31

qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli
Page 2: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 �

qarTuli

sapirvelgverdo leqsi 3

miunxenuri „Oktoberfest“-ida qarTuli mravalJamieri 4-5

siaxle miunxenis sakvirao skolaSi 5-6

mcire Savi xvrelebi anu gza Tbilisi,

piza, niu-iorki, Jeneva, miunxeni... 6

qarTveli mxedarTmTavrebi

Tamar mefe da daviT soslani 7-10

sveticxovloba 11-12

qarTuli germania 13-14

ludis kultura saqarTveloSi 14-15

„mTeli qveyana Cven viqnebiT!“ nodar dumbaZis gaxseneba 16-17

Deutschland ist meine Heimat, aber Georgien -mein Schicksal! 18-21

gau, xiSe da erobe

saTavgadasavlo moTxroba 22-29

poezia 29-30

nomerSia:

garekanis fotos avtori: paata vardanaSvili

Page 3: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

s a pir v e l g v erdo l e q si

saidanacamomZirkve

zogjermivlissiyvarulisbneda veRarvamCnevsiyalbesdamarTals, saidanacamomglijebedo, wamiRedaimmiwazedamfal.

mogubebulyvirilsyelSivervklav, jvaredinzeumegzurodvzivar, verveCvevisulsxvaxalxiszne-kvals, kvlavmiWiravsSenzeTvalimzirad.

veRarvguob,sxvisenasdasxvamTebs, foTlebsqariwvimaSiromurevs. yvelasTavisqveyanaSimarTebs sikvdilicdadabadebacTurme.

veRarvarCev,siyalbesdamarTals, verdavxsnivar,bedismwerlisTvalTvals. saidanacamomglijebedo, wamiRedaimmiwazedamfal.

medeakaxiZe

Page 4: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 �

qarTuli

s a T v i s t o m o

miunxenis cnobil saxalxo dResaswauls – Oktoberfest-s TiTqmis 200 wlovani tradicia aqvs. misi istoria saTaves 1810 wlis 17 oqtombridan iRebs. am dRes maSindeli miunxenis galavnis gareT, did mindorze princ ludvig pirvelisa da bavariis princesa terezas qorwinebisadmi miZRvnili doRi gamarTula. mas Semdeg am adgils Theresienwiese (terezas veli) ewodeba.

1887 wlidan damkvidrda oqtombris dResaswaulis

gaxsnis dRes ludis mewarmeTa da dResaswaulze mosuli xalxis garTobisa (musikosTa, msaxiobTa da a. S) da sazeimo msvlelobis tradicia. 1950 wlidan am msvlelobas SeuerTdnen tradiciuli bavariuli tansacmlis – Tracht-is matarebelTa sazogadoeba-kavSirebi.

dReisaTvis oqtombris dResaswaulis pirvel kvira dRes 8000 monawile gamodis da 7 kilometris sigrZis gzis

monakveTze maqsimilianeumidan T h e r e s i e n w i e s e - m d e msvlelobas marTavs, sadac sxvadasxva saxeobis ludis didi karvebi da atraqcionebi elian ludis moyvarul germanelebs da Camosul stumrebs.

sazeimo msvlelobaze anu Trachtenumzug–ze ZiriTadad bavarielebi gamodian, magram aseve arian jgufebi germaniis sxvadasxva miwebidan, avstriidan, Sveicariidan, CrdiloeT italiidan da sxva evropuli qveynebidan.

miunxenuri ,,Oktoberfest“-i da qarTuli mravalJamieri

wlevandel, rigiT 176-e Oktoberfest–is gaxsnis tradiciul msvlelobaSi dResaswaulis istoriaSi pirvelad monawileoba qarTulma jgufmac miiRo. miunxenis aseve tradiciuli Tolwood-is festivalze germaniis axalgazrduli organizaciis DJO-os egidiT Catarebuli cekvis konkursze germaniis qarTul saTvistomosTan arsebulma cekvis jgufma ,,iberisma” gamarjveba moipova, prizi ki

oqtombris dResaswaulis gaxsnis sazeimo msvlelobaSi monawileobis ufleba iyo.

qarTul tradiciul tansacmelSi Cacmuli qarTvelebi quCaSi gamo-suli mayureblebis aRta-cebul Se Z axilebSi amayad miemarTebodnen T h e r e s i e n w i e s e - s a k e n . jgufs win daisis formaSi gamowyobili mocekvaveebi miuZ-Rodnen, romlebic drodadro qarTuli cekvis moZraobebs asrulebdnen. warmodgenili

iyo aWaruli da mTiuluri tradiciuli tansacmelic. msvlelobas arc mTiuluri cekvis cecxlovani ileTebi aklda, rac mayurebelTa aRfrTovanebul SeZaxilebs iwvevda da aplodismentebsac uxvad iRebda. gzadagza bevri germaneli qarTulad gvesalmeboda da gvixdida madlobas.

msvelobis damTavrebis Semdeg Theresienwiese-ze misulebsac ar mohklebiaT

Page 5: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTulifotografTa da gamvlel-gamomvlelTa yuradReba. karvebSi am dros aTasobiT adamiani erTad zeimobs, ukraven musikosebi da ludis kaTxebis miWaxunebaSi gaismis mxiaruli SeZaxilebi. bavariul zeimze am dRes qarTuli simRerac

gaisma, magidebs Soris darCenil viwro gasasvlelebSi qarTulma mocekvaveebma daisis Sesrulebac SeZles.

es dRe dauviwyari iqneba CemTvis da Cemi “iberiseli” megobrebisTvis . ludis motrfiale ar gaxlavarT,

magram wlevandeli oqtombris dResaswaulze daleuli 6,5 milioni kaTxa ludidan, ori Cems angariSzec aris. maS Prost bavarielebo! alaverds TqvenTan varT!

nana gobeCia

siaxle miunxenis sakvirao skolaSi

qarTuli sakvirao skola miunxenSi ukve wlebia arsebobs da qarTuli enis siyvaruls, ,,miunxenel“ qarTvel bavSvebsa da mSoblebs Soris urTierTmegobrobas da qarTuli kulturis gacnobas uwyobs xels. qarTul sinamdviles mowyvetil qarTvel Tu naxevrad qarTvel bavSvebs SesaZlebloba aqvT iswavlon qarTuli wera-kiTxva, gaecnon qarTul literaturas, isaubron erTmaneTTan mSob-

lebis mSobliur enaze da iseve Seiyvaron is, rogorc maT uyvarT. skolas bolo Tveebis ganmavlobaSi kidev erTi da Zalian mniSvnelovani siaxle Seemata. miunxenis vaxtang gorgaslis saxelobis eklesiis winamZRvari, dekanozi mama Tamazi (lomiZe) patarebs yoveli Tvis pirvel kviras religiis gakveTilebs utarebs, sadac isini gulmodgined ecnobian eklesiuri cxovrebis wesebs, wmindanebis cxovrebis

detalebsa Tu qristianuli religiis arssa da mrwamss. bavSvebi didi interesiT ismenen da imeoreben religiuri simboloebis mniSvenelobebs da cnobismoyvared svamen kiTxvebs. mamulis siyvaruls ena da sarwmunoeba rom uyris safuZvels, sxvadasxvagvarad bevrjer uTqvamT Cvens winaprebs. Tumca, maT, albaT, imaze ar uwevdaT fiqri, ramdenad Znelia maTi SenarCuneba ucxo qveyanaSi, miTumetes

maSin, roca ucxo cis qveS dabadebul patarebs, SeiZleba iTqvas, ori samSoblo aqvT da umetesad monayoliT uwevT saqarTvelos gacnoba. swored amis gamo religiis gakveTilebs sakvirao skolaSi iseTive didi datvirTva aqvs, rogorc mizani. dekanozi Tamazi: ,,sakvirao skolaSi religiis gakveTilebs ori mniSvneloba aqvs. saerTod bavSvebis cxovrebaSi patara asakidanve, ra Tqma unda Sesabamisi raodenobiT,

mniSvnelovani adgili unda ekavos religiur aRzrdas. qristianul Rirebulebebs, saRmrTo mcnebebs, imas, Tu ra aris keTili da ra aris boroti, ra aris kargi da ra aris cudi RmerTis winaSe xSirad bavSvebi maTi umanko bunebidan gamomdinare ufro advilad igeben da iTviseben vidre didebi. amitomac patara asakidanve gonivrulad, maT enaze unda mivawodoT bavSvebs sulieri sazrdo. maT patara

da norC gonebas Zalian frTxilad unda mivawodoT sulieri impulsebi, romlebic maTSi sulier da amave dros moazrovne pirovnebas Camoayalibebs. gansakuTrebiT mniSvnelovania, roca es iswavleba sakvirao skolaSi, RvTismsaxurebis Semdeg, romelsac bavSvebis didi raodenoba eswreba. qarTveli bavSvebisaTvis, romlebic ucxoeTSi izrdebian ormagad saWiroa qarTuli erovnuli

Page 6: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 �

qarTuli

aleqsandre fon humboltis premia profesorebisaTvis yvelaze aRiarebuli wodebaa germaniis samecniero kvleviT sferoSi. am premiiT germaniis federaciuli respublikis ganaTlebis saministro SearCevs msoflioSi aqtualur da warmatebul mecnierebs, raTa isini miiwvios germanul samecniero universitetebSi da institutebSi samuSaod. rCeul profesorebs eZlevaT SesaZlebloba Camoayalibon kvleviTi jgufi germaniaSi.

2008 wels pirvelad gaica es premia da rCeulTa Soris qarTveli profesori gia dvalic gaxlavT. igi saTaveSi Caudgeba Teoriuli fizikis kaTedras LMU-Si da amavdroulad daikavebs maqs-plankis saxelobis fizikis institutis (Heisenberg Insitut) direqtoris pozicias.

orive institutSi mouTmenlad moelian mis Camosvlas radgan amJamad gia dvali msoflioSi wamyvan Teoriul fizikosad gvevlineba da mas xSirad yvelaze SemoqmedebiT moazrovned moixsenieben. is ara marto Tavis dargSi aris

wamyvani inovatoruli ideeebis avtori, agreTve gvevlineba monaTesave dargebis stimulatorad. igi iTvleba erT-erT damfuZneblad ideisa damatebiTi ganzomilebebis Sesaxeb. misi Teoriebi modifikacias ukeTeben iseT fundamentur urTierTqmedebas rogoricaa gravitacia. mis mier SemuSavebuli ideebi moicavs astrofizikisa da eqsperimentaluri nawilakebis fizikis mraval sferos. sanam miunxenSi gadmovidoda gia dvali mraval prestiJul kvleviT centrSi muSaobda. Tbilisis saxelmwifo universitetidan igi pirvelad italiaSi abdul salamis saxelobis Teoriuli fizikis centrSi gadadis, Semdeg niu-iorkis universitetSi iwyebs Tavis xangrZliv da warmatebul moRvaweobas 11 wlis ganmavlobaSi. 2007 wlidan dRemde aris evropuli birTvuli fizikis centris (CERN) mecnier -TanamSromeli. da dRes mas mouTmenlad elian miunxenSi.

sofio pataraia

mcire Savi xvrelebi anu

gza Tbilisi, piza, niu-iorki, Jeneva,

miunxeni...

religiis swavla. qarTveli yovelTvis niSnavda marTlmadidebels. Tu gvsurs, rom ucxoeTSi mcxovrebi qarTvelebis Svilebma ar dakargon maTi erovneba, es TavisTavad niSnavs, rom es bavSvebi unda aRizardon marTlmadideblebad.“ amisaTvis ki mama Tamazi arc dros iSurebs da arc energias da maTTvis gasageb sabavSvo enaze saRmrTo werils acnobs patarebs, raTa maT kargis da cudis sazomad momavalSi qristianuli religiis mrwamsi gamoiyenon. ,,mniSvnelovania maTTan saubari RmerTze, adamianze, sicocxleze,

siyvarulze, megobrobaze, mSoblebze da a.S. saWiroa, rom gakveTilebze maT mivceT saSualeba TviTon ilaparakon imaze, Tu ras fiqroben RmerTze. ra aris maTTvis RmerTi? uyvarT da axsovT Tu ara maT RmerTi? mTavari aris ara is, rom patarebs religiuri ritualebi SevaswavloT, aramed is, rom maT daiwyon fiqri RmerTze. rom maT momaval did cxovrebaSi mTavari sazomi iyos RmerTi. RmerTi, rogorc sicocxlis, sikeTis, siyvarulis da yovelgvari saTnoebis wyaro.”

TinaTin CiTinaSvili

Page 7: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

i s t o r i aq a r T v el i m x e d a rT m T a v r e b i

T a m a r m e f e

d a

d a v i T s o s l a n i

1166 wels mefe giorgi mesames da mis meuRles burduxans qaliSvili Tamari SeeZinaT. giorgi mefem Tavissave sicocxleSi igi mefed gamoacxada. didebulebma fici dades da muxli moiyares 12 wlis monarqis winaSe, romlisTvisac gangebas eboZebina mZime jvari eris winamZRolobisa. mama-Svili xuTi wlis manZilze ganagebda samefos. 1184 wels mefe giorgi gardaicvala da saqarTvelos erTaderT patronad 18 wlis Tamari iqca. qveyanamac erTgulad da siyvaruliT miiRo „mze mzeTa, naTeli naTelTa“. saxelmwifo karis garigebis dacviT Rirsma da madlmosilma meufem, quTaTelma mTavarepiskoposma anton saRiris Zem da raWis da Takveris erisTavma kaxaber kaxaberis Zem samefo gvirgvini daadges, vardanisZeebma, saRirisZeebma da amanelisZeebma ki xmali Semoartyes welze. didgvarovani aznaurebi da maTi calke jgufebi araerTxel gamosulan Tamaris winaaRmdeg. saqarTvelos mefis xelisufleba saxelmwifo darbazis „TanadgomiTa da erTnebobiT“ TvalsaCinod iqna SezRuduli. saqarTvelos saxelmwifo weswyobilebaSi momxdari es didad mniSvnelovani cvlileba im cvlilebis winamorbedsa da analogiur movlenas warmoadgens, romelic mecamete saukunis damdegs inglisSi moxda, sadac „TavisuflebaTa didi qartiis“ („magna xarta liberartum“) SeqmniT inglisis mefis xelisufleba SeizRuda. didgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli qmari Tamars misi survilis winaaRmdeg mouyvanes. 1185-86 wels, saxelmwifo darbazis gadawyvetilebiT,

