöverläggningar, offentliga överläggningar och offentliga debatter tillgängliga för allmänheten (artiklarna 7.3 och 8.4 sista stycket i arbetsordningen)

Rådets lagstiftningsöverläggningar, offentliga överläggningar och offentliga debatter öppnas för allmänheten på följande sätt: Rådets sammanträden sänds ut genom audiovisuella medier, särskilt i en hörsal, och direktsänds som video på internet på samtliga officiella språk vid Europeiska unionens institutioner (video streaming). En inspelad version av ett sådant rådssammanträde finns tillgänglig under minst en månad på rådets webbplats (www.consilium.europa.eu).

Omröstningsresultaten meddelas i tillämpliga fall med visuella medel.

Rådets generalsekretariat ska i förväg underrätta allmänheten om datum och ungefärlig tid för sådan audiovisuell utsändning.


B – Offentliggörande av dagordningarI de särskilda bestämmelser om allmänhetens tillgång till rådshandlingar som återfinns i bilaga II till arbetsordningen fastställs att generalsekretariatet ska göra preliminära dagordningar för möten i rådet tillgängliga för allmänheten så snart de har spritts (artikel 11.3 b i bilaga II till arbetsordningen). Detsamma gäller för dagordningar för möten i rådets förberedande organ, under förutsättning att de inte omfattas av något av undantagen i artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/200156. Bestämmelsen om allmänhetens tillgång till handlingar gäller alltså inte för kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, militära kommittén, militära kommitténs arbetsgrupp, gruppen för politiska och militära frågor, säkerhetskommittén, arbetsgruppen mot terrorism eller arbetsgruppen mot terrorism (internationella aspekter). Den preliminära dagordningen finns tillgänglig före sammanträdet och uppdateras vid eventuella ändringar. Sedan den 1 januari 2000 har förteckningen över preliminära dagordningar gjorts tillgänglig för allmänheten på internet (www.consilium. europa.eu).

C – Offentliggörande av omröstningar, röstmotiveringar, uttalanden till protokoll och protokoll (artiklarna 7 och 9 i arbetsordningen)

Artikel 7 handlar om öppenhet i lagstiftningsförfarandet. Där anges i vilka fall och under vilka förutsättningar omröstningsresultat och röstmotiveringar från rådsmedlemmarna eller deras företrädare i förlikningskommittén ska offentliggöras, vilket även ska gälla för uttalanden till rådets protokoll och de punkter i protokollen som rör mötet i förlikningskommittén57 (artikel 7.4).

Artikel 9 handlar om öppenhet i andra fall. Där anges i vilka fall och under vilka förutsättningar omröstningsresultat och röstmotiveringar från rådets medlemmar ska offentliggöras, vilket även ska gälla för uttalanden till rådets protokoll och de punkter i protokollen som rör de aktuella akterna58.

”Omröstningar” innefattar beslut som fattas med enhällighet (ej beslut som fattas i samförstånd) och beslut som fattas med kvalificerad majoritet eller enkel majoritet. Utom i de fall när rådets överläggningar är öppna för allmänheten i enlighet med artiklarna 7 och 8 i arbetsordningen är det formella omröstningar, dvs. omröstningsresultaten (vem som röstade för vad) som offentliggörs – dvs. omröstningar varigenom rådet antar en akt eller antar sin ståndpunkt med stöd av den befogenhet att fatta beslut som det tilldelas genom fördragen eller genom en akt som grundar sig på dem. Följaktligen offentliggörs normalt sett omröstningsresultatet inte när rådet anordnar vägledande omröstningar eller när omröstningsresultatet ingår i förberedelsefasen av beslutsprocessen (t.ex. med avseende på bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar inför ingåendet av ett internationellt avtal eller direktiv med det syftet) (artikel 9.3 i arbetsordningen).

Principen om offentliggörande av omröstningsresultat gäller givetvis både för beslut som fattas som A-punkter och sådana som fattas som B-punkter.

En ”röstmotivering” är en kortfattad redogörelse för de specifika skäl som gjorde att en rådsmedlem röstade på ett visst sätt (röstade ja, röstade nej eller lade ned

56 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

57 I fråga om ”uttalanden till protokollet” och ”protokoll”, se punkt 5 i kapitel II.

58 ibid.


sin röst) och bör innehålla något utöver de skäl som anges i ingressen till akten i fråga eller, om det gäller en nej-röst, inte bara ge uttryck för ett avvisande av de skälen utan ge en mer omfattande förklaring.

När det gäller offentliggörande av omröstningsresultat, röstmotiveringar från rådsmedlemmar, uttalanden till protokoll och punkter i de protokoll som avser akterna i fråga måste en distinktion göras mellan de fall där de automatiskt offentliggörs och de där de offentliggörs genom ett beslut av rådet eller Coreper.

a) Automatiskt offentliggörande

Omröstningsresultat, röstmotiveringar från rådsmedlemmar, uttalanden till protokoll och de punkter i protokollen som avser akterna i fråga offentliggörs automatiskt när

— rådet överlägger och röstar om lagstiftningsakter,

— rådet överlägger om vissa icke-lagstiftningsakter och överläggningarna har öppnats för allmänheten (artikel 8.1 i arbetsordningen),

— den förlikningskommitté som inrättats genom artikel 294 i EUF-fördraget sammanträder. I fall där rådsmedlemmar företräds i förlikningskommittén offentliggörs deras företrädares röster och tillhörande röstmotiveringar.

I de ovannämnda fallen offentliggörs, utan att rådet kan besluta något annat, omröstningsresultat, röstmotiveringar från rådsmedlemmar, uttalanden till protokoll och de punkter i protokollen som avser akterna i fråga.

b) Offentliggörande genom beslut av rådet eller Coreper

Omröstningsresultat offentliggörs genom beslut av rådet eller Coreper när rådet agerar inom ramen för avdelning V i EU-fördraget (Gusp) och i vissa andra fall.

När rådet agerar inom ramen för avdelning V i EU-fördraget (Gusp) fattar rådet eller Coreper med enhällighet beslut efter en begäran från en medlem av rådet eller Coreper, men i andra fall fattas beslutet med enkel majoritet efter en begäran från en medlem av rådet eller Coreper. Det är inte möjligt att vid början av ett rådssammanträde fatta ett generellt beslut att offentliggöra omröstningsresultaten. Beslut kan endast fattas i varje enskilt fall efter varje enskild omröstning. Ordföranden måste därför efter varje omröstning fråga rådets medlemmar huruvida omröstningsresultaten i fråga bör offentliggöras (i praktiken tas detta med i A-punktsnoterna).

När omröstningsresultaten offentliggörs i de ovan angivna fallen offentliggörs också de röstmotiveringar som lämnats på begäran av de aktuella rådsmedlemmarna, med vederbörligt beaktande av arbetsordningen, principen om rättslig säkerhet och rådets intressen. Beslutet fattas med enkel majoritet. I detta sammanhang bör det understrykas att rådets medlemmar när de utarbetar sina röstmotiveringar måste följa principen i artikel 6.1 i arbetsordningen om sekretess för rådets överläggningar.

När det gäller röstmotiveringar bör det observeras att dessa aldrig kan lämnas i efterhand; de måste meddelas rådet antingen muntligen eller skriftligen vid tidpunkten för omröstningen. Detta måste göras så att rådets medlemmar kan bedöma i vilken utsträckning motiveringen är förenlig med arbetsordningen, den rättsliga säkerheten och rådets intressen. Kommissionen måste också kunna lägga fram eventuella kommentarer. Dessutom måste varje medlem


av rådet kunna besluta huruvida denne anser det lämpligt att begära att dess röstmotivering också offentliggörs.

Uttalanden till rådets protokoll och punkter i protokollet som avser antagandet av de akter som avses i de ovannämnda fallen offentliggörs även genom beslut som rådet eller Coreper fattar med enkel majoritet på begäran av en av rådets eller Corepers medlemmar.

Vid alla tillfällen där det förekommer omröstning åligger det Antici- eller Mertensgruppen eller SJK att granska dessa uttalanden innan rättsakten slutgiltigt antas. De A-punktslistor som läggs fram för rådet innehåller i förekommande fall beteckningen U för att ange att akten i fråga eventuellt åtföljs av ett eller flera uttalanden till protokollet. När rådet antar en A-punkt med den beteckningen beslutar det därigenom att uttalandena i fråga inte omfattas av sekretess och att de därför kan offentliggöras.

D – Allmänhetens tillgång till handlingarVarje medborgare har enligt artikel 15.3 i EUF-fördraget rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar. Villkoren för utövandet av denna rätt anges i förordning (EG) nr 1049/200159 och, i närmare detalj vad gäller rådet, i bilaga II till arbetsordningen. De förklaras närmare i rådets handledning om öppenhet och tillgång till handlingar.

7 . regler om språKanVÄndningen (artiKel 14 i arbetsordningen)

Man måste skilja mellan å ena sidan de regler om språkanvändningen som gäller fördragen (EU-fördraget, EUF-fördraget och Euratomfördraget) och fördragen om ändringar i dessa (A) och å andra sidan de regler som gäller Europeiska unionens institutioner (officiella språk och arbetsspråk) (B). Dessutom kan användning i rådet av ytterligare språk vars ställning är erkänd i en medlemsstats författning tillåtas (C).

A – Regler om språkanvändningen som gäller grundfördragenEuropeiska unionens grundfördrag är giltiga på 24 språk, nämligen bulgariska, spanska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, engelska, franska, iriska, kroatiska, italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, finska och svenska60.

59 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

60 Se artikel 55 i EU-fördraget, artikel 358 i EUF-fördraget och artikel 225 i Euratomfördraget samt anslutningsfördragsakter, senast artikel 14 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Se i detta avseende Europeiska unionens råds beslut av den 5 december 2011 om upptagande av Republiken Kroatien som medlem i Europeiska unionen (EUT L 112, 24.4.2012, s. 6).


B – Regler om språkanvändningen som gäller för Europeiska unionens institutioner (officiella språk och arbetsspråk)

De regler som är tillämpliga på institutionerna grundar sig på artikel 342 i EUF-fördraget.

a) Grundtexterna

Enligt artikel 342 i EUF-fördraget ska rådet enhälligt fastställa reglerna i fråga om språk för unionens institutioner ”med förbehåll för bestämmelserna i stadgan för Europeiska unionens domstol”. Det var således på denna grund som rådet den 15 april 1958 antog förordning nr 1 om vilka språk som skall användas inom Europeiska ekonomiska gemenskapen61 och förordning nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomenergigemenskapen62, vilka flera gånger har ändrats genom de olika anslutningsakterna (nedan kallad förordning nr 1). I denna förordning föreskrivs i dag en ordning med 24 officiella språk och arbetsspråk för Europeiska unionens institutioner. De väsentliga bestämmelserna i denna förordning är följande:

— De officiella språken och arbetsspråken för unionens institutioner är bulgariska, spanska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, engelska, franska, iriska, kroatiska, italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, finska och svenska (artikel 1).

— Skriftliga handlingar som en medlemsstat eller en person som lyder under en medlemsstats jurisdiktion ställer till institutionerna får efter avsändarens val avfattas på något av de officiella språken, och svaret ska lämnas på samma språk, medan skriftliga handlingar som någon av institutionerna ställer till en medlemsstat eller till en person som lyder under en medlemsstats jurisdiktion ska avfattas på den statens språk (artiklarna 2 och 3); endast ordalydelsen på de språk som används i de skrivelserna är giltig.

— Förordningar och andra texter av allmän räckvidd ska avfattas på de officiella språken (artiklarna 4 och 5); alla språkversionerna är giltiga.

Ett officiellt språk och tillika arbetsspråk, iriska, omfattas av tillfälliga bestämmelser om undantag från dessa principer. Iriska är ett av de giltiga språken för grundfördragen. Sedan den 1 januari 2007 har det också blivit ett av Europeiska

61 Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385), senast ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2264 av den 3 december 2015 (EUT L 322, 8.12.2015, s. 1).

62 Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomenergigemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 401), senast ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2264 av den 3 december 2015 (EUT L 322, 8.12.2015, s. 1).


unionens officiella språk och arbetsspråk i kraft av en ändring av förordning nr 163, där dock följande tillfälliga bestämmelser om undantag fastställs:

— Europeiska unionens institutioner ska under en femårsperiod, med möjlighet till förlängning, från och med den 1 januari 2007 inte vara bundna av skyldigheten att avfatta alla akter och offentliggöra dem på det språket i Europeiska unionens officiella tidning. Detta undantag är dock partiellt och omfattar inte de förordningar som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet (dvs. genom medbeslutandeförfarande), vilka alltså bör antas och offentliggöras på institutionernas samtliga officiella språk och arbetsspråk, även iriska.

— Inom fyra år räknat från den 1 januari 2007, och vart femte år därefter, ska rådet med enhällighet besluta huruvida undantaget ska upphävas.

b) Bestämmelser om den interna tillämpningen (artikel 14 i arbetsordningen)

Enligt artikel 6 i rådets ovannämnda förordning nr 1 får institutionerna i sina arbetsordningar föreskriva närmare villkor för hur denna reglering av språkanvändningen ska tillämpas, vilket rådet har gjort i artikel 14 i arbetsordningen. Denna artikel innehåller inga bestämmelser om tolkning utan behandlar endast reglerna om språkanvändning vad gäller handlingar som föreläggs rådet.

i) Principen

Enligt artikel 14.1 i arbetsordningen ska rådet ”överlägga och besluta endast på grundval av handlingar och utkast som föreligger på de språk som föreskrivs i gällande regler om språkanvändningen” (dvs. rådets ovannämnda förordning nr 1)64. Termen ”utkast” avser särskilt kommissionens förslag som ska föreläggas rådet på de 24 – eller, där undantaget för iriska gäller, 23 – officiella språken. Artikel 14 i arbetsordningen ger en delegation möjlighet att motsätta sig överläggning om en punkt om den dokumentation som hör samman med denna inte är tillgänglig för rådet på alla officiella språk den dag då sammanträdet äger rum. Artikel 14.2

63 Rådets förordning (EG) nr 920/2005 av den 13 juni 2005 om ändring av förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen och förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomenergigemenskapen och om införande av tillfälliga bestämmelser om undantag från de förordningarna (EUT L 156, 18.6.2005, s. 3). Den 20 december 2010 beslutade rådet att förlänga giltighetstiden för det undantag som föreskrivs i artikel 2 i förordning (EG) nr 920/2005 med fem år från och med den 1 januari 2012 genom rådets förordning (EU) nr 1257/2010 om förlängning av giltighetstiden för de tillfälliga bestämmelser om undantag från förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen och förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomenergigemenskapen som införts genom förordning (EG) nr 920/2005 (EUT L 343, 29.12.2010, s. 5).

64 Det bör noteras att i enlighet med förfarandet i artikel 14.1 (enhälligt beslut om att överlägga och besluta på grundval av handlingar och utkast som inte har upprättats på samtliga språk) ska, när medlemmar av rådet eller Coreper enligt fördragen inte får delta i omröstningen, den medlemmens eller de medlemmarnas röster inte beaktas (punkt 1 h i bilaga IV till arbetsordningen). Se punkt 1.C i kapitel III.


i arbetsordningen ger närmare bestämt möjlighet för varje rådsmedlem att motsätta sig överläggningar, om texten till eventuella ändringsförslag inte är upprättad på alla officiella språk65.

Därför gör rådets generalsekretariats översättningstjänst en särskild insats för att se till att handlingar finns tillgängliga vid rådets sammanträden på alla språk som krävs (23 eller 24). Med förbehåll för de möjligheter till undantag som beskrivs nedan kan en akt inte antas förrän den föreligger i korrekt och behörig form (det vill säga granskad av juristlingvisterna) på de 24 – eller i tillämpliga fall 23 – officiella språken.

I de fall där den preliminära dagordningen för ett rådssammanträde innefattar ett kommissionsförslag som kommissionen i strid med förordning nr 1 inte har förelagt rådet på samtliga språk kan punkten i fråga inte föras upp på den slutliga dagordningen med mindre än att rådet enhälligt samtycker till att den förs upp (likvärdigt med en punkt som förs upp efter det att tidsfristen gått ut, se artikel 3.4 och 3.7 i arbetsordningen). Detta samtycke kan emellertid anses ha getts genom tyst medgivande i och med godkännandet av den slutliga dagordningen vid sammanträdets början, utan att något separat beslut i procedurfrågan måste antas formellt. I de fall där rådet är skyldigt att iaktta en förfarandemässig tidsfrist (t.ex. vid ett antidumpningsförfarande eller ett ordinarie lagstiftningsförfarande) sker ett formellt hänskjutande av förslaget till rådet – och tidsfristen tar sin början – först när rådet har mottagit förslaget på alla språk.

I detta sammanhang bör följande noteras:

— Förordningar , direktiv eller beslut som antas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, rådets och kommissionens förordningar, rådets och kommissionens direktiv som riktar sig till samtliga medlemsstater och rådets och kommissionens beslut i vilka det inte anges vem de riktar sig till kan inte träda i kraft (eller anmälas till medlemsstaterna) eller offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning om inte texten i fråga finns på samtliga officiella språk (artiklarna 4 och 5 i förordning nr 1), dvs. på de 24 – eller, där undantaget för iriska gäller, 23 – officiella språken.

— En gemensam ståndpunkt vid första behandlingen som har antagits av rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet överlämnas till Europaparlamentet först när den finns tillgänglig på samtliga 24 officiella språk.

ii) Undantag

Enligt artikel 14.1 i arbetsordningen kan undantag göras från regeln att rådet endast ska överlägga och besluta på grundval av handlingar och utkast som upprättats i enlighet med reglerna om språkanvändningen. Rådet kan frångå regeln om detta beslutas enhälligt på grund av ärendets brådskande karaktär.

• Enhälligt beslut om undantag från regeln

Rådet kan endast göra undantag från regeln i artikel 14.1 i arbetsordningen genom enhälligt beslut. Samma sak gäller både när rådet endast överlägger utan

65 En medlem av rådet eller Coreper får inte åberopa denna bestämmelse i samband med beslut vid vilka han eller hon enligt fördragen inte får delta i omröstningen (punkt 2 d i bilaga IV till arbetsordningen). Se punkt 1.C i kapitel III.


att anta en akt eller antar en akt utan rättsverkan (ett uttalande eller slutsatser) och när rådet antar en rättsakt (en förordning, ett direktiv, ett beslut eller en ståndpunkt vid första behandlingen enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet).

Emellertid är det bara när rådet måste anta en rättsakt som denna överenskommelse måste ske i form av ett beslut i procedurfrågan som fattas separat och enhälligt, med hänvisning till ett akut behov av att anta akten på färre språk än vad som anges i reglerna om språkanvändningen. Detta procedurfrågebeslut måste tas till protokollet för rådssammanträdet i fråga. Det kan antingen, när det gäller A-punkter, uttryckligen anges i den I/A-punktsnot som läggs fram för rådet eller, när det gäller B-punkter, fattas muntligen under sammanträdet. Ordförandeskapet måste i detta fall uttryckligen bekräfta beslutet i procedurfrågan. När beslutet i procedurfrågan väl har fattats kan rådet anta akten i fråga enligt det omröstningsförfarande som anges i aktens rättsliga grund. Varje gång rådet tillämpar undantagsbestämmelsen i artikel 14.1 i arbetsordningen vid antagandet av en rättsakt är det alltså i praktiken nödvändigt att

— ange detta i de dokument som läggs fram för rådet (rapport till rådet, I/A-punktsnoter),

— ta beslutet om att tillämpa undantaget till rådets protokoll och kortfattat redogöra för grunderna för beslutet,

— till protokollet även ta alla eventuella beslut om att skjuta upp offentliggörandet eller delgivningen av akten i väntan på att texten ska bli tillgänglig på samtliga 24 – eller i förekommande fall 23 – officiella språk (vilket innebär att ärendet i fråga inte är brådskande),

— se till att saknade språkversioner antas av rådet vid ett senare tillfälle (I/A-punkt).