CrdiloeT kavkasiidan Camoiyvanes da Tamars SerTes suzdalis ruseTis mTavris andria bogolubskis Svili giorgi, magram cota xnis Semdeg giorgis pirovnebis uaryofiTi Tvisebebi moimizezes da igi saqarTvelodan gaaZeves. giorgi bizantiaSi wavida. 1189 wels Tamarma meored iqorwina. Tamaris meore qmari iyo daviT soslani. daviTi oseTis mefiswuli da bagrationTa STamomavali iyo da Tamaris mamidasTan, rusudanTan izrdeboda. mas mematiane axasiaTebs rogorc zneobrivi da rainduli TvisebebiT Semkul, sasiamovno garegnobis kacs. daviT soslani sardlobda qarTvelTa laSqars TiTqmis yvela did brZolaSi (laSqroba 90-iani wlebis dasawyisSi bardavis mxareSi, arzrumSi – karnu-qalaqSi, gelaqunSi, belaqanSi, ganZis midamoebSi, Samqoris brZolaSi 1195 wels, basiani brZolaSi 1203 wels). rogorc Tanamefe, soslani saxelmwifo gamgeblobaSic monawileobda. mis warmomavlobaze ar arsebobs erTiani azri. qarTul samecniero literaturaSi ganmtkicebulia mosazreba, rom daviT soslani iyo oseTSi damkvidrebul bagrationTa Stos warmomadgeneli. mkvlevarTa azriT, es Sto momdinareobs giorgi pirvelisa da alanTa tomis asulis alde dedoflis vaJis demetresgan. vaxuStis cnobiT, demetres darCa Ze, romelic Tavis bebia aldesTan erTad oseTSi gaiqca, iq iqorwina mefis asulze da TviTonac osTa mefed iwoda. daviT soslani misi STamomavali iyo. daviT soslans bagrationad miiCnevs “giorgi laSas droindeli mematianec”. zogi mkvlevaris mosazrebiT, daviT soslani carazonTa osur sagvareulos ekuTvnoda, magram amis damadasturebeli cnobebi saistorio wyaroebSi

Page 8: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 �

qarTuliar Cans da es Tvalsazrisi zepir varaudad rCeba. daviTisgan Tamars ori Svili eyola: ufrosi giorgi laSa da umcrosi rusudani. Tamaris yofili meuRle giorgi rusi ase advilad ar Serigebia mis saqarTvelodan gaZevebas da eZebda xelsayrel pirobebs saqarTveloSi dasabruneblad. man orjer moawyo ajanyeba Tamaris winaaRmdeg. pirvelad giorgi erzrumis gziT Semovida saqarTveloSi. maSin mas iseTi didi feodalebi miemxrnen, rogoric iyvnen guzani, klarjeTisa da SavSeTis mmarTveli, samcxis spasalari boco da msaxurTuxucesi vardan dadiani. am didgvarovan aznaurebs imedi hqondaT, rom giorgis Tavis saTamaSo burTad gadaaqcevdnen. marTalia, giorgis momxreebma Tavdapirvelad saqarTvelos didi nawilis daWera moaxerxes da giorgi mefedac gamoacxades dasavleT saqarTveloSi, magram Semdeg maT saqme cudad wauvidaT. Tamaris erTgulma jarebma ajanyebulTa mTavari Zala gaanadgures javaxeTSi, Tmogvsa da eruSeTs Sua. rodesac qarTlSi myofma meamboxeebma javaxeTis jgufis damarcxebis ambavi gaiges, ubrZolvelad gaiqcnen. giorgis momxre didgvarovanma aznaurebma Tamars winaswar patieba sTxoves, gadmovidnen da giorgic moiyvanes. Tamarma giorgi kvlav gaaZeva, ajanyebaSi gareul mis momxreebs ki Tanamdeboba CamoarTva da maT magier Tavisi erTguli feodalebi daniSna. 1193 wels giorgim xelmeored scada Tavisi bedi waRma moetrialebina: ranSi movida aTabagTan da iqidan kambeCovanSi, eseigi qiziySi, SemoiWra. magram umalve damarcxebul iqna da ukvalod gadaixvewa. oTxmocdaaTiani wlebis damdegisaTvis Sinauri mdgomareoba saqarTveloSi ukve dawynarebuli iyo. axla iwyeboda iseTi didi sagareo omebi, rom maTi msgavsi saqarTvelos cota axsovda. mezobeli mahmadiani mmarTvelebi drogamoSvebiT cdilobdnen, rom saqarTvelosgan SemoerTebuli adgilebi

isev ukan daebrunebinaT. iranis adarbadaganis aTabagi abubeqri Sarvans Seesia. am dros SarvanSi saSineli miwisZvrac moxda, aRsarTan Sarvan-Sahma abubeqrs winaaRmdegoba ver gauwia da Tamars daxmareba sTxova. raki is saqarTvelos ymadanafici iyo, saqarTvelos mTavrobam daxmareba saWirod scno. saqarTvelosa da aTabagis jarebs Soris didi brZola moxda 1195 wels cixe-qalaq SamqorTan. mteri saSinlad damarcxda da aTabagma gaqceviT Zlivs uSvela Tavs. qarTvelebs didZali nadavli CauvardaT xelSi, Samqori ki Tamarma Tavis ymadnaficebs gadasca. Samqoris Semdeg saqarTvelos jarma qalaqi ganZac daimorCila.

did omebs Soris qarTvelebi ganuwyvetliv laSqrobdnen saqarTvelos mezobel qveynebSi, iq mdgar Turqebs anadgurebdnen, ibrunebdnen

mtrisgan mitacebul qarTul cixe-qalaqebs da axal qveynebsac saqarTvelos mefes umorCilebdnen. ase moxda gelaqunisa (sevanis) da dvinis TemebSi da Woroxis xeobis zemo nawilSi.

1204 wels Tamari iZulebuli gaxda saqarTvelos jaris moqmedeba ufro Soreul manZilze gadaetana. im xanebSi ucxoeTidan Camosul qarTuli savaneebis warmomadgenlebs Tamar mefem didi qonebrivi Sewiruloba gadasca, magram bizantiis keisarma ukan dabrunebul qarTvel berebs es fuli CamoarTva da daisakuTra. aseTi saqcielis dasasjelad, Tamarma saqarTvelos mxedroba bizantiis im sanapiros Seusia, romelic saqarTvelos mosazRvre iyo da romelSic qarTveli tomebi, lazebi anu Wanebi cxovrobdnen. am laSqrobis dros saqarTvelos jarma daipyro mTeli lazistani, trapizoni,

Page 9: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

10 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTulisamsoni, sinopi, kerasuti, aiRo kotiora da erakliamde miaRwia. dapyrobili sanapiro saqarTvelos mTavrobam bizantias CamoarTva da calke samefod “trapizonis samefod” gadaaqcia, romelSic Tamarma STamomavlobiT berZeni ufliswuli, dedis mxriT Tavisi naTesavi da saqarTveloSi gazrdili aleqsi komnenosi gaamefa.

amrigad, am droidan moyolebuli, saqarTvelos mezoblad TviT saqarTvelos wyalobiTve Seqmnili didi samefo gaCnda, romelic qarTveli tomiTac iyo dasaxlebuli da politikuradac saqarTvelos saxelmwifosTan iyo mWidrod dakavSirebuli, trapizonis sakeisroSi (samefoSi) saqarTvelos gavlena iyo gabatonebuli.

1204-1205 wels saqarTvelos jarma jer xlaTi dalaSqra, Semdeg manazkerti da arWeSi. amave xanebSi Tamarma Tavisi jari karis (yarsis) cixe-qalaqis asaRebad gagzavna. garemocva karga xans gagrZelda, magram mainc saqarTvelos jaris sruli gamarjvebiT damTavrda. karis cixes samxedro TvalsazrisiT udidesi mniSvneloba hqonda, radgan samxreTidan saqarTveloSi momavals erT-erT mniSvnelovan gzas hkravda. Tamarma karis cixe-qalaqi uSualod samefo taxts daumorCila.

saqarTvelos Zlevamosilebis xma mTels maxlobel aRmosavleTs moedo. es ambavi mahmadian mflobelebSi did SeSfoTebas iwvevda. yvelaze metad rumis sulTani ruqnadini iyo aRSfoTebuli. rumis sasulTno Zlieri Turquli samefo iyo, romelic dRevandeli TurqeTis farglebSi mdebareobda. ruqnadinma mezobeli yvela mahmadianuri samflobelos ufrosebTan gaaba molaparakeba, rom SeerTebuli ZaliT saqarTvelos winaaRmdeg gamoelaSqraT.

mokavSireebma rom 400 aTasi jariskacisgan Semdgar laSqars mouyares Tavi, ruqnadinma Tamar mefes muqariT savse, briyvuli werili gamougzavna, romelSic winadadebas aZlevda mas, ubrZolvelad damemorCileo. sapasuxod Tamarma brZaneba gasca jaris Seyris Sesaxeb. es gankarguleba saswrafod iqna asrulebuli da ukan mimaval ruqnadinis elCs saqarTvelos mTeli laSqari kvaldakval daedevna.

Setakeba moxda saqarTvelos yvelaze samxreTiT mdebare TemSi, basianSi (erzrumis maxloblad). TavdacviTi brZolis magier qarTvelebma Tavdasxmis taqtika airCies da mters Seuties. Turqebi imdenad Warbobdnen ricxviT qarTvelebs, rom pirveli sisxlismRvreli brZolis Semdeg qarTvelebis mowinave

razmi, romelsac saxelganTqmuli sardlebi meTaurobdnen – amirspasalari zaqaria mxargrZeli, Zmebi Salva da ivane axalcixelebi da sxvebi – Sedrka da ukan daixia. magram male qarTvelebma, mefe daviT soslanisa da zaqaria mxargrZelis winamZRolobiT, mouares Turqebs da gverdidan dahkres. mtris uzarmazari laSqari airia da gaiqca. Turqebi ise sastikad damarcxdnen, rom TviT ruqnadini tyveobas Zlivs gadaurCa. maTi droSebi, mTeli qoneba, rac ki Tan hqondaT da mravali tyve saqarTvelos laSqars Cauvarda xelSi.

am gamarjvebam saqarTvelos jaris uZlevelobis saxeli ganamtkica aRmosavleTSi.

1207 wels Tamaris meuRle daviTi gardaicvala da Tamarma samefo taxtze TanammarTvelad Tavisi Tormeti wlis vaJi giorgi laSa aiyvana. sagareo laSqrobani amis Semdegac grZeldeboda. 1208-1209 wels arWeSi aiRes. 1208 wels, aRdgoma dRes, rodesac riJraJze qalaqis karebi gaRebuli iyo, ardavelis (iranSi) sulTani aniss Seesia, eklesiebSi myofi xalxi amoxoca da iseve swrafad, rogorc SemoiWra, iranSi dabrunda. moaxsenes Tu ara Tamars am kadnieri Semosevis ambavi, man sapasuxo damsjeli laSqroba brZana. imave wesiT, rogorc anisi iyo darbeuli, darbeul da awiokebul iqna ardavelic, xolo ardavelis sulTani sikvdiliT dasajes.

am galaSqrebam qarTvel mxedarTmTavrebs iranis sruli umweobis suraTi gadauSala. isini darwmundnen, rom iranis dapyroba Zneli saqme aRar iyo. 1210 wels amirspasalar zaqaria mxargrZelisa da sxva maRali moxeleebis TxovniT saxelmwifo darbazma da Tamar mefem iranSi laSqroba gadawyvites.

saqarTvelos mravalricxovani mxedroba iranisken gaemarTa. zedized aRebul iqna iranis cnobili qalaqebi: marandi, TavreJi (Tavrizi), miana, zengani (zenjani) da yazvini. dasasrul, qarTvelma jarma rog-gursac ki miaRwia, magram axla mas imdeni nadavli hqonda dagrovebuli, rom laSqrobis gagrZeleba SeuZlebeli Seiqna.

saqarTvelos samefoSi ara marto bevri sxvadasxva erovneba, aramed bevri sxvadasxva sarwmunoebac iyrida Tavs. marTlmadidebluri qristianobis garda, saqarTvelos saxelmwifoSi iyvnen monofiziti somxebica da mahmadianebic – sparselebi, Turqebi da arabebi. amitom iyo, rom saqarTvelos mTavroba, daviT aRmaSeneblidan moyolebuli sarwmunoebrivi Semwynareblobis politikas misdevda.

am politikis nimuSia erTi SemTxveva,

Page 10: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 11

qarTuliromelic Sua saukuneebisaTvis sruliad uCveulo iyo. or somxur monasters Soris dava atyda Zvirfasi oqros jvris gamo. am davis gasarCevad mefis mwignobarTuxucesma sagangebo sasamarTlo gamohyo, romlis wevrebad mowveulni iyvnen rogorc somexi, ise qarTveli samRvdelo pirebi. esec gaugonari ambavi iyo, radganac sakiTxi somexTa eklesias exeboda mxolod. magram amaze ufro sayuradRebo is aris, rom amave sasamarTlos sruluflebian msajul wevrebad daniSnuli iyvnen Tbilisisa da ganZis cnobili yadiebi (mahmadianTa sjulis mecnierni)! amitomac aris, rom saqarTveloSi myofi mahmadianebi, TviT arabul-sparsuli imdroindeli istoriuli wyaroebis cnobiT, Tavis Tavs bevr musliman saxelmwifos qveSevrdomobaze ukeTesad grZnobdnen.

meTormete saukunis saqarTvelo, rogorc viciT, feodaluri qveyana iyo. feodaluri urTierToba aq

sul ufro da ufro izrdeboda da ufro met xalxs abamda Tavis uRelSi. saxelmwifoc xels uwyobda feodalizmis ganmtkicebas.

feodaluri urTierTobis zrda iwvevda xalxis brZolas feodalizmis winaaRmdeg, Tavisi feodaluri valdebulebebis gadidebis winaaRmdeg. am brZolis erT-erTi gamoxatuleba iyo didi ajanyeba aRmosavleT saqarTvelos mTebSi, Tamaris mefobis ukanasknel wlebSi.

aqauri mTielebi, fxovelebi (dRevandeli fSav-xevsurebis winaprebi) da didoelebi, gadasdgomian saqarTvelos mTavrobas da sruli urCoba gamoucxadebiaT. ajanyeba ise gafarToebula, rom Tamari iZulebuli gamxdara mTaSi didi jari gaegzavna amirspasalar-aTabagis ivane mxargrZelis meTaurobiT. ivane aTabagma sami Tve moandoma meamboxeebTan brZolas da didi sisastikiT Caaqro igi. Samqorisa da basianis omebSi feodaluri saqarTvelos SeiaraRebuli Zalebis saerTaSoriso rezonansis mqone gamarjvebebma Sors gaitanes Tamaris saxelmwifos Zlierebis saxeli: faqti iyo, rom axlo aRmosavleTis imJamindel samxedro politikur ZalTa Soris misTvis angariSgauwevloba sikeTes aravis uqadda. aseTi reputacia Seeqmna mas evropis saxelmwifoTa TvalSic.

1214 wels gardaicvala Tamar mefe. mematianes cnobiT sikvdilis win Tamari dasasveneblad mdgara naWarmagevis sasaxleSi da iq ganagebda saxelmwifo saqmeebs. aq igi ukurnebeli seniT (qaluri daavadebiT) daavadebula. mZime avadmyofi naWarmagevidan gadmouyvaniaT TbilisSi, sadac mas Tavi ufro cudad ugrZvnia. maSin Tamari gadauyvaniaT

Tbilisidan agaris cixeSi. mematianes sityviT, Tamarma yvelani

daloca, RmerTs Seavedra Tavisi samefo: “Sen Segvedreb samefosa amas romeli Sen mier merwmuna, da ersa amas patiosaniTa sisxliTa SeniTa mosyidulsa”-o.

mefis neSti Tbilisidan gadaasvenes jer mcxeTaSi, Semdeg gelaTSi, sadac damarxes sagvareulo sasaflaoze: “mcireTa Sina dReTa mcxeTad dadves, da merme ukanasknel TviT munve gelaTs daamkvidres Tvissa Sina samarxosa, didebad mun Sina damkvidrebulTa papaTa da mamaTa misTa, saxelovanTa, didTa mefeTa Tana”.

magram Tamaris saflavi dRes gelaTSi ar Cans da aman Seqmna xalxSi Tamaris saflavis Sesaxeb mravali Tqmuleba da legenda.

Zlevamosil Tamars, romelmac mravali mahmadiani sulTani daamarcxa da ukuaqcia, bevri mteri hyavda da maTgan Surisgebis SiSiT xalxuri TqmulebiT Tamars aseTi anderZi dautovebia:

“anderZi naxes mefisaTamaris datovebuli:hqmeniTo sami kuboniTval-oqroT gamSvenebuli,erTi damarxeT mcxeTasa,erTi varZias debuli,me dammarxeTo gelaTSi,ar myon TaTarTa vnebuli”.

momzadebulia telekompania „saqarTvelos” proeqt „mTavarsardlis”

literaturuli scenaris mixedviTavtori levan umikaSvili

Page 11: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

12 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

r e l i g i as v e t i c x o v l o b a

sveticxoveli aris qarTuli sulierebis, kulturisa da xelovnebis umniSvnelovanesi Zegli. uamravi saidumlosa da siwmindis matarebelia igi. taZris istoria Soreul warsulSi iwyeba. rogorc „qarTlis cxovreba“ gadmogvcems, Cv. w. I saukuneSi, golgoTaze macxovris jvarcmis dasaswrebad Casul qarTvel ebraelebs elioz mcxeTelsa da longinoz karsnels wilad uflis kvarTi ergoT. isini, ra Tqma unda, gaxarebulebi dabrundnen qarTlSi kvarTTan erTad. qalaqis SemosasvlelSi eliozs misi da sidonia daxvda, romelmac gulSi Caikra uflis kvarTi da iqve ganuteva suli. sidonias veravin moaSora kvarTi da igi masTan erTad damarxes. mogvianebiT sidonias saflavze kviparosis xe amovida. ai, amgvarad ergo mcxeTas yofiliyo uflis kvarTis „mfarveli“. IV saukuneSi, rodesac mirian mefem qristianoba miiRo, gadawyvita sidonias saflavze es xe moeWraT da mis adgilze eklesia aeSenebinaT. moWrili xisagan daamzades Svidi sveti. eqvsi aRmarTes, xolo meSvide adgilidan ver daZres. wminda ninom, romlis wyalobiTac aramarto samefo ojaxi, aramed mTeli qarTli

„ar aris saqarTveloSi siwminde, romelic gautoldeba sveticxovels siZveliT, sidiadiT, istoriuli mogonebiT da RvTiuri gangebulebiT.“

anton natroSviligaqristianda, mTeli Rame locvaSi gaatara imisaTvis, rom sveti adgilidan daeZraT. gamTeniisas moxda saswauli, gamoCnda naTliT mosili Wabuki, romelmac xeli mohkida svets da aRamaRla. gabrwyinebuli sveti haerSi gaCerda. mTeli qalaqi midioda naTlis svetis Tayvanissacemad. mas mironi sdioda da yvela vinc ki miuaxlovdeboda sneulebisagan inkurneboda. swored es iyo sicocxlis momniWebeli „sveti cxoveli“. momavalSi aq agebul taZars swored misi saxeli ewoda. V saukunis meore naxevarSi, vaxtang gorgaslis mefobis dros, rodesac eklesiam damoukidebloba

moipova da mcxeTa sataxto qalaqad gamocxadda, aucilebeli gaxda patara xis eklesiis nacvlad iseTi eklesiis aSeneba, romelic Tavisi sididiT sapatriarqos rezidencias Seesabameboda. cota xanSi daiwyo mSenebloba da xis eklesiis adgilze aigo didi zomis qvis samnaviani bazilikuri tipis eklesia. gorgasliseuli sveticxoveli Cvenamde ar moRweula, igi gadauwvavs abul yasims X saukuneSi. XI saukunis dasawyisSi, giorgi I-is mefobis dros, saqarTvelos kaTolikos-patriarqis melqisedek I-is brZanebiT taZari ganaaxles da jvar-gumbaTovani

Page 12: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 1�

qarTuli

ef

06.09

10.09

21.09

25.09

26.09

27.09

28.09

1.10

Rirsi mama serafion sakvirvelmoqmedi (1747)

xseneba SuSanik dedoflisa (475)

Soba yovladwmindisa dedoflisa Cvenisa RvTismSoblisa da maradis qalwulisa mariamisa- RvTismSobloba

Rirsi giorgi Wyondideli daviT aRmaSeneblis moZRvari (1118)

wminda didmowame, kaxeTis dedofali qeTevani (1624))

jvarTamaRleba

xseneba ioseb alaverdelisa (570)

wminda mowameni: biZina ColoyaSvili da orni Zmani, qsnis erisTavni elizbari da Salva (1661)

8.10

9.10

14.10

15.10

18.10

29.10

arsen didi kaTolokosi (887)

dResaswauli iveriis yovladwminda RvTismSobelis xatisa, romelic Camosvenda saqarTveloSi aTonis iverTa monastridan (1989)

mcxeToba- sveticxoveloba, xseneba mociqulTasworni mefe miriani da dedofali nanasi (IV)

wminda didmowameni, argveTis mTavarni daviTi da konstantine, mxeiZeni (740)

xseneba grigol xanZTelisa

xseneba zenon iyalToelisa (VI)

eklesia aaSenes. axali taZris damaxasiaTebeli iyo piramiduli, Teqvsmetsarkmeliani gumbaTi, romlisganac iSleboda jvris mklavebi. samwuxarod taZris gumbaTi 1283 wels, saqarTveloSi momxdari Zlieri miwisZvris Sedegad Camoingra. igi XIV saukunis pirvel naxevarSi giorgi brwyinvalem SeakeTa, magram imave saukunis bolos gumbaTi xelaxla Camoangries Temur-lengis meomrebma. maT ara marto moangries taZris galavani, gaZarcves oqroTi mopirkeTebuli embazi da biblioTeka, aramed gadawyvites taZris dangrevac. am mizniT, Temur-lengis urdoebma moangries sveticxovlis burjebi, magram taZari ar dangreula, Camoiqca mxolod gumbaTi. taZari xelaxla aRadgina saqarTvelos mefe aleqsandre I didma, misi mefobis xanaSi. aRdgenisas ganaaxles dangreuli burjebi da gamagrebis mizniT ufro gaamsxviles, ramac kvlav Secvala taZris winandeli saxe. mogvianebiT, Sah-abasis Semosevebisas kvlav

dazianda taZari da mis irgvliv aSenebuli godolic. 1656 wels, rostom mefis meuRlis, mariam dedoflis iniciativiT aRadgines rogorc sveticxovlis gumbaTi aseve godolic. sveticxovlis Ziridan uZvelesi droidan moedineboda mironi, romelic qarTvelTa macocxlebeli wyaro iyo. platon ioselianis mosazrebiT, es unda dawyvetiliyo Sah-abasis Semosevebis dros, radgan didad SeuracxyviaT TviT taZari. sveticxoveli yovelTvis warmoadgenda saqarTvelos religiur centrs, radgan igi iyo sapatriarqo taZari da kaTolikos-patriarqTa rezidencia. sveticxovlis dResaswauli aRiniSneba 14 oqtombers. es aris dResaswauli uflis kvarTisa da mironmdinare svetisa, amave dRes aris xseneba wminda sidoniasi da mociqulTasworTa mefe mirianis da nana dedoflisa. ekaterine cirikaSvili

sa eklesio kalend ari

mravali RirSesaniSnavi siwmindea saqarTveloSi, magram sveticxovels yoveli qarTvelisaTvis gansakuTrebulad mimzidveli, cxovelmyofeli Zala aqvs.

aleqsandre cagareli

Page 13: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

Ⴇამაზ Ⴋჭედლიძე

Ⴂაგრძელება. Ⴃასაწყისი: „Ⴕართული“,

№ 3 (22), 2009. GEORGISCHES KOMITEE WEIßER GEORG

(Ⴕართული კომიტეტი Ⴇეთრი Ⴂი-ორგი) — შეიქმნა Ⴂერმანიაში 1924 წ. ქართველი ემიგრანტების მიერ: Ⴋიხეილ Ⴜერეთელი, Ⴊეო Ⴉერესე-ლიძე, Ⴘალვა Ⴋაღლაკელიძე, Ⴀლექ-სანდრე Ⴋანველიშვილი, Ⴂრიგოლ Ⴐობაქიძე, Ⴅიქტორ Ⴌოზაძე, Ⴉალის-ტრატე Ⴑალია; 1926 წ. Ⴇბილისში შეიქმნა Ⴇეთრი Ⴂიორგის კომიტეტის იატაკქვეშა გაშტოება; 1937 წ. Ⴘინ-Ⴑახკომმა დააპატიმრა Ⴇბილისის გან-ყოფილების მეთაური Ⴄვგენი Ⴂვალა-ძე, რომელიც დახვრიტეს 25 ოქტომ-ბერს; მე–2 Ⴋსოფლიო ომის დროს კომიტეტი აქტიურად თანამშრომლობ-და გერმანულ ვერმახტთან და ეხმა-რებოდა მას ჯარისკაცების გაწვევაში Ⴕართულ Ⴊეგიონისთვის.

MAGLAKELIDZE SCHALWA (Ⴋაღლაკელი-ძე Ⴘალვა, 1893 ― 1970 წწ.) — ქარ-თველი პოლიტიკოსი, ვერმახტის Ⴕართული Ⴊეგიონის მეთაური, ფი-ლოსოფიის დოქტორი იურისპრუდენ-ციაში; დაამთავრა Ⴁერლინის უნივერ-სიტეტი; 1919-1920 წწ. Ⴇბილისის გე-ნერალ-გებერნატორი; Ⴐუსეთის მიერ Ⴑაქართველოს Ⴃემოკრატიული Ⴐეს-პუბლიკის დაპყრობის შემდეგ იმყო-ფებოდა ემიგრაციაში; 1929 წ. Ⴂიორ-გი Ⴘვანგირაძესთან ერთად Ⴐიგაში ჩა-მოაყალიბა საზოგადოება ”Ⴈვერია”; იყო მთავარი დამფუძნებელი და პირ-ველი ხელმძღვანელი Ⴂერმანიაში და-არსებული Ⴇეთრი Ⴂიორგის ორგანი-ზაციის (1925-1945 წწ.) და Ⴕართველ Ⴒრადიციონალისტთა Ⴉავშირის (1942 წ.); მე–2 Ⴋსოფლიო ომის დროს მსა-ხურობდა ვერმახტში და მეთაურობდა Ⴕართულ Ⴊეგიონს, რომელიც ჩამოყა-ლიბდა Ⴑაბჭოთა Ⴉავშირთან საბრ-ძოლველად და Ⴑაქართველოს დამო-უკიდებლობის აღსადგენად; 1944 წ. მას მიენიჭა ვერმახტის გენერალ-მაჲ-ორის წოდება; ომის შემდეგ ცხოვ-რობდა და მოღვაწეობდა Ⴃასავლეთ

Ⴂერმანიაში; 1949-54 წწ. მსახურობდა Ⴉონრად Ⴀდენაუერის სამხედრო მრჩევლად; 1954 წ. 26 იანვარს Ⴋიუნხენში დააფუძნა ორგანიზაცია ”Ⴑაზღვარგარეთ ქართველ მეომართა Ⴉავშირი”; იმავე წლის აგვისტოში იგი შეიპყრეს Ⴑაბჭოთა ႱႳႩ-ის აგენტებმა; სიცოცხლის მომდევნო წლები გაატა-რა პატიმრობაში.

Ⴕართული Ⴊეგიონის მეთაური

Ⴘალვა Ⴋაღლაკელიძე

Ⴅერმახტის Ⴕართული Ⴊეგიონის განმასხვავებელი ნიშნები

Ⴑამხრეები და საკილოები

Ⴂენერლები

Ⴂენ.-მაჲორი Ⴂენ.-ლეჲტენანტი Ⴂენერალი

Ⴓფროსი ოფიცრები 1-ლი ვარიენტი მე-2 ვარ.

Ⴋაჲორი Ⴅიცე-პოლკ. Ⴎოლკოვნიკი Ⴋაჲორი

Ⴓმცროსი ოფიცრები 1-ლი ვარიენტი

Ⴊეჲტენანტი Ⴓფრ.ლეჲტენანტი Ⴉაპიტანი

მე-2 ვარიენტი

Ⴊეჲტენანტი Ⴓფრ.ლეჲტენანტი Ⴉაპიტანი

Ⴐიგითები

Ⴐიგითი Ⴓფრ. რიგითი Ⴄფრეჲტორი

Ⴐიგითები

Ⴓფრ. ეფრეჲტ. Ⴔელდფებელი Ⴘტაბს-ფელდფებ.

Ⴑამკლაურები, საკილო და კოკარდი

Ⴑამკლაური Ⴑამკლაური

Ⴕართული SS ნაწილის

საკილო Ⴉოკარდი

Ⴅერმახტის Ⴕართული Ⴊეგიონის

შემადგენლობა 795-ე ქვ. ბატ. „Ⴘალვა Ⴋაღლაკელიძე“ 796-ე ქვ. ბატ. 797-ე ქვ. ბატ.ი „Ⴂიორგი Ⴑააკაძე“ 798-ე ქვ. ბატ. „Ⴋეფე Ⴄრეკლე II“ 799-ე ქვ. ბატ. „Ⴃავით Ⴀღმაშენებელი“ 822-ე ქვ. ბატ. „Ⴇამარ Ⴋეფე“ 823-ე ქვ. ბატ. „Ⴘოთა Ⴐუსთაველი“ 824-ე ქვ. ბატ. „Ⴈლია Ⴝავჭავაძე“ I/1 სამთო-მსროლელი ბატ. I/9 ქვ. ბატ. II/4 სამთო-მსროლელი ბატ. II/125 სასწავლო ბატ. II/198 ქვეითი ბატ. III/9 სასწავლო ბატ. ”Ⴁერგმანის” №1 ქართული ბატ. Ⴕართული SS ჯგუფი Ⴃივერსიული ჯგუფი „Ⴇამარ I“ Ⴃივერსიული ჯგუფი „Ⴇამარ II”

Page 14: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

Ⴅერმახტის Ⴕართული Ⴊეგიონის საბრძოლო გზა

795-ე ქვ. ბატალიონი „Ⴘალვა Ⴋაღლაკელიძე“

1942 წ.: Ⴌალჩიკის მიმართულება, Ⴁაქსანის და Ⴓრუხის ხეობები Ⴍსეთში.

1944 წ.: Ⴘერბურთან (Ⴑაფრანგეთი) მოიგერია და უკუაგდო ႠႸႸ-ს დესანტი.

796-ე ქვ. ბატალიონი

1942/43 წწ.: იბრძოდა Ⴒუაფსეს მისადგომებთან. Ⴃაშალეს კაპიტან Ⴝიჭინაძის და რამდენიმე ათეული ჯარისკაცის რუსების მხარეზე გადასვ-ლის გამო.

797-ე ქვ. ბატალიონი

„Ⴂიორგი Ⴑააკაძე“

1943/44 წწ.: Ⴂრენევილში (Ⴑაფრანგეთი) 709-ე გერმანული დივიზიის შემადგენლობაში.

798-ე ქვ. ბატალიონი „Ⴋეფე Ⴄრეკლე II“

1943/44 წწ.: Ⴑენ Ⴌაზერი (Ⴑაფრანგეთი) 384-ე გერმანული დივიზიის შემადგენლობაში.