Om rådets överläggningar däremot inte gäller antagandet av en rättsakt kan enhällighet om undantaget anses ha nåtts genom tyst medgivande om inga invändningar görs när rådet avhandlar punkten i fråga, utan att något separat beslut i procedurfrågan måste antas formellt.

• Brådskande fall

Följande kan betraktas som brådskande omständigheter:

— Underlåtenhet att anta akten skulle innebära att unionen riskerar att bryta mot internationell rätt.

— Rådet måste respektera en tidsfrist för ett visst förfarande (t.ex. vid antidumpningsåtgärder eller det ordinarie lagstiftningsförfarandet).

— Ett snabbt beslut på Gusp-området är absolut nödvändigt (se artikel 30.2 i EU-fördraget).

— Ett rättsligt tomrum riskerar att uppstå.

I praktiken utnyttjas undantagsbestämmelsen mest under de första månaderna efter det att nya medlemsstater har anslutit sig till Europeiska unionen, eftersom granskade översättningar till deras språk inte alltid finns tillgängliga inom fastställd tid.

I princip kan akter med allmän giltighet (förordningar, direktiv, beslut riktade till samtliga medlemsstater och beslut utan angiven adressat) inte träda i kraft om de inte har upprättats och offentliggjorts på samtliga officiella språk. Med beaktande av rättssäkerhetsprincipen kan en akt med allmän giltighet inte tillämpas på


berörda parter innan dessa har fått tillfälle att ta del av den66. Ett sådant tillfälle ges när akten upprättas i enlighet med reglerna om språkanvändningen och offentliggörs i EUT.

I brådskande fall kan emellertid sådana beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget – akter för vilka beslut om offentliggörande måste fattas från fall till fall67 – träda i kraft innan de har upprättats på samtliga språk, förutom om de påverkar den rättsliga situationen för enskilda fysiska eller juridiska personer (som är fallet vid viseringsförbud, frysning av tillgångar etc.)68.

Med undantag för sådana artikel 25-beslut som avses ovan kan omständigheterna således egentligen aldrig betecknas som brådskande när det är fråga om antagande av en akt med allmän giltighet. En akt med allmän giltighet kan inte anses kräva skyndsamt antagande om den inte har upprättats på samtliga språk och därmed inte kommer att ha någon rättsverkan, eftersom den inte kan träda i kraft omedelbart. Detta är t.ex. fallet med förordningar, direktiv och beslut som antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet liksom med rådets och kommissionens förordningar och direktiv som riktas till samtliga medlemsstater och rådets och kommissionens beslut utan angiven adressat. Enligt artikel 297 i EUF-fördraget, jämförd med artikel 342 i EUF-fördraget och artiklarna 3 och 4 i förordning nr 1, kan dessa akter endast träda i kraft efter det att de har offentliggjorts i EUT på samtliga officiella språk.

Om en akt av detta slag ändå antas på färre språk än vad som föreskrivs i reglerna för språkanvändning är det viktigt att slutklausulen om ikraftträdande hänvisar till ett datum i förhållande till dagen för offentliggörandet i EUT och inte till ett specifikt datum. Detta är nödvändigt för att undvika rättsliga problem (såsom retroaktiv verkan av en akt som lagstiftaren inte förutsett) om de saknade språkversionerna valideras vid ett senare tillfälle än det datum som ursprungligen angetts.

Det bör noteras att enskilda direktiv eller beslut kan träda i kraft i och med att de meddelas adressaten på dennes eget språk (se artikel 3 i förordning nr 1) innan de har avfattats på samtliga språk och, i tillämpliga fall, offentliggjorts i EUT.

Om rådet genom tillämpning av undantagsbestämmelsen antar en akt på färre officiella språk än vad som föreskrivs i reglerna för språkanvändning ska den enda dagen för aktens antagande vara den dag då den antas av rådet på färre språk än vad reglerna föreskriver.

66 Se t.ex. domstolens dom av den 25 januari 1979 i mål 98/78, Racke, REG 1979, s. 69, punkt 15.

67 Enligt artikel 17.3 i arbetsordningen ska ”[r]ådet eller Coreper [...] enhälligt och från fall till fall besluta om huruvida sådana beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget [...] ska offentliggöras i EUT”.

68 Rådsakter på Gusp-området kan emellertid antas genom ett förenklat skriftligt förfarande (”Coreu”, se artikel 12.2 i arbetsordningen) som är särskilt anpassat för brådskande situationer som motiverar tillämpning av undantagsbestämmelsen i artikel 14.1 i arbetsordningen (se punkt 3.B i kapitel III).


C – Användning av ytterligare språkI rådets slutsatser av den 13 juni 200569 återspeglas önskan att hänsyn ska tas till andra språk än officiella språk och arbetsspråk vars ställning är erkänd i en medlemsstats författning inom hela eller en del av dess territorium eller som enligt lag får användas som nationellt språk. Syftet är att rådet – och eventuellt även andra EU-institutioner och EU-organ – ska kunna använda sådana språk på grundval av ett administrativt arrangemang som överenskommits mellan medlemsstaten i fråga och rådet och som innebär att

— översättning till dessa språk av akter som Europaparlamentet och rådet antagit genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan offentliggöras (utan att de har rättslig status),

— en medlemsstats regering får använda ett av dessa språk under sammanträden (passiv tolkning),

— medborgarna i den berörda medlemsstaten får kontakta en institution eller ett organ på ett av dessa språk via ett organ som har utsetts av medlemsstaten, och få svar på samma språk.

Rådet har kommit överens om ett sådant arrangemang med Konungariket Spanien70 i fråga om språk vars ställning är erkänd i Spaniens författning, dvs. katalanska/valencianska, baskiska och galiciska.

69 EUT C 148, 18.6.2005, s. 1.

70 EUT C 40, 17.2.2006, s. 2.


Kapitel iii – rådets beslutsFattande

1 . omrÖstningsbestÄmmelser (artiKel 11 i arbetsordningen)

A – Beslut om omröstningEnligt artikel 11.1 i arbetsordningen är det ordförandeskapet som beslutar om omröstning och som bedömer om detta är lämpligt, även om ordförandeskapet kan tvingas till det genom ett rådsbeslut med enkel majoritet. I artikel 11.1 andra stycket i arbetsordningen fastställs att vilken rådsmedlem eller kommissionsledamot som helst kan begära omröstning. I sådana fall måste ordförandeskapet inleda ett omröstningsförfarande, under förutsättning att majoriteten av rådsmedlemmarna beslutar om detta71. Denna bestämmelse återspeglar bara den allmänna oskrivna regeln att ordförandeskapet alltid lyder under rådet: rådet kan alltid åsidosätta ett beslut i procedurfrågor som dess ordförande har fattat.

Som anges ovan (se punkt 3 i kapitel II) tillämpas dock en uppsättning regler vid fastställandet av den preliminära dagordningen som omöjliggör omröstningar utan varsel. Genom att en asterisk sätts ut vid en punkt på den preliminära dagordningen görs rådsmedlemmarna uppmärksamma på att punkten kan bli föremål för omröstning. Asterisken innebär emellertid inte nödvändigtvis att någon omröstning kommer att äga rum. Ordförandeskapet bedömer om en omröstning är önskvärd och får i så fall besluta att en omröstning ska vidtas.

B – OmröstningsförfarandeEnligt artikel 11.2 i arbetsordningen röstar rådsmedlemmarna enligt en ordningsföljd som bestäms i enlighet med förteckningen över de efter varandra följande ordförandeskapen, varvid den medlem ska börja rösta som enligt denna ordningsföljd följer efter den medlem som utövar ordförandeskapet. Detta förfarande följs inte alltid, men det följs extra noga under omständigheter då omröstningen är särskilt betydelsefull eller delegationernas ståndpunkter inte är tillräckligt tydliga. Relativt ofta ber ordförandeskapet i slutet av överläggningarna medlemmarna att ange om de röstar för eller emot eller avstår. Oavsett vilket förfarande som följs bör det noteras att rådet alltid röstar när det antar en akt i enlighet med fördraget.

Det kan inträffa att en rådsmedlem önskar få bekräftelse från sina nationella myndigheter om vilken ståndpunkt han eller hon ska inta, eller att de interna formaliteterna för att fastställa ståndpunkten inte har avslutats. Rådsmedlemmen lägger då fram en reservation som senare kan dras tillbaka, men bara under samma

71 Det bör noteras att röster från rådsmedlemmar som enligt fördragen inte får delta i omröstningen inte ska beaktas i fråga om beslut om att inleda ett omröstningsförfarande (punkt 1 f i bilaga IV till arbetsordningen).

En rådsmedlem får inte åberopa denna bestämmelse när det gäller beslut vid vilka han eller hon enligt fördragen inte får delta i omröstningen (punkt 2 b i bilaga IV till arbetsordningen).


sammanträde. Om reservationen inte dras tillbaka innan sammanträdet avslutas och reservationen har omvandlats till en röst emot eller en nedlagd röst som gjort att den erfordrade majoriteten inte kunde nås, antas punkten inte. Med undantag för det skriftliga förfarandet sker formell omröstning endast vid rådssammanträden.

När rådet beslutar på förslag från kommissionen kan det hända att kommissionen under något skede av förfarandet inte kan godta de ändringar av förslaget som rådet vill göra. Detta inverkar på rådets omröstningsförfaranden, eftersom det enligt artikel 293.1 i EUF-fördraget krävs enhällighet för att rådet ska kunna anta en rättsakt som innebär en ändring av kommissionens förslag som kommissionen inte håller med om. Därför röstar rådet i praktiken först sedan kommissionen har intagit en klar ståndpunkt till en eventuell ändring av förslaget. Det behövs dock inget skriftligt dokument för detta, utan kommissionen kan under sammanträdets gång muntligen anpassa sitt förslag till rådets ändringsförslag.

Slutligen tillämpar rådet (eller dess förberedande organ) ofta s.k. vägledande omröstning som klargör medlemmarnas ståndpunkter i fråga om den punkt som behandlas. Den vägledande omröstningen är inte en omröstning i fördragets mening och har ingen rättsverkan. En sådan omröstning ska inte offentliggöras (artikel 9.3 i arbetsordningen). Därför måste ett formellt antagande äga rum vid ett senare tillfälle72.

Rådets omröstningsförfaranden fastställs i artikel 238 i EUF-fördraget. Fram till den 31 oktober 2014 var de gällande bestämmelserna för omröstning de som anges i artikel 3 i protokoll (nr 36) om övergångsbestämmelser. Det finns tre omröstningsförfaranden enligt fördraget: rådet beslutar med en majoritet av sina medlemmar, med kvalificerad majoritet eller enhälligt. Varken ”konsensus” eller ”samförstånd”73 utgör något omröstningsförfarande i fördragets mening med avseende på antagandet av rådsakter. I stora drag och med undantag för de fall där fördraget uttryckligen föreskriver att samförstånd ska tillämpas, används förfarandena vid antagandet av akter av politisk natur som inte är standardakter och som saknar rättslig grund i fördraget, såsom resolutioner, slutsatser och förklaringar.

Eftersom beslut enligt arbetsordningen alltid är beslut i procedurfrågor är standardförfarandet för omröstning enligt arbetsordningen enkel majoritet, såvida inte ett annat omröstningsförfarande föreskrivs i arbetsordningen (artikel 1.5 första stycket i arbetsordningen).

a) Omröstning med enkel majoritet

För beslut som kräver enkel majoritet ska rådet enligt artikel 238.1 i EUF-fördraget besluta med en majoritet av sina medlemmar, vilket för 28 medlemsstater innebär 15 medlemmar. Detta gäller t.ex. när rådet antar sin arbetsordning eller

72 Mer om omröstning genom skriftlig förfarande i punkt 3 i kapitel III.

73 Akter som antas av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, antas ”i samförstånd”, vilket innebär att samtliga medlemsstater är eniga. De utgör inte rådsakter. I EUF-fördraget fastställs ett antal bestämmelser för antagandet av en akt av medlemsstaterna själva eller av deras regeringar snarare än av rådet (se artikel 253 om utnämning av domstolens domare och generaladvokater, artikel 254 om utnämning av tribunalens domare, artikel 341 om fastställande av säte för unionens institutioner, etc.).


beslutar i procedurfrågor (artikel 240.3 i EUF-fördraget), anmodar kommissionen att företa utredningar eller lägga fram förslag (artikel 241 i EUF-fördraget) eller fattar beslut i enlighet med artikel 337 i EUF-fördraget74. I fördraget fastställs särskilda bestämmelser för vilket omröstningsförfarande som ska tillämpas när standardförfarandet enkel majoritet inte är tillämpligt.

b) Omröstning med kvalificerad majoritet

Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande är kvalificerad majoritet standardförfarandet för omröstning (artikel 16.3 i EU-fördraget). Detta gäller i synnerhet på områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Vid omröstning med kvalificerad majoritet har varje företrädare för en medlemsstat ett visst antal röster som viktats i enlighet med artikel 3.3 i protokoll (nr 36) om övergångsbestämmelser, fogat till fördragen.

Sedan den 1 november 2014 tillämpas det nya systemet med ”dubbel majoritet” (artikel 16.4 i EU-fördraget och artikel 238.2 i EUF-fördraget). Enligt detta system uppnås kvalificerad majoritet i rådet när följande villkor är uppfyllda:

i) Artikel 16.4 i EU-fördraget: När rådet beslutar på förslag av kommissionen eller den höga representanten, minst 55 % av rådets medlemmar (dvs. 16 av de nuvarande 28 medlemmarna), vilka ska företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 % av unionens befolkning, röstar för.

Dessutom ska en blockerande minoritet omfatta minst fyra rådsmedlemmar; i annat fall ska kvalificerad majoritet anses vara uppnådd. I praktiken innebär detta att kvalificerad majoritet anses vara uppnådd om 25 av de nuvarande 28 medlemmarna röstar för. Hur stor procentandel av befolkningen som de företräder har då inte längre någon betydelse för definitionen av kvalificerad majoritet.

ii) Artikel 238.2 i EUF-fördraget: När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, minst 72 % av rådets medlemmar (dvs. 21 av de nuvarande 28 medlemmarna), vilka ska företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 % av unionens befolkning, röstar för.

I de fall då, med tillämpning av fördragen, inte samtliga rådsmedlemmar deltar i omröstningen ska kvalificerad majoritet anses vara uppnådd om följande villkor är uppfyllda (artikel 238.3 i EUF-fördraget):

i) När rådet beslutar på förslag av kommissionen eller den höga representanten: minst 55 % av de rådsmedlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfattar minst 65 % av befolkningen i dessa stater röstar för.

Dessutom ska en blockerande minoritet minst omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall ska kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

74 Se domstolens dom av den 9 november 1995 i mål C 426/93, Tyskland mot rådet, REG 1995, s. I-3723.


ii) När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller den höga representanten: minst 72 % av de rådsmedlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfattar minst 65 % av befolkningen i dessa stater röstar för.

Varje år godkänner rådet sifferuppgifterna om varje medlemsstats totalbefolkning på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna årligen översänder till Eurostat. Dessa sifferuppgifter, enligt senaste ändring, anges i bilaga III till arbetsordningen.

Begäran om alternativa bestämmelser för omröstningMellan den 1 november 2014 och den 31 mars 2017 kan en rådsmedlem begära att en akt ska antas i enlighet med bestämmelserna om viktning av röster i artikel 3 i protokoll (nr 36) om övergångsbestämmelser, fogat till fördragen. Enligt dessa bestämmelser – i ändrad lydelse genom anslutningsakten för Kroatien – krävs för antagande med kvalificerad majoritet minst 260 röster för (av 352), som åtminstone motsvarar en majoritet av medlemmarna (15 av 28) när en akt ska antas på förslag av kommissionen eller minst två tredjedelar av medlemmarna (19 av 28) om akten inte kräver något förslag från kommissionen.

Medlemmarnas röster viktas på följande sätt:

DE, FR, IT, UK 29

ES, PL 27

RO 14

NL 13

BE, CZ, EL, HU, PT 12

BG, AT, SE 10

DK, IE, HR, LT, SK, FI 7

EE, CY, LV, LU, SI 4

MT 3

Begäran kan göras skriftligen eller muntligen. Begäran ska gälla en enskild akt som ska antas med kvalificerad majoritet, och i begäran ska det tydligt anges vilken akt det är fråga om. Om en skriftlig begäran inkommer till generalsekreteraren bör den skickas till alla delegationer i form av ett ST-dokument. Om begäran görs muntligen under ett sammanträde i rådet eller Coreper bör den tas till protokollet. Begäran är giltig fram till dess att den uttryckligen dras tillbaka.

Om en akt ska antas genom skriftligt förfarande, enligt beslut av rådet eller Coreper, måste begäran göras innan det skriftliga förfarandet inleds. Om ordföranden föreslår att det förfarandet ska tillämpas ska standardförfarandet för omröstning (dvs. ”dubbel majoritet”) anses vara tillämpligt såvida inte en delegation begär eller tidigare har begärt att förfarandet för ”viktad omröstning” ska tillämpas; sådana begäranden får framställas efter det att ordföranden har föreslagit att förfarandet ska tillämpas, men måste göras innan alla medlemmar hunnit godta detta. (För mer utförlig information om skriftligt förfarande, se punkt 3.)


c) Enhällighet

Enligt artikel 238.4 i EUF-fördraget hindrar det faktum att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta inte att rådet fattar beslut som kräver enhällighet.

Utöver de fall då rådet antar en akt som ändrar ett kommissionsförslag (artikel 293.1 i EUF-fördraget) och – naturligtvis – flexibilitetsklausulen i form av artikel 352, krävs enhällighet enligt ett antal artiklar i EUF-fördraget, bl.a. artiklarna om harmonisering av indirekt beskattning (artikel 113), harmonisering av lagstiftning på andra områden än de som anges i artikel 114 i EUF-fördraget (artikel 115), vissa miljöskyddsåtgärder (artikel 192.2) samt vissa åtgärder på det socialpolitiska området (artiklarna 153.2 och 155.2).

C – Avsaknad av möjlighet att delta i omröstningDet finns fall då rådsmedlemmar enligt fördragen inte får delta i omröstningen om antagandet av vissa beslut. I dessa fall föreskriver artikel 16 i arbetsordningen att hänsyn inte ska tas till rösterna från sådana medlemmar i rådet eller Coreper vid tillämpningen av vissa bestämmelser i arbetsordningen enligt dess bilaga IV75. Dessa bestämmelser är följande:

a) Artikel 1.3 andra stycket (hållande av sammanträde på annan ort än Bryssel eller Luxemburg).

b) Artikel 3.7 (uppförande på dagordningen av en punkt som inte finns med på den preliminära dagordningen).

c) Artikel 3.8 (behållande som B-punkt på dagordningen av en A-punkt som annars borde ha avförts).

d) Artikel 5.2, enbart när det gäller närvaron av Europeiska centralbanken (överläggning utan närvaro av Europeiska centralbanken).

e) Artikel 9.2 första stycket led b samt andra och tredje stycket (offentliggörande av omröstningsresultat, röstmotiveringar, uttalanden till rådets protokoll och punkter i detta protokoll som avser andra fall än de där rådet antar sådana icke-lagstiftningsakter som avses i artikel 8.1 i arbetsordningen).

f) Artikel 11.1 andra stycket (inledande av omröstningsförfarande).

g) Artikel 12.1 (tillämpning av skriftligt förfarande).

h) Artikel 14.1 (beslut att undantagsvis överlägga och besluta på grundval av handlingar och utkast som inte har upprättats på samtliga språk).

i) Artikel 17.2, led a (beslut att inte i EUT offentliggöra ett av en medlemsstat framlagt initiativ enligt artikel 76 i EUF-fördraget).