799-ე ქვ. ბატალიონი „Ⴃავით Ⴀღმაშენებელი

1943-45 წწ.: მოქმედებდა Ⴑაფრანგეთის ცენტრა-ლურ რაიონებში.

822-ე ქვ. ბატალიონი „Ⴇამარ Ⴋეფე“

1944/45 წწ.: Ⴊიონთან (Ⴑაფრანგეთი) 344-ე გერ-მანული დივიზიის დაქვემდებარებაში. Ⴍმის ბო-ლოს დისლოცირებული იყო კუნძულ Ⴒექსელზე (Ⴠოლანდია), სადაც მოაწყო აჯანყება, რომე-ლიც გრძელდებოდა 1945 წლის 22 მაისამდე და ცნობილია „Ⴄვროპის უკანასკნელი ბრძო-ლის“ სახელით.

823-ე ქვ. ბატალიონი „Ⴘოთა Ⴐუსთაველი“

1945 წ.: იცავდა Ⴊა-Ⴋანშს კუნძულ Ⴂერნსიზე.

824-ე ქვ. ბატალიონი „Ⴈლია Ⴝავჭავაძე“

1944 წ.: იბრძოდა Ⴊვოვის მისადგომებთან გერ-მანული 349-ე დივიზიის შემადგენლობაში.

II/4 სამთო-მსრ. ბატალიონი

1942/43 წწ.: Ⴙრდილოეთ Ⴉავკასია, Ⴗირიმი. Ⴍმის ბოლოს Ⴑაფრანგეთში.

I/9 ქვ. ბატალიონი

1942/43 წწ.: Ⴙრდილოეთ Ⴉავკასია, Ⴗირიმი. Ⴍმის ბოლოს Ⴑაფრანგეთში.

II/198 ქვ. ბატალიონი

1943 წ.: 198-ე გერმანული დივიზიის შემადგენ-ლობაში წარმატებით იბრძოდა Ⴉურსკთან, Ⴞარ-კოვის მიდამოებში და Ⴃნეპრზე.

1945 წ.: იბრძოდა Ⴙრდილოეთ Ⴈტალიაში პარტი-ზანების წინააღმდეგ SS-ის II სატანკო კორპუ-სის შემადგენლობაში.

Ⴑადაზვერვო ბატალიონი „Ⴁერგმანი“

1942/43 წწ.: დივერსიები Ⴙრდილო Ⴉავკასიაში, ანტიპარტიზანული ბრძოლები Ⴗირიმში.

Ⴕართული SS ჯგუფი

1944/45 წწ.: Ⴙრდილოეთი Ⴈტალია

Page 15: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

1� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

ludis damzadebis teqnologia inglisSi da skandinaviaSi gavrcelda. mogvianebiT ludma msoflio popularoba moipova.

saqarTveloSi ludis kultura uZvelesi civilizaciis mqone qveynebidan gavrcelda. istoriuli cnobebis mixedviT saqarTvelos mWidro savaWro-ekonomikuri urTierToba qonda saberZneTTan, bizantiasTan, sparseTTan, egviptesTan. saqarTvelo cnobilia Tavisi mevenaxeobiT da Rvinis warmoebiT. amave dros, saqarTvelos mTianeTi, sadac venaxi ar xarobs, saxelganTqmulia Tavisi ludiT.

ludis damzadeba uamrav dResaswauls da rituals ukavSirdeba. Zvelad ludiT adRegrZelebdnen ojaxSi Semosul stumars, agreTve, maspinZel ojaxs. sainteresoa, rodesac mtrebis Serigeba ver xerxdeboda Suamavalis saSualebiT, dapirispirebulebi miyavdaT wminda adgilas da erT-erTi mxare Tavazobda mowinaaRmdeges kaTxa luds Semdegi sityvebiT: “pativi damdeT”. es niSnavda, rom is dgamda Sesarigeblad pirvel nabijs. ludis daleva ganwmendad aRiqmeboda.

saqarTvelos erT-erT mTian kuTxeSi, xevsureTSi arsebobs ludis dalevis kidev erTi tradicia, romelic simbolurad qalis gatacebas ukavSirdeba. rodesac qals itacebdnen, mis dasabruneblad misuli meomrebi natanj qals luds asmevdnen Svebis mogvris niSnad. aseve, Zveli tradiciaa xevsureTSi iniciacia, rodesac 14 wlis ymawvils ludis dalevis nebas rTavdnen. am momentidan es adamiani Caiwereboda ludis msmelTa siaSi. Sesabamisad, mas iTvaliswinebdnen ludis xarSvis dros. dResaswaulebze Cvil bavSvebsac asmevdnen luds da Sublze naxSiriT niSans asvamdnen.

xevsurebi, TuSebi, fSavebi, gudamayrelebi da moxeveebi tradiciulad dResaswaulze ludis mxarSvel erTobliv jgufebs qmnidnen. ase inarCunebdnen da aviTarebdnen ludis xarisxian warmoebas.

saqarTveloSi luds, rogorc alkoholur sasmels ZiriTadad religiuri datvirTva hqonda. is ukavSirdeboda simamaces da gmirobas. rac mTavaria, sulier siZlieres. mTaSi ludis xarSva ufro metad mistiur ritualTan asocirdeboda. misi mzadeba 7-8 dRiT adre iwyeboda da mTeli procesi Temis uxucesis mkacri meTvalyureobis qveS mimdinareobda, romelsac am dros adamiansa da RmerTs Soris Suamavlad Tvlidnen.

umaRlesi xarisxis luds saqarTveloSi

Svriisagan xarSavdnen. marcvals Temis uxucesis meTvalyureobis qveS salocavis beRelSi inaxavdnen. gadarCeul marcvals Txis bewvisagan moqsovili tomrebiT gasafueblad ramdenime dRiT mdinareSi aTavsebdnen. gafuebul Svriis marcvals gasawurad zemodan did brtyel qvebs awyobdnen. Svriis marcvliT savse tomrebi ramdenime dRe niavdeboda. Semdeg marcvali gasaTbobad mSrali qsoviliT ifareboda. sami _ oTxi dRis Semdeg ukve sakmarisad gaRvivebul Svriis marcvals saukeTeso proporciis misaRebad igive raodenobis wyals umatebdnen. kasrSi moTavsebuli Svriis da wylis narevi mudmivad saWiroebda morevas da siTbos. miRebuli masa iwyebda duRils, is gadahqondaT sxva WurWelSi, sadac sasurveli donis miRwevis Semdeg duRilis procesi mTavrdeboda. miRebul masas acivebdnen da Tuki mas motkbo gemo qonda, sqeli da webovani iyo, duRilis cikli mTavrdeboda. Semdeg kasrs aCerebdnen gasaciveblad, miRebul luds filtravdnen da gadahqondaT sxva WurWelSi. axlad gamoxdil luds Temis uxucesi agemovnebda, romelic am saqmeSi yvelaze gamocdilad iTvleboda.

mTis mosaxleobam kargad icis ludis fasi, radgan mZime samuSao dRis Semdeg ludi Zalebs aRadgens da mas mxiaruli ganwyoba moaqvs.

meduna gogiSvili

Page 16: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 1�

qarTuli

nanuli dumbaZe: - CemTvis, sxvaTaSoris, Zalian mZimea, magram gaxarebuli var imiT, rom nodarma Tavisi adgili monaxa. mas patriarqma mounaxa Tavisi adgili... mTawminda uZvirfasesia, Svilo... - Tumca, dRemde saubroben, TiTqos „mziurSi“ dakrZalva sakuTar anderZSive uTxovia baton nodars. - tyuilia! araviTari anderZi nodars ar dautovebia... ise, Zalian bevrjer uxumria - „me rom mTawmindaze viyoo“, magram amis imedi da molodini ar hqonia mas... „mziuri“ nodaris Canafiqri iyo da „ocnebas kaci ar mouklavs“ - aseTi saTauriT patara moTxrobac ki aqvs dawerili. sxvaTaSoris, Tavis droze „mziuris“ araCveulebrivi proeqti gakeTda, romelic dResac saxlSi maqvs Senaxuli. patar-patara kotejebi unda aSenebuliyo, romlebSic miusafari da Raribi ojaxis bavSvebs unda ecxovraT... erTi survili Tan gaiyola, rom aseTi bavSvebisTvis miwis siyvaruli da bariT muSaoba eswavlebina. patara skolac unda gaxsniliyo „mziurSi“... „albaT, „mziurSi“ unda davikrZalo, radgan me Tu aq viqnebi, ufro met yuradRebas miaqceven aqaurobas...“ - es iyo misi naTqvami da mogexsenebaT, rogorc mouares „mziurs“... rac nodaris sicocxleSi gakeTda, isic ki daingra, axlis Seqmnas vinRa Civis...

- qalbatono nanuli, erT-erTi teleintervius dros TiTqos gulistkenac gamoxateT... „Cemgan Sors midiso nodari“, - brZaneT... - ra Tqma unda... guli imazec mtkiva, rom mTawmindaze meuRleebs ar krZalaven da me samudamod vrCebi nodaris gareSe... Svilis saflavic maqvs da, albaT, Cemi Svilis gverdiT damkrZalaven, Tumca... yovelTvis nodaris gverdiT viyavi da axlac masTan minda viyo... bevrs saubroben da xmamaRla ganvacxadeb: „mziuri“ ar mokvdeba! „mziuri“ mudmivad iqneba „mziuri“! RmerTma qnas, batonma biZina ivaniSvilma mainc SeiZinos „mziuris” teritoia... darwmunebuli var, es adamiani ise mouvlis da gaakeTebs sabavSvo qalaqs, rogorc nodars undoda! is marTla gaakeTebs!- TiTqos, vake-saburTalos axali gzis gayvanis SemTxvevaSi „mziurs“ problemebi eqmnebao...- rogorc vici, proeqtiT, gza mdinaris iqiTa napirze keTdeba, „mziuri“ ki aqeTa napirzea... me ase amixsnes... ara mgonia, „mziurs“ xeli axlos vinmem... diax, mjera, „mziuri“ mudmivad iqneba sabaSvo qalaqi! iciT, ra... nodari ar momkvdara! mwerali maSin kvdeba, roca mas ar beWdaven da mis nawarmoebebs ar dgamen TeatrebSi... nodaris saxeli msoflioSia gatanili da bavSvebi dResac giJdebian mis leqsebze... me da nodari

nodar dumbaZis meuRles, qalbaton nanulis da mis Svilebs, qalbaton qeTis da qalbaton mananas ojaxSi vestumre... kars kvlav „n.v.dumbaZe“ aweria... diax, me ori dRis win nodar dumbaZesTan viyavi ojaxSi...

Page 17: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

1� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

fizikurad ar varT erTad, Torem is yovelTvis aris CemTan... sxvaTaSoris, patriarqma adrec araerTxel ganacxada nodaris neStis mTawmindaze gadasveneb is Taobaze da uRrmesi madloba minda vuTxra mis uwmindesobas... iciT, ra maxsovs? rodesac nodari gamoasvenes, zRva xalxi eswreboda mis dakrZalvas... leninis Zeglze iyvnen axalgazrdebi asulebi da ase, zemodan uerTdebodnen procesias... fexiT iara mTelma erma „mziuramde“ da es iyo swored nodaris siyvaruli... universitetidan operis Senobamde iyo gadaWimuli maSin xalxis zRva...

qeTi dumbaZe: - gulrifSSi viyavi, roca damirekes da miTxres, mama cudadaa da Tqvens Camosvlas iTxovso... Camosvlisas „leCkombinatTan“ uamravi adamiani iyo misuli da mxolod erTi kaci idga gancalkevebiT... sruliad ucnobi garegnobis adamiani iyo, advilad SesamCnevi yavisferi fexsacmelebiTa da yavisferi SarvliT... modioda mTeli im dReebis ganmavlobaSi da, ubralod, idga... roca mama gardaicvala, im manqanaSi, romelSic mama esvena, is kaci ijda... man moasvena mama saxlSi... es kaci namdvili WiWiko gogoli iyo!

weRan dedas rom esaubrebodiT, gismendiT da erTs mec getyviT: mamas ideebi ar kvdeba! es drom daamtkica da gpirdebiT: „mziuri“ ar mokvdeba! es sruliad gamoricxulia!

manana dumbaZe: - mama adis mTawmindaze. es Cemi genetikuri kodis gamarjvebaa da Cemi gvarisTvis udidesi madlia!

mjera, mama mTawmindidan gadmoxedavs sruliad saqarTvelos, dalocavs, gaaZlierebs da yvelaferi ise iqneba, rogorc man Tqva - „mTeli qveyana Cven viqnebiT!” sxvaTaSoris, Temurlengis saflavs rom xsnidnen, uxucesebma protesti gamoTqves. iseTi meomari suli boboqrobs Temurlengis saflavSi, kataklizmebi moxdebao da marTlac, meore msoflio omi daiwyo! rogorc ki daxures Temurlengis saflavi, maSinve damTavrda omi... SedarebisTvis bodiSs vixdi, magram SeiZleba bavSvurad mgonia mainc... roca mamaCemis saflavs gaxsnian, iseTive keTili da samarTliani, humanuri aura moedeba samyaros, rogoric mama iyo! sxvaTaSoris, Zalian cudad varT... ase gvgonia, sul axlaxan gardaicvala da dRes vkrZalavT mamas... Tumca, „man daimsaxura simSvide!”...

qeTidumbaZe: - „mziuri“ mamas qalaqia! „mziuri“ zurikelebis qalaqia da merwmuneT, „mziurSi“ mudmivad darCebian mamac, bebiac, ilikoc da ilarionic...

nanulidumbaZe: - nodari dRes sakuTar „mziurSia“... Tumca, darwmunebuli var, Tavadac uzomod gaxarebulia mTawmindiT... magram misi sulis nawili mudmivad darCeba „mziurSi“...

saubris Semdeg „mziurSi“ CavediT... gardacvalebidan 25 wlis Semdeg didi mwerali „mziurs“ eTxoveba... „mziuri“ ar mokvdebao“, - damaimedes... albaT, sosoiac gadmogvxedavs mere mTawmindidan da mogvaZaxebs: „me vxedav mzes!”... iliko da ilarioni isev Semxvdebian Sua vakeSi, dumbaZiseulad gaSenebul sabavSvo qalaqSi da, albaT, olRa bebia damlocavs isev cxovrebiseul gamocdaze mimavals... amieridan ki... nodar dumbaZe Rirseulad daivanebs mTawmindaze, zurikela ki merisTan da muradasTan erTad, mjera, yovelTvis „mziuris“ gulSi Semxvdeba...

esaubragiorgi mamacaSvili

boloTqma

Page 18: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 1�

qarTuli

VorgeschichteSchon von Kindesbeinen an, bin ich mit östlicher Mentalität aufgewachsen. Meine Großmutter war besonderes russischer Literatur zugetan. In jungen Jahren diente sie bei den russischen Adeligen in Wiesbaden. Während des zweiten Weltkrieges grenzte an unseren Garten ein Lager, in dem junge Ukrainerinnen lebten, die in einer Munitionsfabrik arbeiten mussten. Nach dem Krieg hausten dort, bis ca. Mitte der 50-er Jahren, ehemalige Fremdarbeiter aus der Sowjetunion. Mit einigen der Kinder ging ich auch zur Schule. Es gab auch eine orthodoxe Kirche und von unserem Balkon konnten wir die Feierlichkeiten beobachten. Ich kann mich in meiner Kindheit noch gut an den weißhaarigen Popen erinnern, wenn er von der Straßenbahn die Hauptstrasse entlangging. Mein Großvater mütterlicherseits war Bildhauer und Rompreisträger, sodass ich auch in einer künstlerischen Umgebung aufwuchs. Tante und Onkel väterlicherseits aus Schlesien hatten nach dem Krieg wieder eine Buchhandlung in Leipzig und versorgten mich zu Weinachten und Geburtstag mit Büchern. Unter anderen waren auch Märchen und Erzählungen aus Russland und Georgien. Mein Blick ging schon in den jungen Jahren nach Osten. „Exoriente Lux“ – das Licht kommt aus dem Osten. Nach der Schule und während des Studiums, der Gebrauchsgrafik und Malerei Grafik, hatte ich ständig Verbindung zur Ostemigration und vervollkommnete mein Russisch an der staatlichen Sprachschule und am Dolmetscherinstitut. Am Hauptbahnhof kaufte ich öfters die Zeitschrift „Ogonjiok“ und „Sovjetski

Sojuz“ in denen auch Berichte über Georgien und farbige Reproduktionen georgischer Künstler waren. Außerdem bezog ich von der sowjetischen Botschaft seit 1958 bis zum Ende der Sowjetunion regelmäßig die Zeitschrift „Sowjetunion heute“ in der besonderes in den späteren Jahren interessante Berichte über Georgien waren. Da gab es eine große Auswahl an Literatur und Kunst natürlich auch aus Georgien. München war Zentrum der Ostemigration. Radio Freies Europa und das Institut zur Erforschung der UdSSR, jeweils mit georgischer Redaktion.