75 Det bör emellertid påpekas att följande anges i uttalande g till artikel 16 och bilaga IV: ”Rådet är ense om att bestämmelserna i artikel 16 och bilaga IV ska tillämpas vid antagande av sådana rättsakter för vilka vissa rådsmedlemmar i enlighet med fördragen inte får delta i omröstningen. Tillämpningen av artikel 7 i EU-fördraget omfattas emellertid inte av dessa bestämmelser.” Vidare anges i uttalandet att rådet, när bestämmelserna om fördjupat samarbete tillämpas för första gången, mot bakgrund av erfarenheten från andra områden ska diskutera vilka ändringar som behövs i artikel 16 i och bilaga IV till arbetsordningen.


j) Artikel 17.2 led b (beslut att inte i EUT offentliggöra vissa direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden).

k) Artikel 17.5 (offentliggörande eller ej i EUT av beslut i ett organ inrättat genom ett internationellt avtal).

Vidare föreskrivs att en medlem av rådet eller Coreper inte får åberopa vissa bestämmelser i arbetsordningen när det gäller beslut vid vilka han eller hon enligt fördragen inte får delta i omröstningen. Dessa bestämmelser är:

l) Artikel 3.8 (möjlighet för en rådsmedlem att begära att en A-punkt ska avföras från dagordningen).

m) Artikel 11.1 andra stycket (möjlighet för en rådsmedlem att begära att ett omröstningsförfarande inleds).

n) Artikel 11.3 (möjlighet för en rådsmedlem att vid omröstning företräda en annan medlem).

o) Artikel 14.2 (möjlighet för varje rådsmedlem att motsätta sig överläggningar om texten till eventuella ändringsförslag inte är upprättad på det språk han eller hon anger).

2 . beslutsFÖrhet och delegering aV rÖstrÄtt (artiKlarna 4 och 11 i arbetsordningen)

A – BeslutsförhetKravet på beslutsförhet måste läsas mot bakgrund av artikel 16.2 i EU-fördraget, som föreskriver att rådet ska bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva dess rösträtt och artikel 239 i EUF-fördraget som föreskriver att ingen rådsmedlem vid omröstning får företräda mer än en annan medlem (se B). Följaktligen krävs det att en majoritet av rådets medlemmar är fysiskt närvarande för att rådet ska kunna rösta (för 28 medlemmar innebär majoritet 15 personer).

Beslutsförheten måste kontrolleras när rådets akter och beslut ska antas.

Beslutsförhet är förstås avgörande både för antagandet av A-punkter och för antagandet av en akt eller ett beslut som en B-punkt.

Det är ordföranden som med hjälp av generalsekretariatet ansvarar för att kontrollera att rådet i varje etapp av beslutsfattandet är beslutsmässigt.

B – Delegering av rösträttArtikel 11.3 i arbetsordningen återspeglar artikel 239 i EUF-fördraget i och med att där fastställs att ingen rådsmedlem vid omröstning får företräda mer än en annan medlem76. Varje rådsmedlem får alltså företräda en annan medlem – men bara en.

76 Om en medlem i rådet eller Coreper inte får delta i omröstningen får han eller hon inte företräda en annan medlem vid omröstning (bilaga IV, punkt 2 c).


Delegeringen av rösträtt styrs inte av några formaliteter och äger rum allteftersom. När beslutsförhet föreligger kan det på goda grunder antas att en frånvarande rådsmedlem har delegerat sin rösträtt till en annan rådsmedlem. I sådana fall förutsätts också att en annan rådsmedlem har röstat i den frånvarande medlemmens ställe.

Delegering av rösträtt enligt artikel 11.3 i arbetsordningen skiljer sig från företrädande av en rådsmedlem enligt artikel 4 i arbetsordningen. En rådsmedlem som inte kan närvara vid ett sammanträde får låta sig företrädas. I praktiken är det den berörda medlemsstatens ständiga representant eller ställföreträdande ständiga representant som ger uttryck för medlemmens ståndpunkt, även om befogenheten att företräda medlemmen formellt sett inte omfattar rösträtt, som bara kan utövas av en annan rådsmedlem.

3 . sKriFtligt FÖrFarande (artiKel 12 i arbetsordningen)

Skriftligt förfarande används i brådskande fall. Sådana fall kan exempelvis vara att det skulle uppstå ett rättsligt tomrum om en viss rådsakt inte antas senast ett visst datum eller rent allmänt om en akt måste antas inom en viss tidsfrist men något rådssammanträde inte planerats och inte kan sammankallas i tid.

I arbetsordningen anges två former av skriftligt förfarande: vanligt skriftligt förfarande och förenklat skriftligt förfarande.

A – Vanligt skriftligt förfarandeEnligt detta förfarande finns det två möjligheter att besluta att skriftligt omröstningsförfarande ska användas:

— Ett enhälligt beslut om att använda skriftligt förfarande kan fattas i förväg vid ett sammanträde i rådet eller Coreper77.

— I annat fall, och under särskilda omständigheter, kan ordförandeskapet genom det skriftliga förfarandet föreslå att skriftligt förfarande ska tillämpas. I sådana fall är beslutet att tillämpa skriftligt förfarande en del av själva förfarandet: samtliga rådsmedlemmar måste gå med på att använda skriftligt förfarande innan de ger uttryck för sina ståndpunkter i sakfrågan.

I båda fallen måste kommissionen också samtycka till att det skriftliga förfarandet används om det gäller en fråga som kommissionen har förelagt rådet.

När ett beslut om att tillämpa det skriftliga förfarandet redan har fattats i rådet eller i Coreper kommer den enda skriftliga frågan till rådsmedlemmarna följaktligen att vara om de samtycker till antagandet av akten i fråga, om de invänder eller om de avstår från att rösta. Villkoren för aktens antagande är uppfyllda så snart antalet mottagna jakande svar motsvarar det antal röster som krävs enligt det omröstningsförfarande som gäller för antagandet.

77 Det bör noteras att man i enlighet med förfarandet i artikel 12.1 i arbetsordningen (enhälligt beslut om att tillämpa skriftligt förfarande), om medlemmar av rådet eller Coreper enligt fördragen inte får delta i omröstningen, inte ska beakta deras röster (bilaga IV, punkt 1 g).


Om användningen av det skriftliga förfarandet däremot inte i förväg har beslutats i rådet eller i Coreper måste rådsmedlemmarna och, i förekommande fall, kommissionen (om det gäller en fråga som kommissionen har förelagt rådet) besvara den första frågan om användning av skriftligt förfarande, och rådsmedlemmarna måste ange sin ståndpunkt i den andra frågan om aktens antagande, som omfattas av relevanta omröstningsregler.

För att påskynda de skriftliga förfarandena ska svaren skickas till den tjänsteman vid generalsekretariatet som är ansvarig för ärendet. Svaren måste självfallet vara skriftliga (e-post går bra). Ett muntligt svar är inte tillräckligt under några omständigheter.

Om rådet eller Coreper inte redan har fastställt någon tidsfrist för att svara ska denna fastställas med beaktande av hur pass brådskande ärendet är. Det måste då betonas hur viktigt det är att tidsfristen respekteras, särskilt om akten måste antas före ett visst datum. Om svaren är försenade går generalsekretariatet ut med en påminnelse. Om svar fortfarande uteblir måste det i varje enskilt fall beslutas huruvida tidsfristen för förfarandets avslutande är rimlig och huruvida resultatet anses som negativt.

Så snart generalsekretariatet har försäkrat sig om att villkoren för aktens antagande är uppfyllda vidtar det de åtgärder som krävs för att den ska undertecknas och offentliggöras i EUT eller delges adressaterna.

Det är generalsekretariatets ansvar att avsluta de skriftliga förfarandena och notera resultaten.

Alla rådsmedlemmar och, i förekommande fall, kommissionen informeras om eventuella ensidiga uttalanden från andra rådsmedlemmar eller kommissionen. De måste ges en kort tidsfrist för att besluta om de önskar besvara uttalandena. Sådana uttalanden påverkar varken förloppet eller avslutandet av det skriftliga förfarandet för aktens antagande.

Generalsekretariatets presstjänst utfärdar ett pressmeddelande om varje akt som antagits genom skriftligt förfarande. Resultatet av omröstningen och röstmotiveringarna offentliggörs då, tillsammans med uttalandena, i enlighet med artikel 9 i arbetsordningen (se punkt 6.C i kapitel II)

Generalsekretariatet upprättar varje månad en översikt över de akter som antagits genom skriftligt förfarande, med eventuella uttalanden och röstmotiveringar. De delar av månadsöversikten som avser antagandet av lagstiftningsakter måste offentliggöras.

Dessutom arkiverar generalsekretariatet åtminstone

— meddelandet om inledande av det skriftliga förfarandet, den handling som ligger till grund för förfarandet samt eventuella uttalanden från rådet,

— svaren från rådsmedlemmarna och, i förekommande fall, från kommissionen samt eventuella ensidiga uttalanden,

— det vederbörligen undertecknade originalet till den akt som antagits av rådet.


B – Förenklat skriftligt förfarandeMed förenklat skriftligt förfarande avses ett skriftligt förfarande där ett uteblivet svar från en rådsmedlem vid tidsfristens utgång innebär ett godtagande av att akten antas. I motsats till vad som gäller för det vanliga skriftliga förfarandet måste rådsmedlemmarna inte svara uttryckligen.

Förfarandet inleds på ordförandeskapets initiativ, men varje rådsmedlem, liksom kommissionen, kan föreslå för ordförandeskapet att det ska användas. Även här är det ordförandeskapet som fastställer tidsfristen för förfarandet, med utgångspunkt i hur brådskande ärendet är. Den akt som förfarandet gäller anses antagen när tidsfristen gått ut, om ingen rådsmedlem gör några invändningar. Kommissionen kan inte göra invändningar i detta avseende. Om en rådsmedlem motsätter sig antagandet av en akt måste akten i fråga i vanlig ordning tas upp som en punkt på rådets dagordning.

Rådet får använda förenklat skriftligt förfarande i fyra fall:

— För att anta ett svar på en skriftlig eller, i förekommande fall, en muntlig fråga till rådet från en ledamot av Europaparlamentet, efter det att utkastet till svar har behandlats av Coreper78.

— För att utnämna ledamöter av Ekonomiska och sociala kommittén och ledamöter av Regionkommittén och deras suppleanter, efter det att utkastet till beslut har behandlats av Coreper.

— För att besluta om samråd med andra institutioner eller organ när sådant samråd krävs enligt fördragen.

— För att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken genom Coreu-nätet79 (förenklat skriftligt förfarande, Coreu)80.

Precis som med det vanliga skriftliga förfarandet är det generalsekretariatet som fastställer när det skriftliga förfarandet har avslutats.

Om en rådsmedlem skulle invända antas inte texten i fråga och det normala förberedande förfarandet för rådets akter ska följas, dvs. antingen översänds texten till Coreper, om det är en akt som kan antas av Coreper enligt artikel 19.7 i arbetsordningen, eller så översänds den till Coreper/rådet, om det är en akt som måste antas av rådet, eller så nås en överenskommelse genom förenklat skriftligt förfarande efter det att frågan godkänts i relevant rådsarbetsgrupp.

78 Uttalande e till artikel 12.2 a, b och c i arbetsordningen: ”I enlighet med rådets stående praxis ska tidsfristen normalt bestämmas till tre arbetsdagar.”

79 I rådets slutsatser av den 12 juni 1995 (dok. 7896/95) anges att Coreu-nätet möjliggör informationsutbyte mellan medlemsstaternas utrikesministerier och kommissionen liksom samråd om politiska analyser av multilaterala frågor eller situationer i tredjeländer. Nätverket ska bara hantera frågor som omfattas av avdelning V, som varken omfattar institutionella frågor eller frågor om användningen av unionens budget som även andra avdelningar i fördraget är tillämpliga på. Därför får nätverket inte användas för att fastställa eller hantera unionsfrågor eller, följaktligen, frågor med anknytning till unionens yttre förbindelser.

80 Uttalande f till artikel 12.2 d: ”Rådet vill påpeka att Coreu-nätet ska användas i enlighet med rådets slutsatser av den 12 juni 1995 om rådets arbetsmetoder.”


Kapitel iV – rådsaKter och deras utFormning

Utformningen av rådsakter regleras i artikel 15 och bilaga VI till rådets arbetsordning. Offentliggörande av dessa akter och delgivning till dem som de riktar sig till regleras i artiklarna 17 respektive 18 i rådets arbetsordning. Av övergripande intresse är även artikel 22 i rådets arbetsordning som föreskriver att juridiska avdelningen, för att hjälpa rådet i dess uppgift att sörja för den redaktionella kvaliteten hos de akter som det antar, ska ha till uppgift att vid lämplig tidpunkt kontrollera den redaktionella kvaliteten i förslagen och utkasten till akter, och att utforma förslag rörande den redaktionella kvaliteten, som ska ställas till rådet och dess organ i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 22 december 1998.

1 . undertecKnande aV aKter (artiKel 15 i arbetsordningen)

I likhet med artikel 297 i EUF-fördraget innehåller artikel 15 i rådets arbetsordning bestämmelser om skyldigheten att underteckna akter som antas av rådet (ensamt eller tillsammans med Europaparlamentet) i enlighet med ett lagstiftningsförfarande.

Dessa akter ska undertecknas av den ordförande för rådet som tjänstgör vid tidpunkten för antagandet och av rådets generalsekreterare som kan delegera undertecknandet till generaldirektörer vid generalsekretariatet.

I praktiken skriver rådets ordförande under sista sidan av aktens originaltext (detta är en flerspråkig sida). Detta sker vid det rådssammanträde under vilket akten i fråga antogs. Generalsekreteraren undertecknar sedan samma sida av texten, och originalet överlämnas till arkivet vid rådets generalsekretariat, där det förvaras i kassavalv.

Akter som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, som ska undertecknas gemensamt av Europaparlamentets ordförande och rådets ordförande, undertecknas antingen vid den gemensamma presskonferens där antagandet av akten tillkännages, eller vid ett plenarsammanträde i Europaparlamentet.

Om en rådsakt har antagits i färre språkversioner än som föreskrivs i gällande regler om språkanvändningen (artikel 14 i rådets arbetsordning) ska de övriga språkversionerna undertecknas av ordföranden för det rådsmöte där de ”validerats”, även om detta inträffar under ordförandeskapet efter det ordförandeskap då akten antogs formellt och undertecknades. Skälet till detta är att rådet utgör en enda enhet och att principen om institutionell kontinuitet gäller.

I ett sådant fall är datumet för antagande av akten det datum då det första antagandet i färre språkversioner gjordes. Datumen för ”validering” av återstående språkversioner är inte datumet för antagande.


2 . FÖrordningarnas rubriK och utFormning (punKt a .1 i bilaga Vi till arbetsordningen)

I del A bilaga VI preciseras de olika delar som ska ingå i rubriken på de förordningar som antas av rådet, ensamt eller tillsammans med Europaparlamentet, i enlighet med ett lagstiftningsförfarande, nämligen

— beteckningen ”förordning”,

— ordningsnumret,

— datum för antagandet,

— uppgift om innehållet.

En genomförandeförordning som har antagits av rådet i enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget ska i rubriken även innehålla beteckningen ”genomförandeförordning”.

Dessa delar ska ovillkorligen ingå i förordningar och syftar till att särskilja dem från varandra. Dessutom ska akter som antas av rådet ensamt eller genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillsammans med Europaparlamentet, innehålla namnet på den eller de institutioner som antagit akten samt en hänvisning till Europeiska unionen eller Euratom.

Strukturen i ingressen till de förordningar som antas av rådet, ensamt eller genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillsammans med Europaparlamentet, anges i punkt A.1 b–f i bilaga VI.

Ingressen ska innehålla följande:

— Satsen ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning” respektive ”Europeiska unionens råd har antagit denna förordning”.

— En uppgift om de bestämmelser på grundval av vilka förordningen antas, föregången av orden ”med beaktande av”.

— En hänvisning i ett beaktandeled till framlagda förslag och avgivna yttranden.

— En motivering till förordningen, föregången av formuleringen ”och av följande skäl”. Skälen ska vara numrerade.

— Satsen ”härigenom föreskrivs följande.”, följd av förordningens bestämmelser.

Denna struktur innehåller de delar som behandlas i artikel 296 i EUF-fördraget och uppfyller även den skyldighet som där fastställs att ange de skäl på vilka akterna bygger.

När det gäller beaktandeleden bör noteras att förordningens rättsliga grunder och hänvisningar till tidigare förfarandeakter ska anges i denna ordning och inledas med uttrycket ”med beaktande av”. Det bör också noteras att enligt Handbok


för utformning av akter i Europeiska unionens råd81 anges förslag, yttranden, godkännanden etc. och samråd i beaktandeleden, som finns först i ingressen till en akt, direkt efter en hänvisning till den rättsliga grunden, med användning av frasen ”med beaktande av” eller ”efter att ha hört”, medan icke-obligatoriska yttranden eller samråd omnämns efter beaktandeleden med användning av formuleringar som ”med beaktande av ... yttrande” eller ”efter att ha hört” etc.

Beaktandeleden följs av skälen som utgör den egentliga motiveringen till förordningen. De inleds med frasen ”och av följande skäl” och ska också vara numrerade.

3 . FÖrordningarnas struKtur (punKterna a .2, a .3 och a .4 i bilaga Vi till arbetsordningen)

Förordningens normativa del innehåller artiklar som i fallande ordning kan grupperas i delar, avdelningar, kapitel och avsnitt (eller i vissa av dessa). Ingen annan benämning, t.ex. regel eller princip, får användas för att beteckna eller dela upp beståndsdelarna i förordningens normativa del.

För att beakta artikel 297 i EUF-fördraget om förordningarnas ikraftträdande föreskrivs det att om rådet, ensamt eller genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet med Europaparlamentet, vill att förordningen ska träda i kraft en annan dag än den tjugonde dagen efter offentliggörandet i EUT ska rådet ange detta i den sista artikeln. Den artikeln kan i förekommande fall också innehålla uppgifter om vilken dag förordningen träder i kraft. Den sista artikeln i en förordning följs av en sats som anger förordningens allmänna giltighet och dess bindande karaktär i enlighet med artikel 288 i EUF-fördraget. I vissa fall är en förordning inte tillämplig i alla medlemsstater (se punkt A.4 a ii i bilaga VI i arbetsordningen).

81 Handbok för utformning av akter i Europeiska unionens råd, version från januari 2015, sidan 77, kapitel 2.

”a) I beaktandeleden, som finns först i ingressen, anges — aktens rättsliga grund, — förslag, initiativ, rekommendationer, begäran eller yttranden osv. som föreskrivs

i fördragen (förfarandeakter som inte föreskrivs i fördragen anges i ett avslutande beaktandeled),

b) När det gäller lagstiftningsakter lägger man till beaktandeled avseende: — översändande av utkastet till akt till de nationella parlamenten — det förfarande som har följts (ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande). c) Det bör kontrolleras att det som anges i beaktandeleden verkligen hör dit och

inte i stället bör anges som ett skäl. Till exempel: — Om det anses nödvändigt, för en bättre förståelse av artikeldelen eller

för en laglighetskontroll, att upprepa det huvudsakliga innehållet i andra bestämmelser än den rättsliga grunden, ska denna upprepning göras i skälen.

— Vissa förberedande dokument (yttranden från tekniska organ, vissa icke obligatoriska samråd) placeras normalt i slutet av ingressen och inleds med uttryck som 'med beaktande av … yttrande' eller 'efter samråd med …' ('efter att ha hört …').

d) Alla utkast till lagstiftningsakter som riktar sig till Europaparlamentet och rådet ska översändas till de nationella parlamenten, och följaktligen innehålla det motsvarande beaktandeledet.”


Därefter ska ort och dag för antagandet av förordningen anges.

En rådsförordning är vanligtvis ”utfärdad i Bryssel” utom om den antas i april, juni eller oktober, då rådets sammanträden äger rum i Luxemburg82. I de förordningar som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet (det ordinarie lagstiftningsförfarandet) anges antingen Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg som ort för undertecknande.

I slutet av den normativa delen i en förordning ska namnet eller namnen på den eller de personer som undertecknat den införas, antingen namnet på Europaparlamentets ordförande (längst ned till vänster i den normativa delen) och namnet på rådets ordförande (på samma rad till höger) eller endast namnet på rådets ordförande vid tidpunkten för förordningens antagande. Detta är förordningstextens utseende i EUT. Namnet på generalsekreteraren (som i enlighet med artikel 15 i arbetsordningen också ska skriva under den antagna förordningen) framgår inte i EUT.

4 . rubriK och utFormning aV ÖVriga rÄttsaKter inom seKundÄrrÄtten (del b i bilaga Vi till arbetsordningen)

Del B i bilaga VI innehåller regler för rubrik, ingress och normativ del för övriga rådsakter. Där föreskrivs att direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden i rubriken ska innehålla ordet ”direktiv”, ”beslut”, ”rekommendation” respektive ”yttrande”.

Ett genomförandedirektiv eller genomförandebeslut som har antagits av rådet i enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget ska i rubriken även innehålla beteckningen ”genomförandedirektiv” eller ”genomförandebeslut”.

Ingenstans nämns dock övriga uppgifter (ordningsnummer, datum för antagande, uppgift om innehållet) som ska ingå i rubriken för förordningar. I praktiken innehåller dock alla rådets akter dessa uppgifter, som gör det möjligt att identifiera dem. För ingressen och den normativa delen hänvisas i del B i bilaga VI till bestämmelserna i del A, som gäller i tillämpliga delar med förbehåll för EUF-fördragets bestämmelser om direktiv och beslut83.

5 . utFormning aV beslut som aVses i artiKel 25 i eu-FÖrdraget (del c i bilaga Vi i arbetsordningen)

I del C i bilaga VI fastställs endast den rubrik som ska tilldelas beslut enligt artikel 25 i EU-fördraget (Gusp).

Rubriken för dessa beslut ska ha följande lydelse: ”Rådets beslut”, ett ordningsnummer ((Gusp) år/nummer), dagen för antagandet och en uppgift om innehållet.

82 För rådets sammanträdesorter, se punkt 2.B i kapitel II.

83 Till exempel förekommer den lydelse som avser en akts allmänna giltighet och bindande karaktär (punkt A.4) endast i förordningar. I direktiv anges i den sista artikeln de medlemsstater som direktivet riktas till.


6 . aKter som inte Är standardaKter

Här bör även nämnas vissa typer av akter (t.ex. förklaringar, resolutioner, slutsatser) som institutionerna ofta använder men som inte behandlas i fördragen.

Vid debatter och antagande av slutsatser eller andra akter som inte behandlas i fördragen ska följande riktlinjer tillämpas:

a) Under hela förhandlingarna om ett utkast till lagstiftningsakt ska det på grundval av artikel 296 sista stycket i EUF-fördraget vara förbjudet att anta alla typer av dokument, även med ett rent politiskt syfte, som inte omfattas av det lagstiftningsförfarande som beskrivs i fördragen, om dokumentets innehåll rör frågor som behandlas i utkastet till lagstiftningsakt.

b) Slutsatser, liksom resolutioner och uttalanden som inte är knutna till antagandet av en rättsakt, är rådets sedvanliga uttryckssätt när det inte utövar de befogenheter som det tilldelats genom fördragen. De har i princip samma värde som rent politiska åtaganden eller ståndpunkter utan rättsverkan. Eftersom slutsatser inte tillhör rådets rättsakter i fördragens bemärkelse, omfattas de inte av de förfaranderegler som fastställs i de rättsliga grunder som de eventuellt kan komma att hänvisa till vad gäller materiellt innehåll, om de skulle innebära att en beslutsbefogenhet utövas. Eftersom unionsrätten inte innehåller något formellt förfarande för antagande, fattar rådet beslut om slutsatser med konsensus, vilket innebär att det inte sker någon omröstning men att slutsatserna inte kan godkännas om en rådsmedlem motsätter sig dem.

c) Med undantag från denna princip antar rådet ibland akter i form av slutsatser som har eller är tänkta att ha rättsverkan, såsom unionens ståndpunkter på Gusp-området, unionens ståndpunkter i ett internationellt organ som ska anta akter med rättsverkan eller uppmaningar till kommissionen att lägga fram ett specifikt förslag. I dessa fall måste rådet följa de förfaranderegler (däribland omröstningsbestämmelser) som anges i fördragen i enlighet med den rättsliga grund som ger rådet den befogenhet att agera som det tillämpar genom att anta en rättsakt i form av slutsatser. Den omständigheten att slutsatser, utöver en rättsakt, innehåller andra delar som har en politisk karaktär kan inte motivera att hela dokumentet, och därmed rättsakten i fråga, antas med konsensus.

d) Huruvida utkast till slutsatser är avsedda att ha rättsverkan eller ej fastställs genom en konkret analys av dokumentets syfte och innehåll, oberoende av dess beteckning.

e) Akter med rättsverkan i form av slutsatser får inte antas om det i fördragen föreskrivs vilken form rådets åtgärd ska ha, och denna form är oförenlig med slutsatsformen. Det finns t.ex. ingen principiell oförenlighet med slutsatsformen när det föreskrivs att rådet ska anta ett beslut eller en rekommendation, förutsatt att man i sådana fall tillämpar fördragens förfarande- och omröstningsbestämmelser (däribland kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 16.3 i EU-fördraget, om inte annat föreskrivs) och inte konsensus.

f) Eftersom unionens funktionssätt omfattas av principen om tilldelade befogenheter (artiklarna 4 och 5 i EU-fördraget) kan inte unionens institutioner – däribland rådet – utan att överskrida sina befogenheter ta ställning i


frågor utan någon anknytning till unionens verksamhetsområden, inte ens i dokument av rent politisk karaktär. Slutsatser som avser enbart sådana frågor bör antas av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i (eller i anslutning till) rådet. Slutsatser som delvis avser sådana frågor bör, såvida det inte har fattats beslut om att skilja unionsfrågor från icke-unionsfrågor, antas tillsammans av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet.

7 . oFFentliggÖrande aV aKter i europeisKa unionens oFFiciella tidning (artiKel 17 i arbetsordningen)

EUT är indelad i två serier, L-serien och C-serien.

Det finns fyra rubriker i L-serien84:

— Rubrik L I: lagstiftningsakter (förordningar, direktiv, beslut och budgetar).

— Rubrik L II: icke-lagstiftningsakter (internationella avtal, förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer, riktlinjer, arbetsordningar, akter som antas av organ som inrättats genom internationella avtal).

— Rubrik L III: andra akter (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).

— Rubrik L IV: akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget.

C-serien har fem rubriker:

— Rubrik C I: resolutioner, rekommendationer och yttranden.

— Rubrik C II: meddelanden (interinstitutionella avtal, gemensamma förklaringar, meddelanden från Europeiska unionens institutioner, byråer och organ).

— Rubrik C III: förberedande akter (initiativ från medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, revisionsrätten, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska investeringsbanken, Europeiska unionens byråer och organ).

— Rubrik C IV: upplysningar (upplysningar från Europeiska unionens institutioner, byråer och organ, upplysningar från medlemsstaterna, upplysningar om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, upplysningar från tredjeländer).

— Rubrik C V: yttranden (administrativa förfaranden, domstolsförfaranden, förfaranden för genomförande av den gemensamma handelspolitiken, förfaranden för genomförande av konkurrenspolitiken, övriga akter).

Enligt artikel 17 i arbetsordningen ska lagstiftningsakter som antas enligt ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande och icke-lagstiftningsakter i form av förordningar och direktiv som riktas till samtliga medlemsstater och beslut utan given adressat offentliggöras i EUT av generalsekreteraren. Offentliggörande i EUT är ett villkor för att dessa rättsakter ska vara tillämpliga och kan vara en förutsättning för deras ikraftträdande (artikel 297.1 och 297.2 andra stycket i EUF-fördraget).

84 För en fullständig förteckning, se dok. 6700/1/10 REV 1 av den 8 juni 2010.


I artikel 17 i arbetsordningen föreskrivs att även följande på initiativ av generalsekreteraren ska offentliggöras i EUT:

— Ståndpunkter vid första behandlingen som antagits av rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet samt motiveringarna för dessa ståndpunkter.

— Initiativ som lagts fram för rådet i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget för att en lagstiftningsakt ska antas.

— Internationella avtal som ingås av unionen.

— Internationella avtal som unionen ingår inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, om rådet inte beslutar annat på grundval av artiklarna 4 och 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

I EUT ska anges när avtal som offentliggjorts i EUT träder i kraft.

Om inte rådet eller Coreper beslutar något annat ska följande texter och akter, på initiativ av generalsekreteraren, offentliggöras i EUT:

— Förslag från kommissionen eller initiativ av en fjärdedel av medlemsstaterna som läggs fram för rådet i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget i andra fall än de som avses ovan, (dvs. med undantag för initiativ i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget som läggs fram för att en lagstiftningsakt ska antas).

— De direktiv och beslut som avses i artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget (icke-lagstiftningsdirektiv som inte riktar sig till medlemsstaterna och beslut som anger till vem eller vilka de riktar sig), samt rekommendationer och yttranden, med undantag för de beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget.

Beslut som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 25 i EU-fördraget) ska efter enhälligt beslut i rådet eller Coreper från fall till fall offentliggöras i EUT på generalsekreterarens initiativ.

Rådet eller Coreper85 ska från fall till fall och med beaktande av ett eventuellt offentliggörande av den grundläggande akten besluta om offentliggörande i EUT på generalsekreterarens initiativ av följande:

— Beslut om genomförande av de beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget.

— Beslut som antas i enlighet med artikel 31.2 första och andra strecksatsen i EU-fördraget.

— Rådets övriga akter, såsom slutsatser eller resolutioner.

Om ett organ som är behörigt att fatta beslut inrättas genom ett avtal som ingås mellan unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen och en eller flera stater eller internationella organisationer, ska rådet avgöra om det är lämpligt att offentliggöra beslut av detta organ i EUT (artikel 17.5 i arbetsordningen).

85 Om medlemmar av rådet eller Coreper inte får delta i omröstningen om ett sådant beslut ska de medlemmarnas röster inte beaktas (punkt 1 k i bilaga IV).


8 . delgiVning och ÖVersÄndande aV aKter (artiKel 18 i arbetsordningen)

I de två första punkterna i artikel 18 ges generalsekreteraren eller en generaldirektör som handlar på generalsekreterarens vägnar i uppdrag att delge eller översända till medlemsstaterna vissa akter.

Följande akter ska enligt punkterna 1 och 2 av rådets generalsekreterare eller av en generaldirektör på hans eller hennes vägnar, delges dem som akterna riktar sig till:

— Icke -lagstiftningsakter i form av direktiv som inte är riktade till samtliga medlemsstater och sådana beslut som anger till vem eller vilka de riktar sig.

— Rekommendationer.

— De beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget.

De beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget och rekommendationer delges endast om de inte offentliggörs i EUT. De direktiv och beslut som innehåller en bestämd adressat delges dock alltid adressaten och får verkan genom denna delgivning. Offentliggörande av akter i enlighet med artikel 17.2 b i arbetsordningen gör dem inte tillämpliga på dem de riktar sig till. Enligt artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget är delgivning en förutsättning för att de ska få verkan. Offentliggörande sker alltså endast i informationssyfte.

Enligt reglerna för språkanvändning (se punkt 7 i kapitel II) ska skriftliga handlingar som en EU-institution sänder till en medlemsstat eller till en person som lyder under den medlemsstatens jurisdiktion avfattas på den statens språk.

Enligt punkt 18.3 i arbetsordningen ska generalsekreteraren eller en generaldirektör som handlar på hans eller hennes vägnar till medlemsstaternas regeringar och kommissionen översända bestyrkta kopior av följande akter:

— De direktiv och beslut som avses i artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget (som riktar sig till en bestämd adressat).

— Rådets rekommendationer.

När det gäller alla akter som inte är standardakter är det praxis att underrätta medlemsstaterna och kommissionen om dessa.

I enlighet med generalsekreterarens rätt att delegera sina befogenheter har denne, genom beslut nr 351/84 av den 11 april 1984, bemyndigat generaldirektörerna eller, vid förhinder, direktörerna vid de berörda generaldirektoraten efter antal tjänsteår, att inom respektive generaldirektorats behörighetsområde på generalsekreterarens vägnar underteckna delgivningar och meddelanden om de rådsakter som avses i artikel 18 i arbetsordningen.


Kapitel V – ÖVriga bestÄmmelser

1 . sÄKerhet (artiKel 24 i arbetsordningen)

I artikel 24 i arbetsordningen föreskrivs att rådet ska anta regler om säkerheten med kvalificerad majoritet. På grundval av denna bestämmelse och av artikel 240 i EUF-fördraget (f.d. artikel 207.3 i EG-fördraget) har rådet antagit säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter86 som fastställer grundläggande principer och miniminormer för säkerhet för att skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. Genom generalsekreterarens beslut nr 40/2015 genomförs dessa säkerhetsbestämmelser i rådets generalsekretariat.

2 . depositarie (artiKel 25 i arbetsordningen)

I enlighet med den möjlighet som ges i artiklarna 77 och 78 i Wienkonventionen om traktaträtten kan rådets generalsekreterare utses till depositarie för avtal som ingås mellan unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och en eller flera stater eller internationella organisationer.

Ratifikations-, antagande- eller godkännandehandlingarna till dessa avtal deponeras hos rådet (artikel 25 första stycket i arbetsordningen). I sådana fall ska generalsekreteraren även sörja för att ikraftträdandetidpunkten för sådana avtal offentliggörs i EUT (artikel 25 andra stycket i arbetsordningen).

Uppgifterna för en depositarie för internationella avtal fastställs både i allmänna texter (t.ex. Förenta nationernas stadga och Wienkonventionen om traktaträtten) och i särskilda avtal i vilka depositarierna utses. Dessa är antingen en av de medlemsstater som är parter i det berörda avtalet eller generalsekreteraren i en internationell organisation som är part i avtalet eller under vars överinseende avtalet undertecknades och ingicks.

Vid rådets generalsekretariat utövas för närvarande uppgifterna som depositarie för avtalen av avtalskontoret, som inrättades den 15 juni 1978 och ingår i GD F 2A. Uppgifterna är fyra till antalet87:

— Den egentliga depositarieuppgiften, som bl.a. innebär att konkret framställa texterna till de akter som ska ingås och bestyrkta kopior av dessa samt att sända dem till de berörda parterna, att på ett ställe samla alla uppgifter om de undertecknade akterna (ratificeringar, delgivningar, anslutningsakter osv.) och sända dem till de berörda parterna, samt att registrera alla dessa uppgifter.

— Den protokollära uppgiften (särskilt vid undertecknandet).

— Uppgiften att granska avtalet i andra språkversioner än unionsspråk.

— Uppgiften att trycka texterna.

86 Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

87 Vissa depositarieuppgifter utförs av andra avdelningar inom generalsekretariatet.


3 . FÖretrÄdande aV rådet i europaparlamentet (artiKel 26 i arbetsordningen)

I artikel 26.1 första meningen i arbetsordningen föreskrivs att rådet i Europaparlamentet ska företrädas av ordförandeskapet, eller efter ordförandeskapets godkännande, av en medlem i den förbestämda grupp av tre medlemsstater som avses i artikel 1.4 i arbetsordningen, av det kommande ordförandeskapet eller av rådets generalsekreterare. Om ordförandeskapet anser det önskvärt kan det dock även uppdra åt höga tjänstemän vid rådets generalsekretariat att företräda rådet i Europaparlamentets utskott. Detta uppdrag behöver inte vara formellt utan det räcker att ordförandeskapet har uttryckt sin avsikt klart och tydligt.

Att företräda rådet (konstellationen utrikes frågor) i Europaparlamentet och dess utskott är en uppgift för den höga representanten såvida inte han eller hon ber att få bli ersatt av den medlem av rådet som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet. Om den höga representanten anser det önskvärt kan han eller hon även här ge höga tjänstemän vid Europeiska utrikestjänsten eller i förekommande fall vid rådets generalsekretariat i uppdrag att företräda rådet (konstellationen utrikes frågor) i Europaparlamentets utskott.

Generalsekreteraren har inom generalsekretariatet gett instruktioner om genomförandet av denna bestämmelse. När en tjänsteman från generalsekretariatet således företräder rådet ska tjänstemannen ovillkorligen undvika att göra några utfästelser över huvud taget på ordförandeskapets eller rådets vägnar, såvida inte han eller hon har ett klart och uttryckligt mandat för detta.

För att följa artikel 26 i arbetsordningen måste rådet därför i princip företrädas av generalsekreteraren. Annars företräds rådet i utskotten endast av en tjänsteman som utses för detta av generalsekreteraren (en generadirektör eller i undantagsfall en direktör). Om ordförandeskapet direkt tillfrågar en tjänsteman ska han eller hon så snabbt som möjligt genom sin närmaste överordnade informera generalsekreteraren om detta för att få hans eller hennes godkännande.

Direktoratet för interinstitutionella förbindelser ska på förhand informeras om varje sådant uppträdande inför parlamentet för att bästa möjliga samordning ska kunna garanteras och nödvändiga förberedelser göras.

När en tillfällig undersökningskommitté tillsatts av Europaparlamentet i enlighet med artikel 226 i EUF-fördraget får rådet utse en tjänsteman från generalsekretariatet att uppträda på dess vägnar inför den kommittén (artikel 3.3 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt88). Tjänstemän får endast uttala sig enligt instruktion från rådet89.

88 EGT L 113, 19.5.1995, s. 1 (95/167/EG, Euratom, EKSG).

89 Exempelvis utsågs en tjänsteman i generalsekretariatet i september 1996 för den tillfälliga undersökningskommittén för BSE (”galna ko-sjukan”).


4 . sKriVelser till rådet (artiKel 28 i arbetsordningen)

Slutligen föreskriver artikel 28 i arbetsordningen att skrivelser till rådet ska sändas till ordföranden under rådets adress. Skrivelser till rådets ordförandeskap ska vidarebefordras till samtliga rådsmedlemmar.