Auf dem Weg nach GeorgienNach einigen Jahren Tätigkeit als Gebrauchsgrafiker mit Aufenthalten in Zagreb, Wien und Basel, kam der entscheidende Schritt im Frühjahr 1966 nach Istanbul. Bis dahin habe ich mich schon mit dem Thema „Turkvölker“ und Sprache befasst. Jetzt war ich Byzanz mit seinen noch vorhandenen Kulturdenkmälern ganz nahe - auch ein langgehängter Wunsch. Es gab viel zu zeichnen und zu aquarellieren. Das damalige Istanbul und die Türkei überhaupt, hat mit dem heutigen nichts mehr zu tun. Es gab noch ein Hauch von Romantik aus „Tausend und eine Nacht“, keine Brücken über das Goldene Horn und Bosporus. Dort sah ich im Fenster einer Buchhandlung eine neue Ausgabe „Gürjistan“ (Georgien) von Ahmet Ozkan alias Melashvili. Das war für mich eine Entdeckung. In diesem Buch sind alle Gebiete von Kunst und Kultur zusammengefasst. Texte von Liedern und Tänzen (georgisch) in türkischer Schrift der

Deutschland ist meine Heimat,

aber Georgien -

mein Schicksal!

„Die (georgische) Schrift ist schon Kunst, die Sprache Musik“ Werner Rüdiger

Werner Rüdiger ist ein Ehrenbürger Georgiens und Professor der Kunstakademie Tbilissi. Er hat für georgische Kultur so viel geleistet, wie es nur wenige bis jetzt geschafft haben. Der gute Kenner georgischer Architektur hat sowohl in Georgien als auch in der Türkei die georgische Kulturdenkmäler studiert und auf die Blätter als Grafiken, Bilder und Zeichnungen dargeboten. „Kartuli“ wollte wissen, was den großen Künstler nach Georgien gebracht hat, welche Erfahrungen er dort gemacht hat und was ihm Georgien und georgische Kultur bedeutet:

Page 19: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

20 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

türkischen Georgier aus dem Vilaxet Artwin. Bei einer kulturellen Veranstaltung in der Türkei lernte ich den sowjetischen Generalkonsul und den Kulturattache kennen. Letzterer war Georgier. Bei einem Besuch im Generalkonsulat schenkte er mir das georgische Nationalepos „Der Held im Tigerfell“, „Arsenas Leksi“ und das Märchen „Amodis Natdeba“ von Wascha Pschawela. Die Schrift mit den wunderbaren Illustrationen faszinierte mich, obwohl ich damals nichts lesen konnte. Bis dahin waren die russischen Schriftsteller Tolstoi, Puschkin und Lermontow die maßgebenden Quellen, die sich mit der kaukasischen Thematik befassten und verbunden mit entsprechenden Illustrationen meine Fantasie anregten. Im Herbst 1967 trat ich mit der türkischen Schifffahrtlinie eine Reise zur letzten Stadt an der Grenze Hopa am schwarzen Meer an. Die Reise dauerte drei Tage und drei Nächte. An Bord war noch ein junger Deutscher. Unser Schiff ankerte um zwei Uhr früh weit draußen auf offener See. Hopa hatte keinen Anlegehafen. Es war ein romantischer Augenblick. Im einzigen Hotel „Kafkas Oteli“ nahm man uns freundlich auf. Am Nachmittag machte ich bei herrlichem Wetter mit dem Deutschen einen Spaziergang in Richtung Osten, als ein Jeep mit den türkischen Offiziere anhielt, die uns klar machten, dass das Verlassen der Stadt Richtung Sarphi verboten ist. Als sie erfuhren, dass wir Deutsche sind, waren sie gleich freundlicher gestimmt. Sie luden uns für den nächsten Tag nach Sarphi ein. Artwin, Kars und Erzurum waren bis 1965 für Ausländer Sperrgebiet. Am nächsten Tag wurden wir in der Früh abgeholt. Man lud uns auf einem Wachturm ein und wir durften mit dem Fernrohr nach Batumi schauen. Auf der anderen Seite sahen wir die Fischer und Angler am schwarzen Meer. Im Hopa verabschiedeten wir uns und ich setzte meine Reise allein nach Artwin fort. Ich begegnete immer wieder Einwohnern, die mir erzählten sie seien Georgier. 1971 fand zu einem hiesigen jungen Russen eine Reise mit meinem Wagen in die Sowjetunion statt. Eines der Ziele war zum ersten Mal Georgien. Die Reise dauerte über zwei Wochen. Die Eindrücke waren gewaltig, von subtropischen bis in die höchsten Eisregionen. Die Einheit von Architektur und Landschaft. Damals war Tbilissi im Vergleich zu heute noch ziemlich unverbaut, abgesehen von Hotel „Iweria“. Es fuhr noch die Straßenbahn. Die Kunstsammlungen, die Schatzkammer, die Kirchenarchitektur neben Tbilissi, besonderes in Mtscheta, Ananuri, Kasbegi, hinterließen einen gewaltigen Eindruck. Bis zum Jahr 1979, die entscheidende Fahrt nach Tbilissi für die kommende Dokumentation „Georgische Kulturdenkmäler in der Türkei“ hat sich vieles ereignet. Im Jahr 1977 erwarb ich an der Frankfurter Buchmesse ein Album von Lado Gudiaschwili und begann das georgische Alphabet zu studieren und langsam zu lesen. In München führte mich mein Weg in die georgische Abteilung der Bayerischen Staatsbibliothek. Bücher über Kunst und Architektur vermittelten mir die Adresse

eines Georgiers, bei dem ich Georgisch lernen konnte – Dr. phil. Ilia Kuchukhidze, wohnhaft in Kirchheim bei München. Er erklärte sich gerne bereit mir Georgisch beizubringen und so ließ ich mir aus Zürich die Lernbücher von Kita Tschchenkeli schicken. Dr. Ilia K u t s c h u c h i d s e war Dozent der Universität, freier

Mitarbeiter des Radio „Freies Europa“, literarisch unter dem Namen „Mindia Lachauri“ tätig.1979 fuhr ich wieder mit meinem Wagen nach Georgien. Ich war zu Besuch in der Union georgischen Künstler und lernte Manaba Magomedowa kennen, den ich bis dahin nur über die ständigen Publikationen in der sowjetischen Zeitschriften, Volskünstler von Georgien und Dagestan kannte. Seit dieser Zeit verbindet uns eine enge Freundschaft. Außerdem war ich bei Irakli Ochiauri. Im Museum für Kunst in Tbilissi sah ich die Fotos und Modelle von Kirchen und Klöster und erfuhr zum Erstaunen, dass diese sich auf dem Territorium der Türkei befinden - der ehemaligen georgischen Provinz, Tao Klarjeti / Samtsche. „Das muss ich sehen“ - war mein erster Gedanke. So lange war ich in der Türkei und habe davon nichts gewusst. Nach meiner Rückkehr, begann die Vorbereitung für die Expedition. Ich hatte zur damaligen Zeit keine Unterlagen für dieses Gebiet. Die Türkei hatte kein Interesse an Veröffentlichungen. Schließlich wurde ich in einem Schweizer Reiseführer fündig. Da hieß es: „466 kurvenreiche Landstrassen mit beachtlichen Höhenunterschieden entlang an steilen Abstürzen mit Steinschlag. Zwischen Erzurum und Artwin durchführt man eine spärlich bevölkerte und wenig besuchte Gegend. Kein Hotel, keine Tankstelle, schwierige Besorgung mit Lebensmitteln. In der Zeit zwischen November und Mai ist die Strecke nicht befahrbar. Diese Wegstrecke ermöglicht jedoch den Besuch des Tschoroch-Flußbeckens, einer der interessantesten Gegenden der Türkei an Naturschönheiten und Baudenkmäler aus dem georgischen Mittelalter.“Im April des Jahres 1980 brach ich mit einem jungen Türken in unserem Wagen von München auf. Zunächst verwandte Reise, immer wieder Polizeikontrollen. Das Land stand unter Anarchie. Weiterfahrt über Tortum die georgische Burgruine Tortumkale, weiter Richtung Artwin, georgische Klosterruinen von Chachuli. Die Hauptkirche, die noch in gutem Zustand war,

Page 20: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 21

qarTuli

wurde als Moschee genutzt. Weiter die größte Kathedrale in dem Gebiet Oschki, dann Ischchani, Otchta Eklesia, Parchali und so weiter. Die nächste Reise unternahm ich allein. Einschließlich 1984 fanden fünf Reisen statt. Dann nochmals 1990/91, 2004 und 2006. Bis 1991 fand ich die Gebiete seit Jahrhunderten unberührt, wie in einem Dornröschenschlaf vor, keine Besucher in den Dörfern, kein Tourismus, kein elektrisches Licht und große Gastfreundschaft. Inzwischen hat sich viel verändert. Ich war damals so begeistert über diese Einmaligkeit, dass ich mich sofort entschloss, das gesehene in Bildern, Malerei, Grafik und Fotos zu dokumentieren.

Die größte AusstellungenBereits 1981 wurden in München im Haus der Kunst zwei Ölbilder ausgestellt: Oschki und Portakilisse. Frühjahr 1982 zeigte ich die Fotos dem Präsidenten der Union georgischer Künstler, Elgudja Amashukeli, der mit dem anderen anwesenden Künstler davon begeistert war. Sie wollten sofort für den Herbst gleichen Jahres eine Ausstellung in Tbilissi organisieren. Daraus wurde leider nichts. Über die Gründe kann man nur spekulieren, wahrscheinlich stand Moskau dahinter. Jahr um Jahr verstrich. Dafür konnte ich meine Arbeit in der Türkei fortsetzen. 1989 war ich eingeladen von Wachtang Beridse zu einem Symposium über die georgische Kunst. Anfang April bekam ich einen Brief von Temo Gotsadse. Vorgesehene Ausstellungseröffnung meiner Arbeiten war zum 25. April im Haus des Malers angesetzt. Die Zeit war zu knapp. Vier Transportkisten habe ich mit „Lufthansa“ nach Moskau geschickt. Ich selber habe mich für den Weg über Türkei entschieden. Das Visum musste ich noch auf dem sowjetischen Generalkonsulat in München beantragen. Dort war man über die Ablösung Georgiens äußerst aufgebracht. Bei einem privaten Gespräch mit dem Konsul und der Vorlage meines Katalogs „Durch alte russische Städte“, der Publikation meiner Arbeit in „Sowjetskij Sojus“ und „Sowjetunion heute“ gab man mir unter Vorbehalt das begehrte Visum. Am 29. April bin ich in Hopa am späten Nachmittag angekommen. Am nächsten Tag war ich an der Grenze von Sarphi. Ich sah auf der anderen Seite die georgische Flagge von 1918, aber die sowjetischen Grenzorgane wollten mich nicht passieren lassen. Dann gab es ein Telefonat mit Moskau und endlich war ich auf der anderen Seite. Meine Bilder waren aus Moskau noch nicht eingetroffen, die Kisten kamen erst nach zweieinhalb Wochen. Es sollte alles schnell improvisiert werden, denn mein Visum war auf ein Monat begrenzt. 17. Mai 1991, 17 Uhr, Künstlerhaus gegenüber der Regierung: Dutzende Hände mit meinen Katalogen reckten sich mir entgegen und baten um Autogramme und Widmungen. Auch Deutsch-Georgier kamen. Oben wartete schon das Fernsehen. Rosensträuße wurden überreicht. Nächsten Tag kam der Umzug ins Gästehaus des Kulturministeriums

„Musa“ gegenüber der Philharmonie. Am 19. Mai 1991 wurde ich vormittags abgeholt, eventuell wollte mich der Präsident sehen. Wir fuhren mit zwei Staatskarossen und Begleitung über Alawerdi und Telawi Richtung Tuschetien. Viele Menschen erwarteten dort den zukünftigen Präsidenten. Es war unvergesslich: Picknick im Grünen, Volksfest, Reiter im Nationaltracht, Pferderennen, Bogenschießen und Ringkämpfe. Plötzlich stand Zwiad Gamsachurdia neben mir. Ich begrüßte ihn auf Georgisch. Er fragte mich sofort auf