Rådets adress:

Europeiska unionens råd

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Rådets internetadress:

www.consilium.europa.eu

E-post: [email protected]

Mars 2016 | SV | EUROPEISKA RÅDETS ARBETSORDNING 75

del 2 europeisKa rådets

arbetsordning


europeisKa rådets arbetsordning

Artikel 1

Kallelse och sammanträdesorter

1. Europeiska rådet ska sammanträda två gånger per halvår efter kallelse av sin ordförande90.

Senast ett år innan ett nytt halvår påbörjas ska Europeiska rådets ordförande i nära samarbete med den medlemsstat som innehar ordförandeskapet under denna halvårsperiod meddela planerade datum för Europeiska rådets möten under halvårsperioden.

Om situationen kräver det, ska ordföranden sammankalla ett extra möte i Europeiska rådet91.

2. Europeiska rådet ska sammanträda i Bryssel.

Undantagsvis får Europeiska rådets ordförande, i samförstånd med rådet i konstellationen allmänna frågor eller Ständiga representanternas kommitté, enhälligt besluta att ett möte i Europeiska rådet ska hållas på annan ort.

Artikel 2

Förberedelser och uppföljning av Europeiska rådets arbete

1. Europeiska rådets ordförande ska säkerställa förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och på grundval av arbetet i rådet i konstellationen allmänna frågor92.

2. Rådet i konstellationen allmänna frågor ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten93.

3. Ordföranden ska upprätta ett nära samarbete och en nära samordning med rådets ordförandeskap och kommissionens ordförande, bland annat genom regelbundna möten.

4. Vid förhinder på grund av sjukdom, dödsfall eller om mandatet har avbrutits i enlighet med artikel 15.5 i fördraget om Europeiska unionen, ska Europeiska rådets ordförande, i förekommande fall fram till dess att en efterträdare har valts, ersättas av en medlem av Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvis roterande ordförandeskapet i rådet.

90 I detta stycke återges artikel 15.3 första meningen i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget).

91 I detta stycke återges artikel 15.3 sista meningen i EU-fördraget.

92 I denna punkt återges artikel 15.6 b i EU-fördraget.

93 I denna punkt återges artikel 16.6 andra stycket andra meningen i EU-fördraget.

78 EUROPEISKA RÅDETS ARBETSORDNING | SV | Mars 2016

Artikel 3

Dagordning och förberedelser

1. Vid de förberedelser som avses i artikel 2.2, minst fyra veckor före varje ordinarie möte i Europeiska rådet enligt artikel 1.1, ska dess ordförande, i nära samarbete med den medlem av Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvis roterande ordförandeskapet i rådet och kommissionens ordförande, förelägga rådet i konstellationen allmänna frågor ett utkast till kommenterad dagordning.

Bidragen från övriga rådskonstellationer till Europeiska rådets arbete ska överlämnas till rådet i konstellationen allmänna frågor senast två veckor före Europeiska rådets möte.

Europeiska rådets ordförande ska i ett sådant nära samarbete som avses i första stycket förbereda ett utkast till riktlinjer för Europeiska rådets slutsatser och, i förekommande fall, utkast till Europeiska rådets slutsatser och beslut, vilka ska debatteras i rådet i konstellationen allmänna frågor.

Ett sista möte i rådet i konstellationen allmänna frågor ska hållas inom fem dagar före Europeiska rådets möte. Mot bakgrund av denna sista debatt ska Europeiska rådets ordförande upprätta en preliminär dagordning.

2. Utan tvingande och oförutsebara skäl som exempelvis anknyter till aktuella internationella händelser får ingen annan rådskonstellation eller inget annat förberedande organ debattera ett ärende som har förelagts Europeiska rådet mellan det möte i rådet i konstellationen allmänna frågor efter vilket den preliminära dagordningen för Europeiska rådets möte har upprättats och Europeiska rådets möte.

3. Europeiska rådet ska anta sin dagordning i början av sitt möte.

Som regel ska punkterna på dagordningen tidigare ha behandlats i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 4

Europeiska rådets sammansättning, delegationer och arbetets förlopp

1. Varje ordinarie möte i Europeiska rådet ska hållas under högst två dagar, om inte Europeiska rådet eller rådet i konstellationen allmänna frågor, på initiativ av Europeiska rådets ordförande, beslutar något annat.

Den medlem av Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet ska i samråd med sin ordförande rapportera till Europeiska rådet om rådets arbete.

2. Europaparlamentets ordförande kan av Europeiska rådet inbjudas att höras94. Denna diskussion ska äga rum i början av Europeiska rådets möte såvida inte Europeiska rådet enhälligt beslutar något annat.

Möten i anslutning till Europeiska rådets möte, med företrädare för tredjestater eller internationella organisationer eller andra personer, får

94 I detta stycke återges artikel 235.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).


endast hållas i undantagsfall om Europeiska rådet enhälligt, i förväg och på initiativ av Europeiska rådets ordförande har godkänt detta.

3. Europeiska rådets möten ska inte vara offentliga.

4. Europeiska rådet ska bestå av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt av sin ordförande och kommissionens ordförande. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska delta i dess arbete95.

Om dagordningen kräver det, kan var och en av Europeiska rådets medlemmar besluta att den ska biträdas av en minister och, när det gäller kommissionens ordförande, av en ledamot av kommissionen96.

De delegationer som har tillträde till den byggnad där Europeiska rådets möte äger rum får bestå av högst 20 personer för varje medlemsstat och för kommissionen samt fem personer för den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. I detta antal ingår inte teknisk personal som har särskilda uppgifter som gäller säkerhet eller logistiskt stöd. Dessa delegationsmedlemmars namn och tjänsteställning ska i förväg anmälas till rådets generalsekretariat.

Ordföranden ska se till att denna arbetsordning tillämpas och sörja för att arbetet fortlöper på ett korrekt sätt.

Artikel 5

Företrädande vid Europaparlamentet

Europeiska rådet ska företrädas vid Europaparlamentet av Europeiska rådets ordförande.

Europeiska rådets ordförande ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje möte i Europeiska rådet97.

Den medlem av Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet ska förelägga Europaparlamentet sitt ordförandeskaps prioriteringar och de resultat som uppnåtts under halvårsperioden.

Artikel 6

Ställningstaganden, beslut och beslutförhet

1. Europeiska rådet ska besluta med konsensus, om inte annat föreskrivs i fördragen98.

2. Om Europeiska rådet i enlighet med fördragen antar ett beslut och ska rösta om detta, ska detta ske på ordförandens initiativ.

Ordföranden ska vidare inleda ett omröstningsförfarande på initiativ av en medlem av Europeiska rådet, förutsatt att en majoritet av medlemmarna uttalar sig för detta.

95 I detta stycke återges artikel 15.2 i EU-fördraget.

96 I detta stycke återges artikel 15.3 andra meningen i EU-fördraget.

97 I detta stycke återges artikel 15.6 d i EU-fördraget.

98 I denna punkt återges artikel 15.4 i EU-fördraget.


3. För omröstning i Europeiska rådet krävs det att två tredjedelar av Europeiska rådets medlemmar är närvarande. När omröstningen sker, ska ordföranden kontrollera att det föreligger beslutförhet. Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande tas inte med i beräkningen av beslutförhet.

4. Ingen medlem av Europeiska rådet får vid omröstning företräda mer än en annan medlem99.

När Europeiska rådet beslutar genom omröstning, får dess ordförande och kommissionens ordförande inte delta i omröstningen100.

5. Europeiska rådet ska enligt denna arbetsordning besluta med enkel majoritet i procedurfrågor101.

Artikel 7

Skriftligt förfarande

Europeiska rådets beslut i ett brådskande ärende kan antas genom skriftlig omröstning när Europeiska rådets ordförande föreslår att detta förfarande används. En skriftlig omröstning får äga rum om alla röstberättigade medlemmar av Europeiska rådet är överens om detta.

Rådets generalsekretariat ska regelbundet upprätta en förteckning över de akter som antas enligt det skriftliga förfarandet.

Artikel 8

Protokoll

Det ska för varje möte upprättas ett protokoll, vars utkast ska utarbetas av rådets generalsekretariat inom 15 dagar. Detta utkast ska föreläggas Europeiska rådet för godkännande och därefter undertecknas av rådets generalsekreterare.

I protokollet ska anges

— de handlingar som har förelagts Europeiska rådet,

— de slutsatser som har godkänts,

— de beslut som har fattats,

— de uttalanden som Europeiska rådet har gjort och de uttalanden som någon medlem av Europeiska rådet har begärt ska tas till protokollet.

Artikel 9

Överläggningar och beslut på grundval av handlingar och utkast som upprättats på de språk som föreskrivs i gällande regler om

språkanvändningen

1. Europeiska rådet ska överlägga och besluta endast på grundval av handlingar och utkast som föreligger på de språk som föreskrivs i gällande regler om språkanvändningen, utom då Europeiska rådet enhälligt beslutar om något

99 I detta stycke återges artikel 235.1 första stycket i EUF-fördraget.

100 I detta stycke återges artikel 235.1 andra stycket andra meningen i EUF-fördraget.

101 I denna punkt återges regeln i artikel 235.3 i EUF-fördraget.


annat på grund av ärendets brådskande karaktär.

2. En medlem av Europeiska rådet får motsätta sig överläggningar om texten till eventuella ändringsförslag inte är upprättad på sådana i punkt 1 avsedda språk som medlemmen anger.

Artikel 10

Offentliggörande av omröstningsresultat, röstmotiveringar och protokoll samt tillgång till handlingar

1. Om Europeiska rådet i enlighet med fördragen antar ett beslut får det, i enlighet med gällande omröstningsförfarande för antagandet av det beslutet, offentliggöra omröstningsresultatet samt uttalandena till Europeiska rådets protokoll och de punkter i protokollet som rör antagandet av det beslutet.

Om omröstningsresultatet offentliggörs kan, på begäran av den berörda medlemmen av Europeiska rådet, även de vid omröstningen avgivna röstmotiveringarna offentliggöras i enlighet med denna arbetsordning och med iakttagande av rättssäkerheten och Europeiska rådets intressen.

2. Bestämmelserna om allmänhetens tillgång till rådets handlingar i bilaga II till rådets arbetsordning ska även tillämpas på Europeiska rådets handlingar.

Artikel 11

Sekretess och företeende av handlingar inför rätta

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar ska Europeiska rådets överläggningar omfattas av sekretess, såvida inte Europeiska rådet beslutar något annat.

Europeiska rådet får tillåta att kopior av eller utdrag ur Europeiska rådets handlingar, som i enlighet med artikel 10 inte redan har gjorts tillgängliga för allmänheten, företes inför rätta.

Artikel 12

Europeiska rådets beslut

1. De beslut som Europeiska rådet har antagit ska undertecknas av dess ordförande och rådets generalsekreterare. När de inte anger till vem eller vilka de riktar sig, ska de offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. När de anger till vem eller vilka de riktar sig, ska dessa informeras av rådets generalsekreterare.

2. De bestämmelser om akternas utformning som återfinns i bilaga VI till rådets arbetsordning ska även tillämpas på Europeiska rådets beslut.

Artikel 13

Sekretariat, budget och säkerhet

1. Europeiska rådet och dess ordförande ska biträdas av rådets generalsekretariat, under ledning av dess generalsekreterare.

2. Rådets generalsekreterare ska närvara vid Europeiska rådets möten. Han ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att organisera arbetet.

3. Rådets generalsekreterare ska till fullo vara ansvarig för förvaltningen av de anslag som tas upp i avsnitt II – Europeiska rådet och rådet – i budgeten och


ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de förvaltas väl. Han ska använda dessa anslag i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska unionens budget.

4. Rådets säkerhetsbestämmelser ska även tillämpas på Europeiska rådet.

Artikel 14

Skrivelser till Europeiska rådet

Skrivelser till Europeiska rådet ska sändas till ordföranden på följande adress:

Europeiska rådet

Rue de la Loi/Wetstraat 175

B-1048 Bryssel

Mars 2016 | SV | RÅDETS ARBETSORDNING 83

del 3 rådets arbetsordning


rådets arbetsordning

Artikel 1

Allmänna bestämmelser, kallelse och sammanträdesorter

1. Rådet ska sammanträda efter kallelse av ordföranden, på dennes initiativ eller på begäran av någon rådsmedlem eller kommissionen102.

2. Ordförandeskapet ska sju månader innan det berörda halvåret inleds, efter lämpligt samråd, för var och en av rådskonstellationerna meddela de planerade datum för de sammanträden som rådet behöver hålla för att utföra lagstiftningsarbetet eller fatta operativa beslut. Dessa datum ska anges i ett samlat dokument som ska gälla för samtliga rådskonstellationer.

3. Rådet ska ha sitt säte i Bryssel. Under april, juni och oktober ska rådet hålla sina sammanträden i Luxemburg103.

Undantagsvis och i välgrundade fall får rådet eller kommittén av ständiga representanter för medlemsstaternas regeringar (nedan kallad Coreper) enhälligt besluta att ett rådssammanträde ska hållas på annan ort.

4104 Rådets ordförandeskap ska med undantag för konstellationen utrikes frågor innehas av på förhand bestämda grupper av tre medlemsstater under en period av 18 månader. Dessa grupper ska sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen.

Varje medlem i gruppen ska i tur och ordning inneha ordförandeskapet i alla rådskonstellationer i sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Övriga medlemmar av gruppen ska bistå ordförandeskapet i alla dess uppgifter på grundval av ett gemensamt program. Gruppens medlemmar får sinsemellan besluta om alternativa arrangemang.

5. De beslut som rådet eller Coreper antar i kraft av denna arbetsordning ska antas med enkel majoritet, såvida inte ett annat omröstningsförfarande föreskrivs i arbetsordningen.

Såvida inte annat särskilt föreskrivs ska ordförandeskapet eller ordföranden i denna arbetsordningen anses gälla envar som innehar ordförandeskapet i någon av rådskonstellationerna eller, i förekommande fall, något av deras förberedande organ.

102 I denna punkt återges artikel 237 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

103 I denna punkt återges led b i den enda artikeln i protokollet om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter.

104 I denna punkt återges artikel 1 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (EUT L 315, 2.12.2009, s. 50.).

86 RÅDETS ARBETSORDNING | SV | Mars 2016

Artikel 2

Rådskonstellationer, den roll som tilldelas rådet i konstellationen allmänna frågor och i konstellationen utrikes frågor samt programplanering

1. Rådet ska sammanträda i olika konstellationer beroende på de ämnen som behandlas. Förteckningen över andra rådskonstellationer än allmänna frågor och utrikes frågor ska antas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet105. Förteckningen över rådskonstellationer återfinns i bilaga I.

2. Rådet i konstellationen allmänna frågor ska säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten106. Det ska vara ansvarigt för den allmänna samordningen av politiken, institutionella och administrativa frågor, övergripande ärenden som påverkar flera av Europeiska unionens politikområden, såsom den fleråriga budgetramen och utvidgningen, samt varje ärende som överlämnas av Europeiska rådet, med beaktande av reglerna för den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

3. De närmare föreskrifterna om förberedelserna inför Europeiska rådets möten återfinns i artikel 3 i Europeiska rådets arbetsordning, med följande lydelse:

a) Vid de förberedelser som avses i artikel 2.2 i Europeiska rådets arbetsordning, minst fyra veckor före varje ordinarie möte i Europeiska rådet enligt artikel 1.1 i Europeiska rådets arbetsordning, ska dess ordförande, i nära samarbete med den medlem av Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvis roterande ordförandeskapet i rådet och kommissionens ordförande, förelägga rådet i konstellationen allmänna frågor ett utkast till kommenterad dagordning.

Bidragen från övriga rådskonstellationer till Europeiska rådets arbete ska överlämnas till rådet i konstellationen allmänna frågor senast två veckor före Europeiska rådets möte.

Europeiska rådets ordförande ska i ett sådant nära samarbete som avses i första stycket förbereda ett utkast till riktlinjer för Europeiska rådets slutsatser och, i förekommande fall, utkast till Europeiska rådets slutsatser och beslut, vilka ska debatteras i rådet i konstellationen allmänna frågor.

Ett sista möte i rådet i konstellationen allmänna frågor ska hållas inom fem dagar före Europeiska rådets möte. Mot bakgrund av denna sista debatt ska Europeiska rådets ordförande upprätta en preliminär dagordning.

b) Utan tvingande och oförutsebara skäl som exempelvis anknyter till aktuella internationella händelser får ingen annan rådskonstellation eller inget annat förberedande organ debattera ett ärende som har förelagts Europeiska rådet mellan det möte i rådet i konstellationen allmänna frågor efter vilket den preliminära dagordningen för Europeiska rådets möte har upprättats och Europeiska rådets möte.

105 Genom dessa båda meningar återges i anpassad lydelse artikel 16.6 första stycket i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 236 a i EUF-fördraget.

106 I dessa båda meningar återges artikel 16.6 andra stycket i EU-fördraget.


c) Europeiska rådet ska anta sin dagordning i början av sitt möte.

Som regel ska punkterna på dagordningen tidigare ha behandlats i enlighet med bestämmelserna i denna punkt.

4. Rådet i konstellationen allmänna frågor ska i samarbete med kommissionen säkerställa samstämmigheten och kontinuiteten i de olika rådskonstellationernas arbete inom ramen för en flerårig programplanering i enlighet med punkt 6107.

5. Rådet i konstellationen utrikes frågor ska utforma unionens yttre åtgärder enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa samstämmigheten i unionens åtgärder108. Det ska vara ansvarigt för samtliga aspekter av Europeiska unionens yttre åtgärder, dvs. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, den gemensamma handelspolitiken samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska vara ordförande i rådet i konstellationen utrikes frågor men kan vid behov låta sig ersättas av den medlem av den konstellationen som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvis roterande ordförandeskapet i rådet109.

6. Var artonde månad ska den förbestämda gruppen av tre medlemsstater som innehar ordförandeskapet för rådet under den perioden i enlighet med artikel 1.4 utarbeta ett utkast till program för rådets verksamhet under den perioden. Utkastet ska utarbetas tillsammans med ordföranden för rådet i konstellationen utrikes frågor när det gäller den konstellationens verksamhet under den perioden. Detta utkast till program ska utarbetas i nära samarbete med kommissionen och Europeiska rådets ordförande efter lämpliga samråd. Det ska läggas fram i ett samlat dokument senast en månad före

107 I denna punkt återges artikel 3 första meningen i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap.

108 I denna mening återges artikel 16.6 tredje stycket i EU-fördraget.

109 Se uttalande a nedan: a) Till artikel 2.5 andra stycket: ”När rådet i konstellationen utrikes frågor sammankallas för att behandla frågor

som rör den gemensamma handelspolitiken, ska dess ordförande ersättas med ordförandeskapet för det halvåret i enlighet med artikel 2.5 andra stycket.”


den relevanta perioden så att det kan godkännas av rådet i konstellationen allmänna frågor110.

7. Ordförandeskapet under den berörda perioden ska efter lämpliga samråd för var och en av rådskonstellationerna fastställa preliminära dagordningar för rådets sammanträden under det kommande halvåret med vägledande uppgifter om det lagstiftningsarbete och de operativa beslut som planeras. Dessa utkast ska fastställas senast en vecka innan det berörda halvåret inleds, på grundval av rådets 18-månadersprogram och efter samråd med kommissionen. De ska återges i ett samlat dokument som ska gälla för samtliga rådskonstellationer. Vid behov kan sammanträden utöver de tidigare planerade föreskrivas.

Om det under en sexmånadersperiod visar sig att något av de sammanträden som planeras under den perioden inte längre är motiverat ska ordförandeskapet inte sammankalla det.

Artikel 3111

Dagordning

1. Ordföranden ska med beaktande av rådets 18-månadersprogram upprätta en preliminär dagordning för varje sammanträde. Dagordningen ska sändas till de övriga rådsmedlemmarna och till kommissionen minst 14 dagar före sammanträdets början. Den ska samtidigt sändas till medlemsstaternas nationella parlament.

2. Den preliminära dagordningen ska innehålla de punkter vars upptagande på dagordningen begärts av någon rådsmedlem eller av kommissionen, förutsatt att denna begäran – med i förekommande fall tillhörande underlag – har kommit generalsekretariatet tillhanda senast 16 dagar före

110 Se uttalande b nedan: b) Till artikel 2.6: ”18-månadersprogrammet innehåller en allmän inledning där det slås fast att

programmet ingår som ett led i unionens långsiktiga strategiska riktlinjer. De tre ordförandeskapen med uppgift att utarbeta utkastet till 18-månadersprogrammet kommer att samråda med de tre påföljande ordförandeskapen om denna del, inom ramen för de ’lämpliga samråd’ som avses i punkt 6 tredje meningen. I utkastet till 18-månadersprogram bör man också bland annat beakta relevanta frågor som uppkommer i samband med den dialog om de politiska prioriteringarna för året som förs på kommissionens initiativ.”

111 Se uttalandena c och d nedan: c) Till artikel 3.1 och 3.2: ”Ordföranden ska bemöda sig om att den preliminära dagordningen för varje

sammanträde i rådet som rör genomförande av bestämmelserna i avdelningen om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i EUF-fördraget samt relevant dokumentation för de punkter som ska tas upp under mötet i princip når rådets medlemmar minst 21 dagar före sammanträdets början.”

d) Till artiklarna 1 och 3: ”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30.2 i EU-fördraget, där det föreskrivs

att ett extra rådssammanträde kan sammankallas med mycket kort varsel i sådana fall som kräver ett snabbt beslut, är rådet medvetet om kravet på att frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska behandlas snabbt och effektivt. Bestämmelserna i artikel 3 hindrar inte att detta krav uppfylls.”.


sammanträdets början. På den preliminära dagordningen ska också med en asterisk anges de punkter där ordförandeskapet, någon rådsmedlem eller kommissionen kan begära omröstning. Detta ska anges så snart som alla formföreskrifter i fördragen har följts.

3. Om den tidsfrist på åtta veckor som föreskrivs i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är tillämplig, ska punkter som rör antagande av en lagstiftningsakt eller en ståndpunkt vid första behandlingen inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte tas upp på den preliminära dagordningen för beslut, såvida inte denna tidsfrist på åtta veckor löpt ut.

I de fall då en punkt som ska tas upp på dagordningen omfattas av det undantag för brådskande fall som anges i artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen kan rådet göra undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i första stycket. Rådet ska uttala sig i enlighet med det omröstningsförfarande som gäller för den berörda aktens eller ståndpunktens antagande.

Utom i vederbörligen motiverade, brådskande fall ska en tidsfrist på tio dagar iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt förs upp på rådets preliminära dagordning och antagandet av en ståndpunkt112.

4. Endast de punkter för vilka underlaget sänts till rådsmedlemmarna och kommissionen senast den dag som den preliminära dagordningen sänds ut kan tas upp på den dagordningen.

5. Generalsekretariatet ska underrätta rådsmedlemmarna och kommissionen om sådana framställningar om upptagande av punkter på dagordningen och underlag för vilka de ovan föreskrivna tidsfristerna inte har iakttagits.

Om inte ärendets brådskande natur kräver annat och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, ska ordförandeskapet från den preliminära dagordningen avföra de punkter rörande utkast till lagstiftningsakter som Coreper inte har färdigbehandlat senast i slutet av den vecka som föregår veckan före sammanträdet.

6. Den preliminära dagordningen ska delas upp i två delar, varav en del ägnas åt överläggningar om lagstiftningsakter och en del åt icke lagstiftande verksamhet. Den första delen ska kallas Lagstiftningsöverläggningar och den andra Överläggningar om icke lagstiftande verksamhet.

De punkter som tas upp i var och en av dessa båda delar av den preliminära dagordningen ska delas in i A- och B-punkter. Punkter där rådet kan besluta om godkännande utan överläggning ska tas upp som A-punkter, vilket dock inte hindrar att någon rådsmedlem eller kommissionen uttrycker sin mening vid godkännandet av dessa punkter och låter ta uttalanden till protokollet.

112 I detta stycke återges artikel 4 sista meningen i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.


7. Dagordningen ska antas av rådet vid början av varje sammanträde. Punkter som inte finns med på den preliminära dagordningen kan tas upp på dagordningen endast genom enhälligt beslut av rådet. Även sådana punkter kan bli föremål för omröstning om alla formföreskrifter i fördragen har följts.

8. Om ett ställningstagande till en A-punkt kan leda till ytterligare överläggningar eller om en rådsmedlem eller kommissionen begär det, ska den punkten avföras från dagordningen såvida inte rådet beslutar något annat.

9. En begäran om upptagande av en punkt på dagordningen under Övriga frågor ska alltid åtföljas av en skriftlig motivering.

Artikel 4

Företrädare för en rådsmedlem

Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 11 om delegering av rösträtt, får en rådsmedlem som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde låta sig företrädas.

Artikel 5

Sammanträden

1. Rådets sammanträden ska vara offentliga när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt113. I övriga fall ska rådets sammanträden inte vara offentliga, utom i de fall som avses i artikel 8.

2. Kommissionen ska inbjudas att delta i rådets sammanträden. Detta gäller även Europeiska centralbanken när den utövar sin initiativrätt. Rådet kan dock besluta om att överlägga i kommissionens eller Europeiska centralbankens frånvaro.

3. Rådsmedlemmarna och ledamöterna av kommissionen får åtföljas av tjänstemän som biträder dem. Dessa tjänstemäns namn och tjänsteställning ska i förväg anmälas till generalsekretariatet. Rådet får bestämma det maximala antal personer per delegation som samtidigt får närvara i rådets sammanträdeslokal, inklusive rådsmedlemmarna.

4. För tillträde till rådets sammanträden krävs det att ett passerkort utfärdat av generalsekretariatet visas upp.

Artikel 6

Sekretess och företeende av handlingar inför rätta

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7, 8 och 9 samt bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar ska rådets överläggningar omfattas av sekretess, såvida inte rådet beslutar något annat.

2. Rådet eller Coreper får tillåta att kopior av eller utdrag ur rådets handlingar, som i enlighet med bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar inte redan gjorts tillgängliga för allmänheten, företes inför rätta.

113 I denna mening återges artikel 16.8 första meningen i EU-fördraget.


Artikel 7

Lagstiftningsförfarande och offentlighet

1. Rådets sammanträden ska vara offentliga när rådet överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt. I rådets dagordning ska det därför finnas en del med benämningen Lagstiftningsöverläggningar.

2. Handlingar som förelagts rådet och som är upptagna under en punkt på dess dagordning i delen Lagstiftningsöverläggningar ska offentliggöras, vilket även gäller uppgifter i rådets protokoll som rör denna del i dagordningen.

3. När det gäller delen Lagstiftningsöverläggningar ska rådets överläggningar öppnas för allmänheten genom att de sänds ut offentligt genom audiovisuella medier, särskilt i en hörsal, och direktsänds som video på Internet på samtliga officiella språk vid Europeiska unionens institutioner (video streaming). En inspelad version ska finnas tillgänglig under minst en månad på rådets webbplats. Omröstningsresultaten ska meddelas med visuella medel.

Generalsekretariatet ska underrätta allmänheten i förväg om datum och ungefärlig tid för sådan audiovisuell utsändning samt vidta alla praktiska mått och steg för att uppnå en korrekt efterlevnad av denna artikel.

4. Omröstningsresultat och röstmotiveringar från rådsmedlemmarna eller deras företrädare i den förlikningskommitté som inrättats genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska offentliggöras, vilket även ska gälla för uttalanden till rådets protokoll och de punkter i protokollen som rör mötet i förlikningskommittén.

5. När rådet föreläggs förslag eller initiativ till lagstiftning ska rådet avstå från att anta akter som inte föreskrivs i fördragen, exempelvis resolutioner, slutsatser eller uttalanden, med undantag för dem som ingår vid antagandet av akten och är avsedda att tas till rådets protokoll.

Artikel 8

Andra fall av överläggningar i rådet som är öppna för allmänheten och offentliga debatter

1. När rådet föreläggs ett förslag som inte avser lagstiftning utan avser antagande av regler som är rättsligt bindande i eller för medlemsstaterna genom förordningar, direktiv eller beslut på grundval av relevanta bestämmelser i fördragen, med undantag för interna ordningsregler, administrativa eller budgetmässiga avgöranden, akter som avser interinstitutionella eller internationella förbindelser eller icke-bindande akter (såsom slutsatser, rekommendationer eller resolutioner), ska rådet första överläggning om nya viktiga förslag vara offentlig. Ordförandeskapet ska fastställa vilka nya förslag som är viktiga, och rådet eller Coreper får när så är lämpligt fatta ett annat beslut.

Ordförandeskapet får från fall till fall besluta att de påföljande överläggningarna i rådet om ett sådant förslag som avses i första stycket ska vara öppna för allmänheten om inte rådet och Coreper fattar ett annat beslut.

2. Rådet ska efter beslut med kvalificerad majoritet i rådet eller Coreper hålla offentliga debatter i viktiga frågor som är av intresse för Europeiska unionen och dess medborgare.


Det åligger ordförandeskapet, rådsmedlemmarna eller kommissionen att föreslå frågor eller särskilda ämnen för sådana debatter, med beaktande av ärendets betydelse och intresse för medborgarna.

3. Rådet ska i konstellationen allmänna frågor hålla en offentlig riktlinjedebatt om rådets 18-månadersprogram. Riktlinjedebatter i andra rådskonstellationer om deras prioriteringar ska också vara offentliga. Den föredragning som kommissionen gör av sitt femårsprogram, sitt årliga arbetsprogram och sin årliga politiska strategi samt den efterföljande debatten i rådet ska vara offentlig.

4. När den preliminära dagordningen översänds enligt artikel 3

a) ska de punkter på rådets dagordning som är öppna för allmänheten i enlighet med punkt 1 vara markerade med orden ”offentlig överläggning”,

b) ska de punkter på rådets dagordning som är öppna för allmänheten i enlighet med punkterna 2 och 3 vara markerade med orden ”offentlig debatt”.

Rådets överläggningar och offentliga debatter ska öppnas för allmänheten i enlighet med denna artikel genom att de sänds ut offentligt enligt artikel 7.3.

Artikel 9

Offentliggörande av omröstningar, röstmotiveringar och protokoll i övriga fall

1. När rådet antar akter som inte avser lagstiftning enligt artikel 8.1 ska omröstningsresultat och röstmotiveringar från rådets medlemmar samt uttalanden till rådets protokoll och de punkter i protokollet som rör antagandet av dessa akter offentliggöras.

2. Omröstningsresultaten ska dessutom offentliggöras

a) när rådet handlar inom ramen för avdelning V i EU-fördraget, och rådet eller Coreper enhälligt beslutar om det på begäran av någon av sina medlemmar,

b) i övriga fall, om rådet eller Coreper beslutar om det på begäran av någon av sina medlemmar.

Om rådets omröstningsresultat offentliggörs enligt första stycket a och b, kan även de vid omröstningen avgivna röstmotiveringarna, på begäran av de berörda rådsmedlemmarna, offentliggöras i enlighet med denna arbetsordning och med iakttagande av rättssäkerheten och rådets intressen.

Uttalanden till rådets protokoll och de punkter i protokollet som rör antagandet av sådana akter som avses första stycket a och b ska offentliggöras om rådet eller Coreper beslutar om det på begäran av någon av sina medlemmar.

3. Utom i de fall när rådets överläggningar är öppna för allmänheten i enlighet med artiklarna 7 och 8 ska omröstningsresultatet i fråga om överläggningar som leder till vägledande omröstningar eller till antagande av förberedande akter inte offentliggöras.

Artikel 10

Allmänhetens tillgång till rådets handlingar

De särskilda bestämmelserna om allmänhetens tillgång till rådets handlingar anges i bilaga II.


Artikel 11

Omröstningsbestämmelser och beslutförhet

1. Omröstning i rådet ska ske på ordförandens initiativ.

Ordföranden ska vidare inleda ett omröstningsförfarande på initiativ av en rådsmedlem eller en ledamot av kommissionen, förutsatt att en majoritet av rådsmedlemmarna uttalar sig för detta.

2. Rådsmedlemmarna ska rösta enligt en ordningsföljd för medlemsstaterna som bestäms i enlighet med förteckningen över de efter varandra följande ordförandeskapen, varvid den medlem ska börja rösta som enligt denna ordningsföljd följer efter den medlem som utövar ordförandeskapet.

3. Ingen rådsmedlem får vid omröstning företräda mer än en annan medlem114.

4. För omröstning i rådet krävs att en majoritet av de rådsmedlemmar som i enlighet med fördragen är röstberättigade är närvarande. När omröstningen sker ska ordföranden, biträdd av generalsekretariatet, kontrollera att det föreligger beslutförhet.

5. När rådet ska anta ett beslut som kräver kvalificerad majoritet ska 65 % av unionens befolkning eller, om inte alla medlemsstater deltar i omröstningen, av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna och det lägsta antalet rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna beräknas i enlighet med de befolkningssiffror som anges i bilaga III. Dessa siffror ska även gälla mellan den 1 november 2014 och den 31 mars 2017 om en rådsmedlem, i enlighet med artikel 3.2 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, begär att en akt ska antas med kvalificerad majoritet enligt definitionen i punkt 3 i den artikeln och en rådsmedlem kräver att det ska kontrolleras att de medlemsstater som utgör den kvalificerade majoriteten motsvarar minst 62 % av unionens totala befolkning.

6. Rådet ska, i enlighet med de uppgifter som Europeiska unionens statistikkontor innehar den 30 september föregående år, anpassa sifferuppgifterna i bilaga III med verkan från och med den 1 januari varje år. Det beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 12

Vanligt skriftligt förfarande och förenklat skriftligt förfarande

1. Rådets akter med avseende på brådskande ärenden kan antas genom skriftlig omröstning, om rådet eller Coreper enhälligt beslutar att tillämpa detta förfarande. Under särskilda omständigheter kan även ordföranden föreslå ett sådant förfarande; i så fall får skriftlig omröstning äga rum om alla rådsmedlemmar är överens om det.

Om den skriftliga omröstningen gäller en fråga som kommissionen har förelagt rådet krävs kommissionens samtycke till detta förfarande.

114 I denna punkt återges artikel 239 i EUF-fördraget.


Generalsekretariatet ska varje månad upprätta en förteckning över de akter som antagits enligt det skriftliga förfarandet. Förteckningen ska innehålla eventuella uttalanden som är avsedda att tas till rådets protokoll. De delar av förteckningen som avser antagandet av lagstiftningsakter ska offentliggöras.

2. På initiativ av ordförandeskapet kan rådet besluta enligt ett förenklat skriftligt förfarande, Coreu,

a) för att anta texten till svar på en skriftlig fråga eller, när så befinns lämpligt, texten till svar på en muntlig fråga till rådet från en ledamot av Europaparlamentet, efter det att Coreper har behandlat utkastet till svar115,

b) för att utnämna ledamöter av ekonomiska och sociala kommittén, samt ledamöter av Regionkommittén och deras suppleanter, efter det att utkastet till beslut har behandlats av Coreper,

c) för att besluta om samråd med andra institutioner, organ eller byråer när sådant samråd krävs enligt fördragen,

d) för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken genom Coreu-nätet (förenklat skriftligt förfarande, Coreu)116.

I så fall ska den relevanta texten, om ingen rådsmedlem gör invändningar, anses antagen vid utgången av en tidsfrist som ordförandeskapet bestämmer beroende på hur brådskande ärendet är.

3. Generalsekretariatet ska fastställa när ett skriftligt förfarande är avslutat.

Artikel 13

Protokoll

1. Protokoll ska föras vid varje sammanträde och, efter att ha godkänts, undertecknas av generalsekreteraren. Generalsekreteraren får delegera sin undertecknanderätt till generaldirektörer vid generalsekretariatet.

I protokollet ska i regel för varje punkt på dagordningen anges

— de handlingar som förelagts rådet,

— de beslut som fattats eller de slutsatser som rådet kommit fram till,

— de uttalanden som rådet gjort och de uttalanden som på begäran av en rådsmedlem eller av kommissionen ska tas till protokollet.

2. Utkast till protokoll ska upprättas av generalsekretariatet inom 15 dagar och föreläggas rådet eller Coreper för godkännande.

115 Se uttalande e nedan: e) Till artikel 12.2 a, b och c ”I enlighet med rådets stående praxis ska tidsfristen normalt bestämmas till tre

arbetsdagar.”

116 Se uttalande f nedan: f ) Till artikel 12.2 d ”Rådet vill påpeka att Coreu-nätet ska användas i enlighet med rådets slutsatser av

den 12 juni 1995 (dok. 7896/95) om rådets arbetsmetoder.”


3. Innan protokollet godkänns, kan varje rådsmedlem eller kommissionen begära att någon punkt på dagordningen behandlas utförligare. Detta kan begäras i Coreper.

4. Protokoll avseende delarna Lagstiftningsöverläggningar vid rådets sammanträden ska efter godkännande sändas direkt till de nationella parlamenten och samtidigt till medlemsstaternas regeringar.

Artikel 14

Överläggningar och beslut på grundval av handlingar och utkast som upprättats på de språk som föreskrivs i gällande regler om

språkanvändningen

1. Rådet ska överlägga och besluta endast på grundval av handlingar och utkast som föreligger på de språk som föreskrivs i gällande regler om språkanvändningen, utom då rådet enhälligt beslutar om något annat på grund av ärendets brådskande karaktär.

2. En rådsmedlem får motsätta sig överläggningar om texten till eventuella ändringsförslag inte är upprättad på sådana i punkt 1 avsedda språk som han eller hon anger.

Artikel 15

Undertecknande av akter

Texten till sådana akter som antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och texten till sådana akter som antas av rådet ska undertecknas av den ordförande som tjänstgör vid tidpunkten för antagandet och av generalsekreteraren. Generalsekreteraren får delegera sin undertecknanderätt till generaldirektörer vid generalsekretariatet.

Artikel 16117

Avsaknad av möjlighet att delta i omröstning

Vid tillämpning av denna arbetsordning ska, i enlighet med bilaga IV, vederbörlig hänsyn tas till de fall då en eller flera rådsmedlemmar enligt fördragen inte får delta i omröstningen.

117 Se uttalande g nedan: g) Till artikel 16 och bilaga IV ”Rådet är ense om att bestämmelserna i artikel 16 och bilaga IV ska tillämpas vid

antagande av sådana rättsakter för vilka vissa rådsmedlemmar i enlighet med fördragen inte får delta i omröstningen. Tillämpningen av artikel 7 i EU-fördraget omfattas emellertid inte av dessa bestämmelser. När bestämmelserna om fördjupat samarbete tillämpas för första gången ska rådet mot bakgrund av erfarenheten från andra områden diskutera vilka ändringar som behövs i artikel 16 i och bilaga IV till arbetsordningen.”


Artikel 17

Offentliggörande av akter i EUT

1. Följande ska på initiativ av generalsekreteraren offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallad EUT):

a) De akter som avses i artikel 297.1 och 297.2 andra stycket i EUF-fördraget.

b) Ståndpunkter vid första behandlingen som antagits av rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet samt motiveringarna för dessa ståndpunkter.

c) Initiativ som lagts fram för rådet i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget för att en lagstiftningsakt ska antas.

d) Internationella avtal som ingås av unionen.