Page 21: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

22 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

Deutsch. „Wo haben Sie Georgisch gelernt?“. Nachmittags sind wir nach Alawerdi weitergefahren und haben das Museum von Ilia Tschawtschawadse in Tsinandali besucht. Nach meiner Rückkehr im Spätherbst kamen immer mehr beunruhigende Nachrichten aus Georgien. Bürgerkriegsähnliche Zustände, Schießereien, Demonstrationen, die dann in der schockierenden Mitteilung gipfelte: „Das Künstlerhaus steht im Flammen“. „Jetzt ist alles zu Ende!“ - war mein erster Gedanke. Die erste Nachricht kam von einem Malerkollegen aus Bischhofswerda. Awtandil versicherte mir, dass man meine Bilder in den Transportkisten schnell aus den Flammen heraustragen und anschließend in die Nationalgalerie bringen konnte. Durch die Unruhen, Zerstörungen und den Abkhasienkrieg gab es jahrelang keine Einreisemöglichkeit mehr. Am 6. Oktober 1995 und 7. Januar 1996 waren zwei Ausstellungen in der Prähistorischen Staatssammlung München „Unterwegs zum Goldenen Vlies“. Nach Georgien konnte ich erst wieder im Herbst 1996 reisen. Das Ziel war den Rücktransport meiner Bilder zu organisieren und abschließende Gespräche zu führen. Damals musste ich von Wien aus mit einer Tupolev-Maschine fliegen. Die Landung erfolgte nachts. Tbilissi lag fast in Dunkeln. Die Landebahn war mit Blaulicht markiert. Ein Angestellter winkte das Flugzeug mit einer Taschenlampe in Position. Es war eine kriegsähnliche Situation. Nach Gesprächen mit dem Direktoren der Nationalgalerie und des Kulturministeriums ging es nicht mehr um einen Rücktransport, sondern das Ministerium organisierte unerwartet eine Ausstellung in Historischen Museum (Karwasla). Die Transportkisten wurden von der Nationalgalerie überstellt: 131 Arbeiten, Malerei und Grafik (Aquarelle und Wachskreide). Zunächst war ich ziemlich ratlos, dann hatte ich aber schon Helfer. Das Glas, die Rahmen, die Werkstätten im Künstlerhaus waren vernichtet. So musste ich improvisieren und alle Grafiken mit Reißzwecken direkt an die Wand heften. Die Ausstellungseröffnung am 26. Oktober war wieder eine große Sache. Geistliche und Seminaristen standen mit brennenden Kerzen und sangen Kirchenlieder. Der Kulturminister hatte große Projekte mit mir vor. Ich erklärte mich bereit, meine Bilder in Georgien zu belassen, wenn im Gegenzug jedes Jahr damit eine Ausstellung veranstaltet wird. Und so kam es auch. Am 19. Juni 1998. war ich zum Patriarchen Ilia II eingeladen. Wir haben über die Möglichkeiten der Publikationen meiner Arbeiten gesprochen. Der Patriarch zeigte mir persönlich die Räumlichkeiten des Patriarchen für eine eventuelle Ausstellung zum orthodoxen Weltkongress. Am 2. Oktober empfang mich mit anderen Preisträgern im Rathaus zur Tbilissoba Staatspräsident Eduard Schewardnadse. Bürgermeister Irakli Zodelawa überreichte mir die Medaille für Loyalität Tbilissi. Nach dem Empfang des Staatspräsidenten habe ich ihm mitgeteilt: „Ich bin bereit mein Gesamtwerk georgischer Thematik, Malerei und Grafik von

zunächst 151 Arbeiten, dem georgischen Volk zu überlassen wenn mir im Gegenzug ein Dokumentationszentrum oder Museum zur Verfügung gestellt wird, in dem meine Bilder ständig ausgestellt werden können“. Daraus hat sich aber damals nichts ergeben.Was Georgien für Werner Rüdiger bedeutetIn Georgien habe ich mein Ideal gefunden, gleichgültig was im Außenraum geschieht. Von subtropischen Regionen bis in die Höchsten von Schnee und Eis. Eine der vielfältigsten Landschaften mit ihren Kulturen, den Tänzen, den herrlichen

mehrstimmigen Gesänge, die Nationalkostüme, die Vollbräuche, die Weinkultur, das georgische Volk, das schon Artur Leist begeistert hat, ihre Feste, die reiche Küche, das ganze Ritual beim Tisch mit Trinksprüchen, die große Gastfreundschaft, ihre Begeisterung und Spontanität. In Georgien zählt nur das was jetzt geschieht - das ewige Jetzt. Dann sind es natürlich die Künste: die bildende Kunst, die Musik, die Architektur, die Literatur. Das alles zusammen bildet eine Einheit. Die Schrift ist schon Kunst, die Sprache Musik. Das georgische Volk ist ein sehr emotionelles Volk. In all den Jahreszeiten habe ich viel Wunderschönes in diesem Land gesehen und erlebt. Eines der zentralen Themen ist die georgische Kirchenarchitektur, als wichtiger Akzent in der Landschaft und in der Stadt, in der alle Ideale zu einer Einheit zusammengefasst sind, gleich einem Bergkristall. Die Arbeit geht weiter. Es gibt noch viel zu sehen, noch viel zu tun. Ich und Georgien sind eins. Deutschland ist meine Heimat, aber Georgien mein Schicksal.

vorbereitet vonTinatin Chitinashvili

hhh

Page 22: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 2�

qarTuli

avtobusSi Zlivs avedi. xalxiT iyo gadaWedili. saSinlad cxeloda. autaneli haeri iyo. vcdilobdi Ria fanjarasTan davmdgariyavi. magram ver movaxerxe. Cems win mdgari axmaxi zangi meRobeboda. gverdis aqceva vcade, arc es gamomivida. faSfaSa mulatma qalma Tvalebi damibriala da mujluguni mkra.

mze ufro da ufro aWerda. ocdaaTi, an SeiZleba ormoci wlis win gamoSvebul avtobusSi arc erTi skami ar iyo dauzianebeli. tyavi, romelic odesRac gadakruli hqonda skamebs, Znelad gamosacnobi feris iyo. ventiliaciaze laparaki arc Rirda. sunTqvis saSualeba ar iyo. uhaerobisagan male guli wamividoda. CanTidan wyliT savse boTli amoviRe da movsvi. Cemsken momarTuli ramdenime xarbi mzera SevniSne. axmaxma piri gaawklapuna kidec.

_ ginda? _ ratomRac qarTulad SevekiTxe da boTli gavuwode. axmaxi TiTqos daibna ucxo enis gagonebaze. mere mixvda, wyals rom vTavazobdi da xeli gamomiwoda. boTli mivaCeCe. swrafi moZraobiT gamomarTva, pirze moiyuda da xmamaRali ylup-ylupiT dalia. garSemo mdgari adamianebi xarbad ucqerodnen.

bavSvis xma gaisma. raRac Tqva, CemTvis gaugebar enaze. axmaxi gaCerda. kalTaSi Casmuli bavSvisken gaixeda. isev boTls Sexeda mzomavi TvaliT, kidev erTxel mosva xmauriT da me Semomxeda. mere mzera bavSvisaken gadaitana. Tavi davuqnie. zangi axmaxi gaSeSebuli idga. me gamovarTvi boTli da bavSvs mivawode. dedam, vis kalTaSic ijda bavSvi, saxuravi moxsna, boTlis yeli guldasmiT gawminda.

bavSvi mouTmenlobisagan acmukda. patara wyals xarbad daewafa. sami wlis iqneboda. gogonas kupriviT Savi Cakuwkuwebuli Tmebi hqonda. kani, dedasaviT, yavisfrad ubzinavda.

bavSvma bolomde dalia wyali, radgan bevri ar iyo darCenili. axmaxma TiTqmis mTlianad gamocala. avtobusma daamuxruWa. wonasworoba davkarge da axmaxs mivaskdi. man cali xeliT damiWira, meoreTi saxelurs CasWideboda.

xalxi ayayanda. mZRoli Tavs imarTlebda,

cal xels Slida, laparakSi iSveliebda, meoreTi saWes Cahfrenoda. faSfaSa mulati qali xmamaRla yviroda da gaWril xels aCvenebda axlomdgomebs.

Zveli avtobusis damtvreuli skamis rkinis rides gahkra, albaT, xeli da daiziana. sakmaod Rrma Wriloba iyo. sisxli blomad mosdioda.

CanTa gavxseni, iodi da steriluri binti amoviRe. mulat qals frangul enaze SevTavaze daxmareba. man eWvis TvaliT amaTvalier-CamaTvaliera. Semdeg Cems xels Sexeda, romelSic iodi da binti meWira.

_ eqimi var, dagexmarebi, _ kidev erTxel gavumeore frangulad.

oriode wuTis yoymanis mere daSavebuli xeli gamomiwoda. mxarze gadakidebuli CanTa xels miSlida. axmaxs mivawode dasaWerad. man gamomarTva da mxarze gadaikida. zurgiT skamis sazurgis gverds miveyrdeni da bints qaRaldi movacile. jer patara naWeri movaxie, iodiT davasvele da Wriloba kargad movusufTave mulats, mere bintiT gadavuxvie xeli.

mulatma qalma yuradRebiT daaTvaliera Cemi “namuSevari” da mxolod amis Semdeg waizmuvla CemTvis ucnobi sityva. mivxvdi, madloba gadamixada.

avtobusi ki midioda da midioda oRro-CoRro gzebze da malimal ormoSi Cartymisas mgzavrebs SegvakuntruSebda. sicxe ufro matulobda. wvimas an qars vnatrobdi.

natvram ar daaxana da marTlac qari amovarda. es ufro saSineleba iyo, vidre sicxe. gzebidan axvetili qviSa Ria fanjrebidan Semogvayara. mgzavrebma saswrafod daxures fanjrebi. haeri daixuTa, oflis, iaffasiani odekolonebis da parfiumeriis suni idga. cotac da gonebas davkargavdi.

uceb manqanis signalis xma gaisma. jipi mersedess win gadaudga da gaaCerebina. manqanidan maikli gadmovida. misi danaxva Zalian gamixarda: es niSnavda, rom am saSineli transportidan sufTa da komfortul manqanaSi gadavbargdebodi. Zlivs waviwie karisaken.

gau, xiSe da erobe(saTavgadasavlo moTxroba)

Tina dalaqiSvili

Page 23: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

2� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

uknidan Zaxilis xma Semomesma. mivixede. bavSviani qali cariel boTls mawvdida. me xeli uaris niSnad gavuqnie da avtobusidan Camovedi.

ori wuTis Semdeg kondicioneriT gagrilebul manqanaSi vijeqi da maikls vesaubrebodi.

* * *_ ratom ar moicadeT cota? xom giTxari,

rom aucileblad movidodi. mobiluric gamorTuli gqonda da verafriT gagagebine, rom cota damagviandeboda.

_ ho, gaTiSuli iyo, versad ver movaxerxe mobiluris datenva. eqspediciis sxva wevrebi ukve adgilze iqnebian, ara?

_ ki, isini sami dRea, rac dabanakdnen._ pirvelad xarT namibiaSi?_ namibiaSi pirvelad, magram afrikaSi

meeqvsed var._ didi praqtika gqoniaT._ ase gamodis, _ gavuRime._ medikamentebi ukve miiRes, lansma

damireka._ eqspediciaSi sul rvani varT, xom? rogorc

me vici, ase gadawyda._ ara, Svidni. daianas raRac problemebi

Sexvda, veRar wamovida. me, Tqven, luiji falkoni italiidan, marenmar kiedisi litvidan, sandra sarasa espaneTidan, hans lansi germaniidan, tatiana ledakova ruseTidan. aq, namibiaSi, axla mZime periodia, gansakuTrebiT malariis Semoteva gaZlierda. dilidan gvian Ramemde mogviwevs muSaoba. SeiZleba, RamiTac, vimorigeoT.

_ me mzad var._ Tqveni saxelis damaxsovreba gamiWirda.

SemaxseneT kidev erTxel, Tu SeiZleba._ manana._ diax, diax, manana... gamaxsenda._ Tqven sad cxovrobT?_ los-anJlesSi. _ rogori gvalvebia. sami Tvea ar uwvimia.

gadamSralia aqauroba. udabno kalaharis aqauri macxovreblebi kgalaharis anu “velur adgils” uwodeben. aq nigeriis im mxares mogviwevs muSaoba, sadac gabneul soflebSi ZiriTadad buSmenebi cxovroben.

_ ori Tvis ganmavlobaSi autaneli pirobebis gaZleba mogviwevs.

_ diax, magram egzotikuri garemo Cemi stiqiaa. me naklebad mawuxebs minimaluri pirobebis uqonloba. SeveCvie, albaT. ukve Teqvsmeti welia, rac aseT eqspediciebSi miwevs monawileobis miReba.

mdinare malopos amomSrali kalapoti

gamoCnda._ aq wyali moedineba mxolod im periodSi,

rodesac xSiri da wyaluxvi wvimebia. es ki SeiZleba sam-oTx weliwadSi erTxel moxdes. saocari xalxia buSmenebi. gasakviria, rogor arseboben aseT sicxeSi da uwylobaSi. wylis danaklisi rom Seivson, dReSi sam kilogramamde nesvs miirTmevien. amomSral kalapotSi Txrian ormoebs da wveTwveTobiT, siraqlemas kvercxis naWuWSi agroveben wyals. saSineli gvalvebis dros, rodesac temperatura 50 gradusze zeviT adis, aRarc nesvia da ormoebidanac qreba wyali, maSin antilopas kuWidan axerxeben wylis mopovebas.

_ saintereso xalxia._ albaT, Tqvenc iciT, rom aq, daaxloebiT

500 000 wlis winaT civilizacia arsebobda. axlac ki ver amouxsniaT mecnierebs maTi bevri monapovari.

_ maikl, ramden xanSi viqnebiT sofelSi?_ aTiod wuTSi._ medikamentebi adgilzea?_ guSin vertmfreniT mogvawodes. malariis

sawinaaRmdego acra Catarebuli geqnebaT, ara?_ ra Tqma unda, _ vupasuxe, _ erTi kviriT

adre aq gamofrenamde Svidi dRis ganmavlobaSi lariamis tabletebic davlie.

_ ho, es aucilebelia. Tumca ras dagRaleT amdeni kiTxvebiT. Cveni organizaciis instruqciaSi dawvrilebiT weria, ra gvevaleba da sifrTxilis ra zomebi unda miviRoT.

_ mivediT! _ wamoviZaxe. kantikuntad amosul juja xeebiT da

buCqebiT moSirmul oqrosferqviSian udabnos horizontze Calisferi qoxebi gamoCnda. aqa-iq buSmenebi moCandnen. raRac saqmiT iyvnen dakavebulni.

siRrmeSi sandra da luiji gamoCndnen lurji Calis qudebiT. isini xels gviqnevdnen.

ramdenime wuTic da Cven ukve maTTan viyaviT. maiklma gagavacno erTmaneTi. xeli CamovarTviT. qeraTmiani sandra kiTxvebs kiTxvebze gvayrida. maiklma gaawyvetina saubari.

_ jer neba mogveciT davbinavdeT, SekiTxvebi mere.

_ aqeT wamodiT, Cveni ambulatoria karavSia. sacxovrebeli karvebi cota moSorebiTaa. Tqven, manana, tatiana ledakovasTan erTad icxovrebT, _ Tqva luijim.

_ danarCenebi ambulatoriaSi iqnebian, ara? _ SeekiTxa maikli.

_ diax, wamodiT, sandra gaCvenebT. bargi me

Page 24: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 2�

qarTuli

momeciT, Tqvens karavSi Sevitan, _ manqanasTan mivida da sabarguli axada, sami didi gorgolaWebiani CanTa amoiRo da sacxovrebeli karvebisaken gaagora.

_ aqeT, am qoxebis bolosaa Cveni ambulatoria.

_ avadmyofTa raodenoba mainteresebs, _ SeekiTxa maikli.

_ savalalo mdgomareobaa. soflis mosaxleoba 106 adamians Seadgens. aqedan malariiT daavadebuli 46-ia, TiTqmis naxevari. raodenobis mixedviT Tu vimsjelebT, maTi calke moTavseba SeuZlebelia. amitom TavianT qoxebSi arian. dausnebovanebel ojaxis wevrebs malariis sawinaaRmdego ineqcias vukeTebT, avadmyofebs mkurnalobis kurss vutarebT.

_ marTlac savalalo mdgomareoba, _ Tavi gadaaqnia maiklma, _ Cveni organizaciis mier Catarebuli gamokvlevis statistikis Tanaxmad, sxva dasaxlebul punqtebSic met-naklebad aseTive mdgomareobaa. nigeriaSi sami jgufia gamogzavnili. albaT, damatebiT sxva jgufebis gamoSvebac gaxdeba saWiro.

ambulatorias mivuaxlovdiT. danrCenebic gamovidnen Cvens Sesaxvedrad: tatiana, hansi, marenmari. gavecneT erTmaneTs, mere iqve mowyobil pirsabanTan xelebi kargad davibaneT, gavsufTavdiT. vcdilobdiT, rac SeiZleba ekonomiurad gvexmara wyali, romelic Zalian Zvirfasi iyo. cisternebiT gvawodebdnen vertmfreniT. erT-erTi punqti, rac Cvens movaleobaSi Sedioda, es iyo wylis ekonomiurad xarjva.