I EUT ska anges när sådana avtal träder i kraft.

e) Internationella avtal som unionen ingår inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, om rådet inte beslutar annat på grundval av artiklarna 4 och 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar118.

I EUT ska anges när avtal som offentliggjorts i EUT träder i kraft.

2. Om inte rådet eller Coreper beslutar något annat ska följande texter och akter, på initiativ av generalsekreteraren offentliggöras i EUT:

a) Initiativ som lagts fram för rådet i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget i andra fall än de som avses i punkt 1 c.

b) De direktiv och beslut som avses i artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget samt rekommendationer och yttranden, med undantag för de beslut som avses i punkt 3 i den här artikeln.

3. Rådet eller Coreper ska enhälligt och från fall till fall besluta om huruvida sådana beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget på generalsekreterarens initiativ ska offentliggöras i EUT.

4. Rådet eller Coreper ska från fall till fall och med beaktande av ett eventuellt offentliggörande av den grundläggande akten besluta om offentliggörande i EUT, på generalsekreterarens initiativ, av följande akter:

a) Beslut om genomförande av de beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget.

b) Beslut som antas i enlighet med artikel 31.2 första och andra strecksatsen i EU-fördraget.

c) Rådets övriga akter, såsom slutsatser eller resolutioner.

5. Om ett organ som är behörigt att fatta beslut inrättas genom ett avtal som ingås mellan unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen och en eller flera stater eller internationella organisationer, ska rådet när avtalet ingås avgöra om det är lämpligt att offentliggöra beslut av detta organ i EUT.

118 EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.


Artikel 18

Delgivning av akter

1. De direktiv och beslut som avses i artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget ska delges dem som de riktar sig till av generalsekreteraren eller av en generaldirektör som handlar på generalsekreterarens vägnar.

2. Följande akter ska, om de inte offentliggörs i EUT, delges dem som de riktar sig till av generalsekreteraren eller av en generaldirektör som handlar på generalsekreterarens vägnar:

a) Rekommendationer.

b) De beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget.

3. Generalsekreteraren eller en generaldirektör som handlar på generalsekreterarens vägnar ska till medlemsstaternas regeringar och kommissionen översända bestyrkta kopior av sådana rådsdirektiv och rådsbeslut som avses i artikel 297.2 tredje stycket i EUF-fördraget samt av rådets rekommendationer.

Artikel 19119

Coreper, kommittéer och arbetsgrupper

1. Coreper har till uppgift att förbereda arbetet i rådet inför alla sammanträden och att utföra de uppdrag som rådet ger den. Den ska under alla förhållanden120 sörja för konsekvensen i Europeiska unionens politik och åtgärder samt se till att följande principer och regler iakttas:

a) Principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet samt om motivering av akterna.

b) Reglerna om befogenheterna för unionens institutioner, organ och byråer.

c) Budgetbestämmelserna.

d) Regler om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet.

2. Alla punkter på dagordningen för ett rådssammanträde ska först behandlas av Coreper, om inte Coreper beslutar något annat. Coreper ska sträva efter att på sin nivå nå enighet om en lösning som ska föreläggas rådet för antagande. Coreper ska se till att handlingarna i ett ärende presenteras för rådet i lämplig form och ska vid behov lägga fram riktlinjer, alternativ eller förslag till lösningar. I brådskande fall kan rådet enhälligt besluta om att behandla en fråga utan denna föregående behandling.

119 Dessa bestämmelser påverkar inte ekonomiska och finansiella kommitténs roll enligt artikel 134 i EUF-fördraget och befintliga rådsbeslut om denna kommitté (EGT L 358, 31.12.1998, s. 109, och EGT L 5, 9.1.1999, s. 71).

120 Se uttalande h nedan: h) Till artikel 19.1 ”Coreper ska sörja för konsekvensen och se till att de principer som nämns i punkt 1

iakttas, särskilt för de ärenden som behandlas i andra sammanhang.”


3. Kommittéer eller arbetsgrupper får inrättas av Coreper eller med Corepers medgivande för att utföra i förväg bestämda förberedande uppgifter eller undersökningar.

Generalsekretariatet ska uppdatera och offentliggöra förteckningen över förberedande organ. Endast de kommittéer och arbetsgrupper som anges i denna förteckning får sammanträda i egenskap av rådets förberedande organ.

4. Coreper ska, beroende på punkterna på dagordningen, som ordförande ha den ständiga representanten eller den ställföreträdande ständiga representanten för den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet i konstellationen allmänna frågor.

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik ska som ordförande ha en företrädare för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

De övriga förberedande organen i de olika rådskonstellationerna, med undantag av konstellationen utrikes frågor, ska som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådskonstellationen i fråga, såvida inte rådet fattar annat beslut med kvalificerad majoritet. Den förteckning som avses i punkt 3 andra stycket ska även innehålla en uppräkning av de förberedande organ för vilka rådet i enlighet med artikel 4 i Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap fastställt en annan typ av ordförandeskap.

5. För att förbereda rådssammanträden i den sammansättning som rådet sammanträder i en gång per halvår och förutsatt att dessa sammanträden äger rum under första hälften av halvåret, ska de kommittéer – med undantag av Coreper – och de arbetsgrupper som sammanträder under halvåret dessförinnan som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som ska utöva ordförandeskapet vid de nämnda rådssammanträdena.

6. När ett ärende till väsentlig del kommer att behandlas under en halvårsperiod får en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet under denna halvårsperiod, såvida det inte rör sig om fall där en annan typ av ordförandeskap ska tillämpas, vara ordförande för de kommittéer – med undantag för Coreper – och arbetsgrupper som sammanträder under halvårsperioden dessförinnan när de diskuterar detta ärende. Det praktiska genomförandet av bestämmelserna i detta stycke ska avtalas mellan de båda berörda ordförandeskapen.

I det särskilda fall då unionens budget för ett givet budgetår granskas, ska sammanträdena i de av rådets förberedande organ – med undantag för Coreper – som ägnar sig åt att förbereda punkterna på dagordningen för rådets möte om granskningen av budgeten, som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet under den andra halvårsperioden året före budgetåret i fråga. Samma regler ska, efter överenskommelse med det andra ordförandeskapet, gälla för valet av ordförande för rådets möten under den period då budgeten i fråga diskuteras. De berörda ordförandeskapen ska samråda om de praktiska arrangemangen.

7. I enlighet med de relevanta bestämmelser som anges nedan får Coreper fatta följande beslut i procedurfrågor under förutsättning att de punkter


som rör dessa finns upptagna på den preliminära dagordningen minst tre arbetsdagar före mötet. För att undantag ska kunna göras från denna tidsfrist krävs enhällighet av Coreper121.

a) Beslut om att ett rådssammanträde ska hållas på annan ort än Bryssel eller Luxemburg (artikel 1.3).

b) Beslut om att en kopia av eller ett utdrag ur rådets handlingar får företes inför rätta (artikel 6.2).

c) Beslut om att hålla en offentlig debatt i rådet eller att en bestämd rådsöverläggning inte ska hållas offentligt (artikel 8.1, 8.2 och 8.3).

d) Beslut om offentliggörande av omröstningsresultat och uttalanden till rådets protokoll enligt artikel 9.2.

e) Beslut om användning av skriftligt förfarande (artikel 12.1).

f) Godkännande eller ändring av rådets protokoll (artikel 13.2 och 13.3).

g) Beslut om att offentliggöra eller inte offentliggöra en text eller en akt i EUT (artikel 17.2, 17.3 och 17.4).

h) Beslut om att samråda med en institution eller ett organ när ett sådant samråd inte krävs i fördragen.

i) Beslut om att bestämma eller förlänga en frist för samråd med en institution eller ett organ.

j) Beslut om att förlänga de tidsfrister som avses i artikel 294.14 i EUF-fördraget.

k) Godkännande av innehållet i ett brev till en institution eller ett organ.

Artikel 20

Ordförandeskapet och arbetets förlopp

1. Ordförandeskapet ska se till att denna arbetsordning tillämpas och sörja för att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt. Ordförandeskapet ska särskilt se till att följa bestämmelserna i bilaga V om rådets arbetsmetoder samt även se till att dessa följs av andra.

För att ombesörja att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt får ordförandeskapet dessutom, om inte rådet beslutar något annat, vidta alla lämpliga åtgärder som är nödvändiga för att på bästa möjliga sätt använda den tid som står till buds vid sammanträdena och bland annat

a) vad gäller behandlingen av en särskild punkt, begränsa antalet närvarande per delegation i möteslokalen under sammanträdet och ge eller vägra sitt tillstånd till att det öppnas en hörsal,

b) bestämma i vilken ordning punkterna ska behandlas och hur länge de ska debatteras,

121 Se uttalande i nedan: i) Till artikel 19.7 ”Om en medlem av rådet anser att ett utkast till beslut i en procedurfråga som har

lagts fram för Coreper för antagande i enlighet med artikel 19.7 berör en sakfråga, ska utkastet till beslut läggas fram för rådet.”


c) avsätta den tid som ägnas en särskild punkt, särskilt genom att begränsa den tid som deltagarna får tala och bestämma i vilken ordning de får begära ordet,

d) begära att delegationerna, skriftligt och före ett visst datum, lägger fram sina ändringsförslag till en text som håller på att behandlas, eventuellt tillsammans med en kortfattad motivering,

e) begära att de delegationer som har identiska eller likartade ståndpunkter i en fråga, om en text eller en del av en text bland sig väljer ut en person som ger uttryck för den ståndpunkt de delar, vid mötet eller skriftligt före mötet.

2. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 19.4–19.6 och ordförandeskapets befogenheter och övergripande politiska ansvar ska ordförandeskapet under halvåret i alla sina åligganden, på grundval av 18-månadersprogrammet eller i kraft av andra inbördes avtalade arrangemang, biträdas av de övriga medlemmarna i den förbestämda grupp av tre medlemsstater som avses i artikel 1.4. Det ska vid behov även biträdas av företrädaren för den medlemsstat som kommer att utöva nästa ordförandeskap. Den senare, eller en medlem av den ovan nämnda gruppen, ska på ordförandeskapets begäran och enligt dess instruktioner vid behov träda in som ersättare, eventuellt avlasta ordförandeskapet från vissa uppgifter samt säkerställa kontinuiteten i rådets arbete.

Artikel 21122 123

Rapporter från kommittéer och arbetsgrupper

Utan hinder av övriga bestämmelser i denna arbetsordning ska ordförandeskapet organisera sammanträdena i de olika kommittéerna och arbetsgrupperna på ett sådant sätt att deras rapporter är tillgängliga före de sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas.

Om inte ärendets brådskande natur kräver annat ska ordförandeskapet till ett kommande möte i Coreper bordlägga de punkter rörande lagstiftningsakter som kommittén eller arbetsgruppen inte har färdigbehandlat senast fem arbetsdagar före mötet i Coreper.

122 Dessa bestämmelser påverkar inte ekonomiska och finansiella kommitténs roll enligt artikel 134 i EUF-fördraget och befintliga rådsbeslut om denna kommitté (EGT L 358, 31.12.1998, s. 109, och EGT L 5, 9.1.1999, s. 71).

123 Se uttalande j nedan: j) Till artikel 21 ”Arbetsgruppernas rapporter och andra handlingar som ligger till grund för

Corepers överläggningar bör sändas till delegationerna i så god tid att dessa hinner behandla dem.”


Artikel 22

Redaktionell kvalitet124

Juridiska avdelningen ska, för att hjälpa rådet i dess uppgift att sörja för den redaktionella kvaliteten hos de lagstiftningsakter som det antar, ha till uppgift att vid lämplig tidpunkt kontrollera den redaktionella kvaliteten i förslagen och utkasten till akter och att utforma förslag rörande den redaktionella kvaliteten, som ska ställas till rådet och dess organ i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 22 december 1998 om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet125.

Under hela lagstiftningsprocessen ska de som lägger fram texter inom ramen för rådets arbete ägna särskild uppmärksamhet åt den redaktionella kvaliteten.

Artikel 23

Generalsekreteraren och generalsekretariatet

1. Rådet ska biträdas av ett generalsekretariat, som ska lyda under en generalsekreterare som utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet.

2. Rådet ska besluta om generalsekretariatets organisation126.

Generalsekreteraren ska i enlighet med sitt bemyndigande vidta alla åtgärder som behövs för att sörja för att generalsekretariatet fungerar väl.

3. Generalsekretariatet ska vara nära och beständigt knutet till organiseringen och samordningen av rådets arbete och kontrollen av konsekvensen i detta samt till genomförandet av dess 18-månadersprogram. Det ska under ordförandeskapets ansvar och ledning bistå ordförandeskapet med att söka lösningar.

4. Generalsekreteraren ska förelägga rådet ett utkast till beräkning av rådets utgifter i så god tid att tidsfristerna i de finansiella bestämmelserna kan iakttas.

5. Generalsekreteraren ska till fullo vara ansvarig för förvaltningen av de anslag som tas upp i avsnitt II i budgeten, Europeiska rådet och rådet, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de förvaltas väl. Han ska använda dessa anslag i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för unionens budget.

124 Se uttalande k nedan: k) Till artikel 22 ”Rådets juridiska avdelning har också till uppgift att bistå de medlemsstater som

utarbetar ett initiativ i den mening som avses i artikel 76 b i EUF-fördraget, bland annat i syfte att kontrollera den redaktionella kvaliteten på dessa initiativ, om den berörda medlemsstaten begär sådant bistånd.”

Se uttalande l nedan: l) Till artikel 22 ”Rådets medlemmar ska lägga fram sina synpunkter på förslagen till officiell kodifiering

av lagstiftningstexter inom trettio arbetsdagar efter det att generalsekretariatet har distribuerat förslagen. Rådets medlemmar ska se till att behandlingen av de bestämmelser i ett förslag till omarbetning av lagstiftningstexter som har tagits över från den föregående akten utan ändring i sak sker enligt de principer som gäller för behandling av förslag till kodifiering.”

125 EGT C 73, 17.3.1999, s. 1.

126 I punkt 1 och punkt 2 första stycket återges artikel 240.2 i EUF-fördraget.


Artikel 24

Säkerhet

Rådet ska anta regler om säkerheten med kvalificerad majoritet.

Artikel 25

Uppgifter som depositarie för avtal

Om generalsekreteraren utses till depositarie för ett avtal som ingås mellan unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen och en eller flera stater eller internationella organisationer, ska ratifikations-, antagande- eller godkännandehandlingarna till dessa avtal deponeras hos rådet.

I sådana fall ska generalsekreteraren fullgöra de uppgifter som en depositarie har och även sörja för att ikraftträdandetidpunkten för sådana avtal offentliggörs i EUT.

Artikel 26

Företrädande vid Europaparlamentet

Rådet ska i Europaparlamentet och dess utskott företrädas av ordförandeskapet, eller efter ordförandeskapets godkännande, av en medlem i den förbestämda grupp av tre medlemsstater som avses i artikel 1.4, av det kommande ordförandeskapet eller av generalsekreteraren. På ordförandeskapets uppdrag får rådet i Europaparlamentets utskott även låta sig företrädas av höga tjänstemän vid generalsekretariatet.

När det gäller konstellationen utrikes frågor, är det dess ordförande som ska företräda rådet i Europaparlamentet och dess utskott. Ordföranden får vid behov låta sig ersättas av den medlem av den konstellationen som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvis roterande ordförandeskapet i rådet. I Europaparlamentets utskott får rådet i konstellationen utrikes frågor på sin ordförandes uppdrag även låta sig företrädas av höga tjänstemän vid den europeiska avdelningen för yttre åtgärder eller, i förekommande fall, vid generalsekretariatet.

Rådet kan även skriftligen meddela Europaparlamentet sina synpunkter.

Artikel 27

Bestämmelser om akternas utformning

Bestämmelser om akternas utformning återfinns i bilaga VI.

Artikel 28

Skrivelser till rådet

Skrivelser till rådet ska sändas till ordföranden under rådets adress, som är följande:

Europeiska unionens råd

rue de la Loi 175

B-1048 Bryssel


bilaga i

FÖrtecKning ÖVer rådsKonstellationer

1. Allmänna frågor127.

2. Utrikes frågor128.

3. Ekonomiska och finansiella frågor129.

4. Rättsliga och inrikes frågor130.

5. Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor.

6. Konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor131.

7. Transport, telekommunikation och energi.

8. Jordbruk och fiske.

9. Miljö.

10. Utbildning, ungdom, kultur och idrott132.

Varje medlemsstat får avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet, i enlighet med artikel 16.2 i EU-fördraget.

Flera ministrar får delta som fullvärdiga medlemmar i samma rådskonstellation; dock ska dagordningen och organisationen av debatterna anpassas därefter133.

127 Denna rådskonstellation upprättas genom artikel 16.6 andra stycket i EU-fördraget.

128 Denna rådskonstellation upprättas genom artikel 16.6 tredje stycket i EU-fördraget.

129 Inklusive budget.

130 Inklusive civilskydd.

131 Inklusive turism.

132 Inklusive audiovisuella frågor.

133 Se uttalande m nedan: m) Till bilaga I andra stycket ”Ordförandeskapet kommer att organisera rådets dagordningar genom att samla

sammanhörande frågor för att underlätta för berörda nationella företrädare att delta, särskilt när en viss rådskonstellation ska behandla klart urskiljbara ämnesgrupper.”


bilaga ii

sÄrsKilda bestÄmmelser om allmÄnhetens tillgång till rådets handlingar

Artikel 1

Tillämpningsområde

Alla fysiska eller juridiska personer ska ha tillgång till rådets handlingar med iakttagande av de principer, villkor och gränser som fastställs i förordning (EG) nr 1049/2001 och de särskilda bestämmelserna i denna bilaga.

Artikel 2

Samråd om handlingar som härrör från tredje part

1. Vid tillämpning av artikel 4.5 och artikel 9.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 och om det inte är uppenbart efter granskning av innehållet mot bakgrund av artikel 4.1–4.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 att den inte ska lämnas ut, ska samråd ske med den berörda tredje parten om

a) handlingen är en känslig handling enligt definitionen i artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1049/2001,

b) handlingen härrör från en medlemsstat, och

— överlämnades till rådet före den 3 december 2001, eller

— den berörda medlemsstaten har begärt att handlingen inte ska lämnas ut utan att medlemsstaten dessförinnan har lämnat sitt medgivande.

2. I alla andra fall när rådet mottar en begäran om handlingar i rådets ägo som härrör från tredje part ska generalsekretariatet med tillämpning av artikel 4.4 i förordning (EG) nr 1049/2001 samråda med den berörda tredje parten om det inte är uppenbart efter granskning av handlingen mot bakgrund av artikel 4.1–4.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 att den ska eller inte ska lämnas ut.

3. Skriftligt samråd ska ske med tredje part (även med e-post) som ska beviljas en rimlig tidsfrist för sitt svar med beaktande av tidsfristen enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1049/2001. I de fall som avses i punkt 1 ska tredje part anmodas att inkomma med ett skriftligt yttrande.

4. När handlingen inte omfattas av punkt 1 a eller 1 b och generalsekretariatet mot bakgrund av tredje partens negativa yttrande inte är övertygat om att artikel 4.1 eller 4.2 i förordning (EG) nr 1049/2001 är tillämplig ska frågan hänskjutas till rådet.

Om rådet anser att handlingen ska lämnas ut ska tredje part omedelbart informeras skriftligen om rådets avsikt att efter en period på minst tio arbetsdagar lämna ut handlingen. Samtidigt ska tredje part uppmanas att uppmärksamma artikel 279 i EUF-fördraget.


Artikel 3

Begäran om samråd som mottas från andra institutioner eller från medlemsstaterna

En begäran om samråd med rådet som görs av en annan institution eller en medlemsstat och som gäller en ansökan om en rådshandling ska skickas via e-post till [email protected] eller via telefax till +(32-2) 281 63 61.

Generalsekretariatet ska utan dröjsmål yttra sig på rådets vägnar med beaktande av den tidsfrist som krävs för att den berörda institutionen eller medlemsstaten ska kunna fatta beslut, och senast inom fem arbetsdagar.

Artikel 4

Handlingar som härrör från medlemsstater

Varje begäran från en medlemsstat enligt artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska göras skriftligen till generalsekretariatet.

Artikel 5

Framställningar som hänskjuts av medlemsstater

Om en medlemsstat hänskjuter en begäran till rådet ska den behandlas i enlighet med artiklarna 7 och 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 och de relevanta bestämmelserna i denna bilaga. Om tillgång helt eller delvis avslås ska sökanden informeras om att en eventuell bekräftande ansökan ska riktas direkt till rådet.

Artikel 6

Adress till vilken ansökningar ska skickas

Ansökningar om tillgång till en handling ska ställas skriftligen till rådets generalsekreterare, rue de la Loi 175, B-1048 Bryssel eller skickas via e-post till [email protected] eller via telefax till +(32-2) 281 63 61.

Artikel 7

Behandling av ursprungliga ansökningar

Om inte annat följer av artikel 9.2 och 9.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska varje ansökan om att få tillgång till rådets handlingar behandlas av generalsekretariatet.

Artikel 8

Behandling av bekräftande ansökningar

Om inte annat följer av artikel 9.2 och 9.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska beslut om varje bekräftande ansökan fattas av rådet.

Artikel 9

Avgifter

Avgifterna för framställning och utskick av kopior av rådshandlingar ska fastställas av generalsekreteraren.


Artikel 10

Offentligt register över rådshandlingar

1. Generalsekretariatet ska ansvara för att allmänheten ges tillgång till registret över rådshandlingar.

2. Förutom referenserna till handlingarna ska det i registret anges vilka handlingar upprättade efter den 1 juli 2000 som redan gjorts tillgängliga för allmänheten. Med förbehåll för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter134 och artikel 16 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska innehållet i dessa handlingar läggas ut på Internet.

Artikel 11

Handlingar till vilka allmänheten har direkt tillgång

1. Denna artikel ska tillämpas på rådets samtliga handlingar, under förutsättning att de inte är säkerhetsklassade, utan att detta påverkar möjligheten att inge skriftlig ansökan i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 1049/2001.

2. I denna artikel avses med

— spridning: distribution av den slutliga versionen av en handling till rådets medlemmar, deras företrädare eller delegater,

— lagstiftningshandlingar: handlingar angående behandling och antagande av lagstiftningsakter.

3. Generalsekretariatet ska göra följande handlingar tillgängliga för allmänheten så snart de har spritts:

a) Handlingar som inte har rådet eller en medlemsstat som upphovsman och som har offentliggjorts av upphovsmannen eller med dennes medgivande.

b) Preliminära dagordningar för möten i rådet i dess olika konstellationer.

c) Varje text som antagits av rådet och som är avsedd att offentliggöras i EUT.

4. Under förutsättning att det är uppenbart att handlingarna inte omfattas av något av undantagen i artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001, får generalsekretariatet också göra följande handlingar tillgängliga för allmänheten så snart de har spritts:

a) Preliminära dagordningar för kommittéer och arbetsgrupper.

b) Andra handlingar, t.ex. informerande noter, rapporter, lägesrapporter och referat av överläggningarna i rådet eller i något av dess förberedande organ, där delegationernas enskilda ståndpunkter inte redovisas, med undantag för yttranden och bidrag från juridiska avdelningen.

5. Utöver de handlingar som anges i punkterna 3 och 4 ska generalsekretariatet göra följande lagstiftningshandlingar och andra handlingar tillgängliga för allmänheten så snart de har spritts:

134 EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.


a) Följenoter och kopior av brev som rör lagstiftningsakter och akter som avses i artikel 8.1 i arbetsordningen som tillställts rådet av Europeiska unionens övriga institutioner eller organ eller, med förbehåll för artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1049/2001, av en medlemsstat.

b) Handlingar som förelagts rådet och som är upptagna under en punkt på dess dagordning som ingår i delen Lagstiftningsöverläggningar eller är markerad med orden ”offentlig överläggning” eller ”offentlig debatt” i enlighet med artikel 8.

c) Noter som lagts fram för Coreper och/eller rådet för godkännande (I/A- och A-punktsnoter) avseende utkast till lagstiftningsakter eller till akter som avses i artikel 8.1 i arbetsordningen samt de utkast till lagstiftningsakter och till akter som avses i artikel 8.1 i arbetsordningen som de berör.

d) akter som rådet antagit enligt ett ordinarie eller ett särskilt lagstiftningsförfarande och gemensamma utkast som godkänts av förlikningskommittén inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

6. Efter antagandet av en av de akter som avses i punkt 5 d eller slutligt antagande av den berörda akten, ska generalsekretariatet för allmänheten göra alla handlingar tillgängliga som rör denna akt och som upprättats före en sådan akt och som inte omfattas av något av de undantag som anges i artikel 4.1 och 4.2 samt artikel 4.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1049/2001, t.ex. informerande noter, rapporter, lägesrapporter och referat av överläggningarna i rådet eller i ett av dess förberedande organ (statusrapporter), med undantag för yttranden och bidrag från juridiska avdelningen.

Om en medlemsstat begär det, ska de handlingar som omfattas av första stycket och som återger en enskild ståndpunkt som intagits av den medlemsstatens delegation i rådet inte göras tillgängliga för allmänheten.


bilaga iii

Sifferuppgifter om unionens befolkning och befolkningen i varje medlemsstat för tillämpning av bestämmelserna om omröstning med kvalificerad majoritet i rådet

Vid genomförande av artikel 16.4 i EU-fördraget, artikel 238.2 och 238.3 i EUF-fördraget och artikel 3.2 i protokoll nr 36 ska unionens befolkning, befolkningen i varje medlemsstat och den procentandel som varje enskild medlemsstats befolkning utgör av unionens befolkning under perioden 1 januari 2015–31 december 2015 vara följande:

Medlemsstat Befolkning Procentandel av unionens befolkning

Tyskland 81 089 331 15,93

Frankrike 66 352 469 13,04

Förenade kungariket 64 767 115 12,73

Italien 61 438 480 12,07

Spanien 46 439 864 9,12

Polen 38 005 614 7,47

Rumänien 19 861 408 3,90

Nederländerna 17 155 169 3,37

Belgien 11 258 434 2,21

Grekland 10 846 979 2,13

Tjeckien 10 419 743 2,05

Portugal 10 374 822 2,04

Ungern 9 855 571 1,94

Sverige 9 790 000 1,92

Österrike 8 581 500 1,69

Bulgarien 7 202 198 1,42


Danmark 5 653 357 1,11

Finland 5 471 753 1,08

Slovakien 5 403 134 1,06

Irland 4 625 885 0,91

Kroatien 4 225 316 0,83

Litauen 2 921 262 0,57

Slovenien 2 062 874 0,41

Lettland 1 986 096 0,39

Estland 1 313 271 0,26

Cypern 847 008 0,17

Luxemburg 562 958 0,11

Malta 429 344 0,08

Totalt 508 940 955

Tröskel (62 %) 315 543 392

Tröskel (65 %) 330 811 621


bilaga iV

som aVses i artiKel 16

1. Vid tillämpning av följande bestämmelser i arbetsordningen, och i fråga om beslut vid vilka medlemmar av rådet eller Coreper enligt fördragen inte får delta i omröstningen, ska den medlemmens eller de medlemmarnas röster inte beaktas i följande fall:

a) Artikel 1.3 andra stycket (hållande av sammanträde på annan ort än Bryssel eller Luxemburg).

b) Artikel 3.7 (uppförande på dagordningen av en punkt som inte finns med på den preliminära dagordningen).

c) Artikel 3.8 (behållande som B-punkt på dagordningen av en A-punkt som annars borde ha avförts).

d) Artikel 5.2, enbart när det gäller närvaron av Europeiska centralbanken (överläggning utan närvaro av Europeiska centralbanken).

e) Artikel 9.2 första stycket led b samt andra och tredje stycket (offentliggörande av omröstningsresultat, röstmotiveringar, uttalanden till rådets protokoll och punkter i detta protokoll som avser andra fall än sådana som avses i punkt 1).

f) Artikel 11.1 andra stycket (inledande av omröstningsförfarande).

g) Artikel 12.1 (tillämpning av skriftligt förfarande).

h) Artikel 14.1 (beslut att undantagsvis överlägga och besluta på grundval av handlingar och utkast som inte har upprättats på samtliga språk)135.

i) Artikel 17.2, led a (beslut att inte i EUT offentliggöra ett av en medlemsstat framlagt initiativ enligt artikel 76 i EUF-fördraget.

j) Artikel 17.2 led b (beslut att inte i EUT offentliggöra vissa direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden).

k) Artikel 17.5 (offentliggörande eller ej i EUT av beslut i ett organ inrättat genom ett internationellt avtal).

2. En medlem av rådet eller Coreper får inte åberopa följande bestämmelser i denna arbetsordning när det gäller beslut vid vilka han eller hon enligt fördragen inte får delta i omröstningen:

a) Artikel 3.8 (möjlighet för en rådsmedlem att begära att en A-punkt ska avföras från dagordningen).

b) Artikel 11.1 andra stycket (möjlighet för en rådsmedlem att begära att ett omröstningsförfarande inleds).

135 Se uttalande n nedan: n) Till punkt 1 h i bilaga IV: ”Rådet bekräftar att den nuvarande regeln om att de texter som ligger till grund

för rådets överläggningar ska upprättas på samtliga språk ska tillämpas även i fortsättningen.”


c) Artikel 11.3 (möjlighet för en rådsmedlem att vid omröstning företräda en annan medlem).

d) Artikel 14.2 (möjlighet för varje rådsmedlem att motsätta sig överläggningar om texten till eventuella ändringsförslag inte är upprättad på det språk han eller hon anger).


bilaga V

rådets arbetsmetoder

Förberedelse av möten1. Ordförandeskapet ska se till att en arbetsgrupp eller kommitté överlämnar

ett ärende till Coreper endast när det finns en rimlig möjlighet att på denna nivå uppnå framsteg eller klargöranden om ståndpunkter. Omvänt ska ärenden endast skickas tillbaka till en arbetsgrupp eller kommitté när det är nödvändigt och under alla omständigheter endast med uppdraget att ta itu med exakta, klart fastställda problem.

2. Ordförandeskapet ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föra arbetet framåt mellan mötena. Det kan t.ex., med arbetsgruppens eller kommitténs samtycke, på effektivast möjliga sätt genomföra nödvändiga samråd om specifika problem i syfte att rapportera tillbaka till den berörda arbetsgruppen eller kommittén om möjliga lösningar. Det kan också samråda skriftligt genom att anmoda delegationerna att skriftligen reagera på ett förslag före arbetsgruppens eller kommitténs nästa möte.

3. Delegationerna ska när det är lämpligt lägga fram de ståndpunkter som de förmodligen kommer att inta vid ett kommande möte i skriftlig form före mötet. Om detta innebär förslag till ändring av text, ska dessa förslag utformas exakt. Om möjligt ska skriftliga inlägg läggas fram gemensamt av de delegationer som intar samma ståndpunkt.

4. Coreper ska undvika att genomföra arbete som redan har genomförts inom ramen för förberedelserna av dess arbete. Detta gäller i synnerhet I-punkter, information om organisationen av och ordningsföljden för behandlade punkter och information om dagordningen för och uppläggningen av kommande möten i rådet. Om möjligt ska delegationerna hellre ta upp punkter under ”Övriga frågor” inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete än i själva Coreper.

5. Ordförandeskapet ska så snart som möjligt inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete lämna all nödvändig information till delegationerna, så att mötet i Coreper kan förberedas grundligt, inklusive information om vad ordförandeskapet förväntar sig att uppnå vid diskussionen om varje punkt på dagordningen. Omvänt ska ordförandeskapet vid behov uppmuntra delegationerna att inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete lämna information till de övriga delegationerna om de ståndpunkter som de avser att inta i Coreper. Ordförandeskapet ska i samband med detta färdigställa dagordningen för Coreper. Ordförandeskapet får sammankalla de arbetsgrupper som förbereder Corepers arbete oftare när omständigheterna kräver detta.

Mötenas genomförande6. Inga punkter ska föras upp på rådets dagordning enbart för föredragning av

kommissionen eller en rådsmedlem, utom i de fall då en diskussion om nya, betydande initiativ är planerad.

7. Ordförandeskapet ska avstå från att föra upp punkter på Corepers dagordning enbart för kännedom. Informationen i fråga, såsom resultatet av möten i ett annat forum eller med ett tredjeland eller en annan institution, förfarande-


och organisationsfrågor m.m., ska företrädesvis lämnas till delegationerna inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete, om möjligt i skriftlig form, och ska inte upprepas i Coreper.

8. Vid inledningen av ett möte ska ordförandeskapet ge all nödvändig ytterligare information om uppläggningen av mötet och i synnerhet ange hur lång tid som enligt planeringen ska avsättas för varje punkt. Ordförandeskapet ska avstå från långa inledningar och undvika att upprepa information som delegationerna redan känner till.

9. I inledningen av en diskussion om en sakfråga ska ordförandeskapet, beroende på vilken typ av diskussion som krävs, för delegationerna ange maximitiden för deras inlägg om punkten. I de flesta fall bör inläggen inte överstiga två minuter.

10. Fullständiga bordsrundor ska i princip inte få förekomma, och bör endast tillgripas i undantagsfall i specifika frågor, varvid ordförandeskapet ska tidsbegränsa inläggen.

11. Ordförandeskapet ska styra diskussionerna i så hög grad som möjligt, i synnerhet genom att anmoda delegationerna att reagera på kompromisstexter eller specifika förslag.

12. Under och i slutet av mötena ska ordförandeskapet avstå från att göra långa sammanfattningar av diskussionerna och begränsa sig till en kort sammanfattning av de resultat i sak och/eller i fråga om förfarande som uppnåtts.

13. Delegationerna ska undvika att upprepa synpunkter som tidigare talare har framfört. Deras inlägg ska vara korta, exakta och avse en sakfråga.

14. Delegationer med samma inställning uppmanas att samråda, så att en enda talesman kan lägga fram en gemensam ståndpunkt om en specifik punkt.

15. När delegationerna diskuterar texter, ska de skriftligen lägga fram konkreta förslag till utformning och inte begränsa sig till att uttrycka sitt missnöje över ett särskilt förslag.

16. Såvida inte ordförandeskapet ger andra anvisningar ska delegationerna avstå från att begära ordet, om de samtycker till ett särskilt förslag; i detta fall ska tystnaden tolkas som principiellt samtycke.


bilaga Vi

bestÄmmelser om aKternas utFormning

A . Utformning av förordningar1. Förordningar som antas av Europaparlamentet och rådet gemensamt samt

rådets förordningar ska innehålla följande:

a) I rubriken beteckningen ”förordning”, ett ordningsnummer, dagen för antagandet och en uppgift om innehållet. När det gäller en genomförandeförordning som har antagits av rådet i enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget ska förordningen i rubriken innehålla beteckningen ”genomförandeförordning”;

b) Satsen ”Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning” respektive ”Europeiska unionens råd har antagit denna förordning”.

c) En uppgift om de bestämmelser på grundval av vilka förordningen antas, föregången av orden ”med beaktande av”.

d) En hänvisning i ett beaktandeled till framlagda förslag, avgivna yttranden och hållna samråd.

e) Motiveringen för förordningen, föregången av formuleringen ”och av följande skäl”; skälen ska vara numrerade.

f) Satsen ”härigenom föreskrivs följande.”, följd av förordningens bestämmelser.

2. En förordning ska delas in i artiklar som får grupperas i kapitel och avsnitt.

3. En förordnings sista artikel ska bestämma dagen för ikraftträdandet, om denna dag inträffar före eller efter den tjugonde dagen efter offentliggörandet.

4. En förordnings sista artikel ska följas av

a)

i) satsen: ”Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.”,

eller

ii) satsen: ”Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen” i de fall då en akt inte är tillämplig på och i samtliga medlemsstater136, samt

136 Se uttalande o nedan: o) Till punkt A.4 a ii i bilaga VI ”Rådet erinrar om att det i de fall som anges i fördragen då en akt inte är tillämplig

på eller i samtliga medlemsstater är nödvändigt att klart uttrycka dess territoriella tillämpning både i motiveringen och i själva rättsakten.”


b) satsen: ”Utfärdad i…”, följd av dagen för förordningens antagande,

och

c) när det gäller

i) en förordning som antas av Europaparlamentet och rådet gemensamt, av följande text

”På Europaparlamentets vägnar

Ordförande”

”På rådets vägnar

Ordförande”

med namnet på ordföranden i Europaparlamentet och namnet på ordföranden i rådet vid tidpunkten för förordningens antagande infört före ordet ”Ordförande”,

ii) en förordning som antas av rådet, av följande text

”På rådets vägnar

Ordförande”

med namnet på ordföranden i rådet vid tidpunkten för antagandet av förordningen infört före ordet ”Ordförande”.

B . Utformning av direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden1. Direktiv och beslut som antas av Europaparlamentet och rådet gemensamt

samt rådets direktiv och beslut ska i sin rubrik innehålla ordet ”direktiv” eller ”beslut”.

När det gäller ett direktiv eller ett genomförandebeslut som har antagits av rådet i enlighet med artikel 291.2 i EUF-fördraget ska det i rubriken innehålla beteckningen ”genomförandedirektiv” eller ”genomförandebeslut”;

2. Av rådet avgivna rekommendationer och yttranden ska i sin rubrik innehålla ordet ”rekommendation” eller ”yttrande”.

3. Bestämmelserna om förordningar i punkt A ska i tillämpliga delar och om inte annat följer av tillämpliga regler i fördragen tillämpas på direktiv och beslut.

C . Utformning av beslut som avses i artikel 25 i EU-fördragetDessa beslut ska i rubriken innehålla beteckningen

”Rådets beslut”, ett ordningsnummer (år/nummer/Gusp), dagen för antagandet och en uppgift om innehållet.

HUR HITTAR MAN EU:S PUBLIKATIONER?

Gratispublikationer • Ett enskilt exemplar

genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).

• Flera exemplar/affischer/kartor hos Europeiska unionens representationer (http://ec.europa.eu/represent_sv.htm), hos delegationer i länder utanför EU (http://eeas.europa.eu/delegations/index_sv.htm), genom att kontakta nätverket Europe Direct (http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm) eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela EU) (*). (*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen).

Avgiftsbelagda publikationer • Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).

Conseil de l'Union européenneSecrétariat général

Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 61 11www.consilium.europa.eu

KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING EUROPEISKA RÅDETS OCH RÅDETS ARBETSORDNINGAR

Print PDF

QC-04-15-692-EN-C QC-04-15-692-EN-N

Print PDF

QC-04-15-692-SV-C QC-04-15-692-SV-N

Documents

Kommentarer till rådets arbetsordningEuropeiska …delegationerna och våra kolleger vid generalsekretariatet och att den kommer att ge svar på många av de frågor om rådets arbetssätt