* * *ambulatoriaSi mxolod mZime avadmyofebi

iyvnen moTavsebulni, isini dRedaRame yuradRebas saWiroebdnen. aq rva mamakaci da sami qali imyofeboda.

me da maiklma gamovikiTxeT avadmyofTa mdgomareoba. TiTqmis yvelas hqonda didi sicxe, Tavis tkivilebi da pirRebineba.

aseT uwylobis pirobebSi Zalian Wirda elementaruli sisufTavis dacva. aq eqimebs jojoxeTuri Sroma uwevdaT.

_ es qali Zalian gvexmareba. laka hqvia. Cveni sanitaria, _ dabal buSmen qalze migvaniSna, romelic erT-erT avadmyofs mosvril zewars ucvlida, _ marto es dagviaxlovda. sxvebi ar gvekarebian. netav genaxaT ra Zalisxmeva dagvWirda, rom eseni, _ avadmyofebze gvaniSna TvaliT tatianam, _ aq gadmogveyvana.

uceb qviTinis Tu yvirilis xma Semogvesma.

am dros luijic Semovida karavSi da maikls uTxra:

_ axalgazrda buSmenis dedaa. misi vaJi avadaa. sami dRea vexvewebiT, moeca Svilis aq gadmoyvanis ufleba, magram amaod. TavianT qurums uZaxda mxolod, raRac locvebs butbutebda, avadmyofis garSemo cecxls anTebdnen, viTom av sulebs sdevnidnen. axla vaJi ugonod gamxdara. dedam sxva gamosavali veRar dainaxa da aq movida. gexvewebaT, uSveloT mis Svils.

maikli me momibrunda:_ manana, CanTa aiRe da wavediT. luiji, Senc

gvWirdebi, unda gviTargmno.swrafad gavediT karvidan. sawyali qali

miwaze goraobda, miwas fxotnida da Tavze iyrida.

_ lakac wamoviyvanoT, Zalian gvexmareba xolme. Tavisians ufro ujereben, vidre Cven, _ gvirCia luijim.

_ kargi, axla uTxari am qals, rom wagviyvanos Tavis qoxSi.

luiji qals miuaxlovda da uTargmna maiklis naTqvami. qalma tirili Sewyvita, wamodga da maikls miuaxlovda.

_ TeTro aCrdilo, xom ar momatyueb, momirCen Cems Svils?

luijim uTargmna sityvasityviT da auxsna, rom aqauri macxovreblebi TeTrkanian adamianebs aCrdilebad Tvlian.

_ nu geSinia, yvelafers viRonebT, rom Seni Svili kargad gaxdes.

luijim maiklis sityvebi auwya gamwarebul qals. mere lakas gasZaxa da uTxra, rom maT wahyoloda.

aTiode wuTis Semdeg mivadeqiT qoxs, sadac mZime avadmyofi iwva. me pulsi gavusinje. Zalian gaxurebuli iyo avadmyofi, didi sicxe hqonda.

lakas vTxoveT yvela gaeyvanaT qoxidan, radgan samedicino instrumentebis danaxvaze SeiZleba SeSinebodaT da uari eTqvaT avadmyofis mkurnalobaze.

laka moxerxebuli aRmoCnda. dedis civi uaris miuxedavad, ar gasWirvebia daerwmunebina qali, rom umjobesi iqneboda qoxidan gasuliyvnen.

sicxe gavusinje, Termometri ormocs da rva xazs uCvenebda. misi mdgomareoba mZime iyo. maiklma lakas dauZaxa da sTxova dedisaTvis aexsna, rom saWiro iyo Wabukis ambulatoriaSi gadayvana. mSobeli civ uarze iyo. lakamac ki ver SeZlo daeTanxmebina qali.

maiklma gaafrTxila buSmeni qali, rom Tu ar daTanxmdeboda, Svili moukvdeboda.

Page 25: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

2� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

dedam mainc mtkice uari uTxra._ sul askes bralia, _ uTxra luijis lakam,

- igi ar aZlevs uflebas iq gadmoiyvanos Svili, aSinebs, gau, xiSe da erobe ganrisxdebiano.

luijim uTargmna maikls: qurumi RmerTebiT aSinebs, gagibrazdebiano da sawyal qals ver gaubedavs mis winaaRmdeg wasvla.

bevrs vecadeT, magram qali ver davarwmuneT, rom avadmyofi dRedaRame yuradRebas da mkurnalobas saWiroebda da amisaTvis saWiro iyo ambulatoriaSi gadayvana.

erTma azrma gamielva._ maikl, me davrCebi aq. rac saWiroa,

yvelafers wamoviReb. Tu raime kidev damatebiT damWirdeba, raciiT SegexmianebiT.

_ ras ambob, amaTi ndoba ar SeiZleba. isini ise ver aRviqvamen Cvens moqmedebas, rogorc saWiroa. SeiZleba, nemsis gakeTebis danaxvaze SeSindnen da maSin kacma ar icis, ras izamen. amitom aq darCena saSiSia.

_ sxva gamosavali ar gvaqvs, _ vuTxari maikls, _ marTla, laka rom davtovo CemTan, axloblebi ki daviTanxmoT, rom ezoSi an sxva qoxSi daidon droebiT bina.

maiklma Tavi gadaaqnia._ es ukve Seni gadasawyvetia._ Tu mSoblebi sxvagan gadasvlaze

daviTanxmeT, me davrCebi avadmyofTan.luijim lakas auxsna Cemi mosazreba. laka

vaJis dedasTan mivida. didxans elaparakeboda xelebiT, raRacas umtkicebda. bolos SvebiT amoisunTqa da Cvensken wamovida.

_ Tanaxmaa im SemTxvevaSi, Tu me sul aq viqnebi, da eqims galisTan marto ar davtoveb.

maiklma Semomxeda. _ gadawyvite?_ ra Tqma unda, _ vupasuxe, _ luiji, erTi

Txovna meqneba, Cemi lurji CanTa momitaneT. maikl, Tqven ki saWiro medikamentebi CaawyeT da isic gamoataneT.

lakas xeli davuqnie, rom CemTan mosuliyo. orive avadmyofTan SevediT. qoxSi frinvelebis Wreli frTebis acmebi iyo Camokiduli. kedlebTan raRac mbJutavi muguzlebi ewyo, romlebic bolavdnen da saSinel suns ayenebdnen.

lakas vTxove es yvelaferi moeSorebina. man pasuxad xelebi gaasavsava da saxeli aske axsena. mivxvdi, qurumis eSinoda. gadavwyvite bumbulebi dametovebina, rom avadmyofis axloblebi ar ganmerisxebina. magram mbJutav muguzlebs ver davtovebdi, radgan avadmyofs sufTa haeri esaWiroeboda.

laka erTob moxerxebuli aRmoCnda. Zalian mexmareboda. marTalia, munjurad, xelebiT vlaparakobdiT, magram yvelafers vagebinebdi.

misi guli mas Semdeg movige, rac sarke da mZivi vaCuqe. sixarulisgan ar icoda, ra eqna. mudam imis cdaSi iyo, riTime esiamovnebina CemTvis.

sami dRe avadmyofi kritikul mdgomareobaSi iyo. gonze ver modioda. maikli, luiji da tatiana xSirad makiTxavdnen.

deda da mama qoxis siaxloves iyvnen mudam. aqaurobas ar Sordebodnen. danarCen Svilebs siaxloves ar uSvebdnen, rom xmauriT avadmyofi ar Sewuxebuliyo.

erT dRes maTi qurumi, beberi aske movarda da didxans eCxubeboda avadmyofis ded-mamas. ganrisxebuli Tvalebs akvesebda da xmamaRla yviroda. mama SeSinebuli Canda.

askem qoxSi Semosvla daapira. albaT, Cemi gagdeba undoda, magram deda gadaudga win da ar gamoatara qurumi. gaavebulma beberma xeli hkra qals. es ki veRar aitana qmarma da qurums isic SeewinaaRmdega.

qurumma mxarze gadakidebuli Savi CanTidan raRac TeTri fxvnili amoiRo da miwaze mimobneva daiwyo. buSmeni qali amis danxvaze sul gadairia, mivarda qurums da xeli hkra. beberi wavida yviriliT, Tan wamdauwum col-qmrisken ixedeboda.

* * *sami dRe da Rame vebrZodiT sikvdils.

bolos isev janmrTelma axalgazrda sxeulma gaimarjva.

meoTxe dRes sicxem sagrZnoblad dauiwia. avadmyofma Tvalebic gaaxila. Zalian mixaroda, rom gavimarjveT, sikvdils xelidan gamovacaleT Wabuki. lakas vuTxari, mSoblebisTvis daeZaxa da Svili eCvenebina.

lakam ar daaxana da gaxarebuli gareT, dasaZaxeblad gavarda.

am ambis mere, ramdeni droc ar unda gavides, ar damaviwydeba dedis saxe, rodesac Tavisi Svili gons mosuli dainaxa.

Svils miuaxlovda, daiCoqa. mere saxeze moefera, ofliani Subli xeliT moumSrala. rogori sinaze da sixaruli idga mis TvalebSi. mama SemosasvlelTan idga da cremlebi Camosdioda. mere orivem erTmaneTs gadaxedes, momiaxlovdnen da muxlebze daecnen.

lakas vuTxari, eTqva maTTvis, rom maTi Svili male kargad iqneba da isev sanadirod ivlis. mere vTxove oTaxi daetovebinaT, radgan

Page 26: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 2�

qarTuli

avadmyofs simSvide sWirdeboda.lakam gadauTargmna. mSoblebi usityvod

daemorCilnen Cems Txovnas da qoxidan gavidnen.erT dRes laka movida da munjurad damiwyo

axsna, rom vaJis, galis naxva dkas unda da moSorebiT juja xesTan mdgari buSmeni gogona damanaxva.

me uari vuTxari. cota xnis Semdeg-meTqi. Cemi naTqvami gogonas gadasca. davinaxe, rogor moequfra dkas saxe da mrisxane mzera mesrola.

laka raRacas uxsnida, dka ki gabrazebuli xmiT edaveboda. lakam erTi magrad dauyvira da Tavi daaneba.

_ ra undoda? _ xeliT dkaze mivuTiTe._ Seni eSinia. TeTri aCrdili galis saxe

gaxdebao.veraferi ver gavige. xeli Caviqnie. vifiqre,

mere luijis gadavaTargmnineb-meTqi. male gadamaviwyda kidec.

am ambis Semdeg ori dRe iyo gasuli. galis wvens vasmevdi. ukve wamojdomac SeZlo, momjobinda. raRac miTxra da gamiRima. ver gavige. lakas dasaZaxeblad gamovedi. aqve, axlomaxlo unda yofiliyo. is iyo qoxidan fexi gadmovdgi, rom maRlidan Cems marjvniv didi gveli Camovarda. me SiSisagan gavSeSdi, veRar vinZreodi.

uceb saidanRac galis mama gaCnda da gvels Caavlo xeli. me Zalagamoclili kedels miveyude. gvels iqve dagdebuli joxiT gauTeTqva Tavi.

am dros lakac movida. galis mamas raRac SeekiTxa. man pasuxi ver gasca. galis dedac gamoCnda. man gveli daanawevra. etyoba, SeWmas upirebdnen. gemrieli sadilis molodinSi galis mama pirs awklapunebda.

me qoxSi Sevedi. amazrzeni Sesaxedi iyo danawevrebuli sisxliani gveli. xifaTiT savsea aqauri buneba. kalaharis udabno savsea Sxamiani mwerebiT, qvewarmavlebiT Tu mcenareebiT. aq yovel nabijze saSiSroebaa Casafrebuli.

* * *gali ukve momjobinda. Tavisi xeliT daiwyo

Wama. me misi qoxidan tatianasTan karavSi gadmovedi. dReSi orjer vakiTxavdi. mis garda bevr avadmyofTan mixdeboda siaruli. RamiT ambulatoriaSi morigeobiT vrCebodiT.

galis ded-mama TvalebSi Semomcicinebdnen. erTxel, erT-erTi vizitisas maT nanadirevi, msuqani virTxa momarTves. lamis guli Semiwuxda danaxvaze, magram ar vagrZnobine da gamovarTvi. celofanSi Cavde da mere karga xans spirtSi dasvelebuli bambiT viwmenddi xelebs.

ambulatoriaSi dabrunebisas lakas vaCuqe. Cveni buSmeni sanitari sixarulisgan lamis gadairia. piri gaawklapuna da Tavi aqeT-iqiT gadaaqnia, aqaoda, viTom ra gemrieliao.

daZabuli samuSao grafiki gvqonda, autanel pirobebSi vimyofebodiT. Tu ar vmorigeobdiT, Rame mainc ver viZinebdiT normalurad. autaneli sicxe iyo.

Zalian gadaRlilebic viyaviT. lanss seirnobis dros Sxamianma obobam ukbina. marTalia, acra Catarebuli hqonda da TiTqos saSiSic araferi iyo, magram, mowamvlis fonze alergia ganuviTarda. saSineli gamonayari misca da dasivda. droebiT muSaobas gamoeTiSa da masze dakisrebuli samuSaoc Cven dagvawva mxrebze. davrbodiT soflidan sofelSi, acrebs vukeTebdiT avadmyofebs, mudmiv kontrolSi gvyvavdnen. magram avadmyofobis lokalizacia SeuZlebeli iyo, radgan daavadebis gadamtanebi aq momravlebuli koRoebi iyvnen. saWiro iyo sayovelTao vaqcinacia, rac Zalian didi Tanxebs moiTxovda da amis SesaZlebloba Cvens organizacias jer ar gaaCnda. amitom, SeZlebisdagvarad, yvelafers vakeTebdiT imisaTvis, raTa rac SeiZleba meti adamianis sicocxle gadagverCina.

* * *me dReSi oci-ocdaxuTjer mainc mixdeboda

avadmyofebTan gasvla. ara marto im sofelSi, sadac ambulatoria gvqonda, aramed axlobel dasaxlebul punqtebSic.

rac gali gamojanmrTelda, mas mere Tavs ar manebebda, sul Tan damyveboda aCrdiliviT. Tavidan mexamuSeboda misi aseTi saqcieli, mere miveCvie.

erTxel avadmyofis qoxidan gamosvlisas davinaxe, rogor uRerebda laka dkas muStebs. rodesac SevekiTxe, Tu ras erCoda gogonas, Tavi daRunda da uxmod gamcilda. saerTod, Zalian bevri amoucnobi ram xdeboda, radgan buSmenebs sxva yofa, sxva wesebi da sxva xedva gaaCndaT. isini bevr rames sul sxva kuTxiT uyurebdnen Cvengan, TeTrkanianebisagan gansxvavebiT. maTTan urTierToba Zalian Zneli iyo. eWvis TvaliT gvakvirdebodnen da CvenTan siaxloves ver bedavdnen.

yvelanairad vcdilobdi Semeyvarebina Tavi. ase ufro advili iqneboda damerwmunebina isini mkurnalobis SedegianobaSi. amaSi xels gviSlidnen qurumebi.

qurumebi arwmunebdnen, rom Cven, TeTri adamianebi, viyaviT TeTri aCrdilebi, romlebsac

Page 27: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

2� 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuliborotebis motana undodaT maTi xalxisaTvis. Zneli iyo yoveli buSmenis darwmuneba, rom Cven maTi Svela, gankurneba gvsurda. Tavdapirvelad, aseTi winaaRmdegobis gamo bevri buSmeni daiRupa, xolo ambulatoriaSi moTavsebuli ramdenime buSmenis da galis gamojanmrTelebis Semdeg, qurumis siwrfeleSi eWvi SeeparaT.

axla didi Zalisxmeva aRar gvWirdeboda, rom saxlebSi SeveSviT. iyo SemTxvevebi, rodesac TviTonve modiodnen ambulatoriaSi da Cven vexmarebodiT maT.

* * *lakam luijisTan erTad daminaxa, movida

da TvalebSi Semomxeda. vatyobdi, raRacis Tqma undoda.

_ ra ginda, laka? _ SevekiTxe maT enaze, cot-cota viswavle am erTi Tvis ganmavlobaSi.

lakam Subls qvevidan amomxeda da Tqva:_ dkam askesTan RmerTebis saxlSi mouxSira

siaruls.ver gavige da gadaTargmnis molodinSi

luijis Sevxede. luijim imis magivrad, rom eTargmna, lakas raRac SeekiTxa. lakam Cqar-Cqara raRac miayara da gaiqca.

_ ra undoda? _ SevekiTxe luijis._ simarTle giTxra, ver mivxvdi, raSi

gvainteresebs viRac dkam askes RmerTebis saxlSi ratom mouxSira siaruls, _ Caicina luijim, _ cota ucnaurebi arian...

_ ho, asea, eseni sxvagvarad uyureben yvelafers, CvenTvis ki Znelia maTi azrebis gamocnoba. wavedi axla erT avadmyofTan, Svidi wlis gogonas daavadeba mamisagan gadaedo. iseTi sayvareli bavSvia, bunCula... iqneb aq gadmoviyvano, ambulatoriaSi.

* * *erT dilas gali movida CemTan. _ luiji, _ miTxra man da Tvalebis aqeT-

iqiT ceceba daiwyo._ luijis naxva ginda?gali Tavis qnevas moyva:_ luiji, luiji._ male mova, aq aris sadRac, - xeli

dasaxlebisken gaviSvire. damTavrebuli ar mqonda, rom bilikze luiji

gamoCnda.gali misken sirbiliT wavida, xeli Cahkida

gaocebul luiji falkonis da CemTan moiyvana._ uTxariT mananas, rom aqedan rac SeiZleba

male wavides, _ uTxra galim luijis.luijis keTilad gaeRima da ise, rom CemTvis

arc gadauTargmnia galis naTqvami, raRac SeekiTxa. galim swrafad daayara saTqmeli SeSfoTebuli saxiT, Tan xelebs iSveliebda laparakSi.

_ ra sWirs, vinme xom araa avad, _ SevekiTxe.

_ ara, _ Caicina luijim.falkones Cacinebaze gala gabrazda, ufro

darwmunebiT dauwyo raRacis mtkiceba._ ho, kargi, _ uTxra da me momitrialda,

_ es ymawvili meubneba, rom Sen aqedan unda waxvide.

cota ar iyos gamikvirda. vicodi, rom gali Zalian kargad mepyroboda.

_ ratom? _ mouTmenloba Sepyrobili SevekiTxe luijis.

_ ase meubneba, rom dkam askes daxmarebiT gaus, xiSes da erobes sTxoves Seni ganadgureba.

_ ver gavige, _ davibeni._ gau, xiSe da erobe – maTi RmerTebia. dkam

Seni ganadgureba SesTxova da guSin saRamos askem rituali-Selocva Caatara. gali ambobs, Tu aqedan or dReSi ar wavidao, RmerTebis risxva daatydeba Tavso. Zalian nerviulobs, araferi mouvideso.

me gameRima da galis vuTxari, rom nu eSinia nurafris.

galim xeli xelze mtaca da kocna damiwyo, mevedreboda, wavsuliyavi aqedan.

_ gejavrebi? _ SevekiTxe luijis daxmarebiT.

_ ara, _ mipasuxa galim._ aba, ratom magdeb aqedan?_ ar gagdeb! me minda, rom Sen cocxali

gadarCe!..me kvlav gameRima._ nu geSinia, araferi momiva.gali fexebze Semomexvia._ kargi, _ vuTxari mkacri toniT, _ me

araferi momiva.gali civad adga da gamSorda.

* * *Tavidan TiTqos galis naTqvami arafrad

Cavagde, magram dasaZineblad rom davweqi, fiqrebma wamiRo. gamaxsenda dkas siZulviliT savse mzera, gveli, romelic lamis Tavze dameca.

cota ar iyos, SiSi Semepara gulSi. vera da ver daviZine. uceb qoxTan raRac xmauri momesma. me wamovxti, xalaTi movisxi, farani aviRe da gareT gamovedi. qoxis gverdiT raRac Crdili SevniSne. farani iqiT mivanaTe. gali SemrCa

Page 28: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 2�

qarTulixelSi.

_ ra ginda? _ SevekiTxe._ aq viqnebi. _ ratom?_ me dagicav Sen.Camecina, qoxSi davbrundi. tatiana ar iyo

aq. morigeobda ambulatoriaSi.davweqi, magram Cems Tvalebs ruli ar

ekareboda. simarTle giTxraT, galisac meSinoda ukve. ras gaigeb, buSmens ra udevs gulSi.

xalaTi Cavicvi da luijis qoxisken gavwie farniT xelSi.

luijis Cems daZaxebaze uceb gaeRviZa, SeSfoTebuli SemekiTxa:

_ rame xom ar moxda?_ ver viZineb, meSinia, _ vuTxari da galis

ucnauri saqcielis Sesaxeb movuyevi._ etyoba, marTlac raRac xdeba. hansis

sawolze daweqi da daiZine. morigeobazea. me giyarauleb. isedac ar meZineba.

me Zalian gavbrazdi sakuTar Tavze, rom luiji ase Sevawuxe. isedac, amdeni avadmyofebis gamo, gamouZineblebi viyaviT da axla Cemi mizeziT kidev uZilo unda darCeniliyo.

me protestiT Sevxvdi mis winadadebas. is iyo luiji Cems darwmunebas mohyva, rom sruliadac ar eZineba, rom TuTiyuSma Tu raRac frinvelma wioki astexa.

lansma farani aiRo da qoxidan gamovida. mec gamovyevi.

_ isev Sen xar? _ gabrazebuli SeekiTxa luiji xesTan mikunWul galis.

_ me unda davicva manana, _ jiutad imeorebda axalgazrda buSmeni.

buSmenebma advilad iswavles Cemi saxeli. gzaze bavSvebi momdevdnen xolme ZaxiliT, - `manana, manana!~

_ kargi, raxan ase ginda, iyavi da gviyaraule, _ uTxra bolos luijim, xeli momkida da qoxSi Semiyvana.

sibneleSi kargad davinaxe, rogor daakvesa galis Tvalebma im dros, rodesac luijim xeli momkida. axla ki marTla SemeSinda. irgvliv yvelaferi gaurkvevlobis burusma moicva. ver vxvdebodi, vis unda movridebodi, visgan momeloda saSiSroeba... iqneb TviT galisgan. gamaxsenda misi Tvalebi da gamaJriala.

me da luijim is Rame gavaTeneT. dilauTenia gareT rom gamovediT, gali isev im xesTan dagvxvda miyudebuli.

luijim xma ar gasca, me momitrialda:_ ambulatoriaSi wavideT.iq misvlisTanave maikli monaxa da

dawvrilebiT mouyva yvelaferi. maikli Zalian Sefiqrianda.

_ aq xalxic iseTive gamoucnobia da saSiSi, rogorc aqauri fauna da flora. xvdebiT, albaT, rom me im religiuri ritualebis Sesrulebam ki ar Camafiqra, aramed im faqtma, rom maTi siZulvilis obieqtia mxolod manana. es araa mimarTuli konkretulad TeTri aCrdilebis, rogorc isini gviwodeben, winaaRmdeg. ese igi, aq sxva rameSia saqme. lakam ra giTxraT? _ kidev gaameorebina buSmeni sanitaris sityvebi.

_ sainteresoa, ra SuaSia aq dka.... ara, isev lakas unda gamovkiTxoT.

luiji lakas dasaZaxeblad gavida. maikli momitrialda.

_ raRac usiamo ambavSi gaexvie... sainteresoa, laka ra gvetyvis.

luiji dabrunda sanitarTan erTad.maikli miutrialda lakas._ miTxari, ratom emterebian mananas?luijim gadauTargmna._ dka, dka!!!! _ wamoiyvira lakam._ ra dka, gagvagebine kargad, _ maikli

mouTmenlobam Seipyro.lakam luijis Sexeda, rodesac moismina

maiklis kiTxva, cota xans Cafiqrda, mere momiaxlovda, saxeze xeli Camomisva. me Cemdauneburad ukan davixie.

_ dkas unda galis saxe iyos. gali ki mas arc uyurebs...

Cemsken TiTi gamoiSvira da Tqva:_ galis unda Sen iyo misi saxe.luijis Caecina. laka gauSva da maikls

uTxra: _ Sehyvarebia galis qalbatoni manana. dka ki

galis ver sTmobs... ase rom, qalbatono manana, Tqven uneblied Seyvarebuli waarTviT dkas.

maikli Cafiqrda. mere momibrunda:_ Tqven aqaurobis datoveba mogiwevT. es

xalxi ar gapatiebT, rom buSmens SeuyvardiT. maT TvalSi Tqven jadoqari xarT, romelmac axalgazrda vaJs Tavgza aubnia.

_ Cemi bralia, rom Sevuyvardi? _ ra Tqma unda ara, magram Tqvenive

usafrTxoebis mizniT valdebulni varT, agaciloT safrTxe. unda dabrundeT Tqvens qveyanaSi. Tqveni silamazis patroni, albaT unda mogaridoT aseT eqspediciebs.

am dros luijis dauZaxes._ xval vertmfrens velodebiT. maT

gagayolebT. moemzadeT, bargi CaalageT.mere maiklma Cemi maja xelSi moimwyvdia da

miTxra:

Page 29: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

�0 5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009

qarTuli

_ Tqven waxvalT, magram me rogor gavZleb Tqvens gareSe, ar vici.

am sityvebze gaocebisagan Tvalebi gamifarTovda.

_ me, galis Semdeg, Tqveni meore Tayvanismcemeli var.

videqi gaSeSebuli da ar vicodi, xumrobaSi CameTvala Tu ara maiklis naTqvami.

mxolod gafrenis win, maiklis danapirebma,

rom eqspediciis Camosvlis Semdeg, saqarTveloSi Camovidoda Cems sanaxavad, damarwmuna, rom igi ara xumrobda.

vertmfreni maRla aiWra. me zemodan vuyurebdi Cveni eqspediciis wevrebs, romlebic xels miqnevdnen, patara qoxebs, gadaWimul qviSis udabnos... da uceb davinaxe gali, romelic morboda, gegoneba vertmfrenis dawevas cdilobso da xelebs iqnevda... bolos daeca da cxel qviSas xelebi umowyalod dauSina..

cisana kvernaZe-miqaZe

p o e z i a

a d g i l i s d e d a !

lomi uuklanWo vitire da

zepir vicinodi, mware.

zeca azanzare, lazar!

zeca azanzare, lazar!

lomi uuklanWo vitire da

fafar davukocne sxvagvar.

iyo pirvelniWi niWisani –

beWTa videv cecxlis Wvari,

balaxs xavsisasa Severkine,

Sevayene cecxlis Rvari.

cecxlad davenTe gvelxokerTa,

libo amovhkere cxragan –

zeca azanzare, lazar!

mzisTval aqeTake dasZar!

gza miZs ZvelTa gzaze savali da

pelazg – etruskisa naterfali:

lagams uxravdneno uranio,

qori qrialebda saqoresa,

qoro damexsen da ganqardio,

saxlT momikarve karavio.

lomi uuklanWo vitire da

fafar davukocne sxvagvar.

zeca azanzare, lazar,

nuRa vicinode, mware,

wyali cocxali da qmnadi,

lazar aqeTake dasZar!

2008

Sokrates und Alcibiades

,,Warum huldigest du, heiliger Sokrates, Diesem Jünglinge stets? kennest du Größers nicht? Warum sieht mit Liebe, Wie auf Götter, dein Aug auf ihn?“

Wer das Tiefste gedacht, liebt das Lebendigste, Hole Jugend versteht, wer in die Welt geblickt, Und es neigen die Weisen Oft am Ende zu Schönem sich.

Sokrates und Alcibiades

“rad ixiblevi, brZeno sokrate,

am ymawviliT isev da isev, sxvas ufro diads ar icnob gana?

did siyvaruliT, rogorc RmerTebs

rad Sehyurebs mas Seni Tvali?“

uyvars sicocxle aRmatebulad, uRrmavdeba

fiqriT da azriT amaRlebuli siymawvile qveynierebas,

zecas miswvdeba, Wvrets ra samyaros, xSirad boloSi

muxls uyrian brZeni kacevi uzenaes mSvenierebas.

Friedrich Hölderlin - Targmani cisana kvernaZe-miqaZisa

Page 30: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 �1

qarTuli

s a m S o b l o S i d a b r u n e b a

haerkeTilno, Tqven, macneno italiisa!

dido mdinarev, Sen alvebiT monapireba!

xmauriano mTagrexilebo, Tqven, Tqven yvelano,

mzian mwvervalno, es kvlav Tqvena xarT?

mSvido savanev! SoriT ocnebebs rom minaTebdi

imeddaSretil, kaeSnian dReRameebSi,

bavSvobis saxlo, da Tqvenc, CemTan moTamaSeno,

hei, xeebo ser-beqobTa, Zvelo nacnobno!

o, ra xangrZlivad gamigrZelda siyrmis simSvide,

siymawvile, trfoba, silaRe!

Sen ki, mamulo! Sen wmindanis dido gaZlebav!

rac iyav, xar da darCi imadve.

WirTa moTmena casa gwevda sixarulebiT,

caTa ganZeuls imravlebdi varamis windad,

uxmobdi Senebs sizmar-cxadSi, roca orgulnic

xetialobdnen ucxo SoreTSi gzaareulni.

roca qalwulni da ymawvilkacni

elvar gulebSi Zlier survils asaTuTeben,

bedisweris, iRblis bogins aRudgebian,

maSin ki ciskris Sen mogeZRvneba zarebis borgva.

siyrmis dReebo, geTxovebiT bilikebo, vardnariano,

moxetialis yvela gzawvrili, gnaxe mSvidobiT,

samSoblov, iZRven Cemi sicocxle, Tanve

makurTxe, mamulis zecav, isev da isev!

Rückkehr in die Heimat

Ihr milden Lüfte! Boten Italiens!Und du mit deinen Pappeln, geliebter Strom!Ihr wogenden Gebirg! o all ihrSonnigen Gipfel, so seid ihr`s wieder?

Du stiller Ort! in Träumen erschienst du fern Nach hoffnungslosem Tage dem Sehnenden, Und du mein Haus, und ihr Gespielen. Bäume des Hügels, ihr wohlbekannten!

Wie lang ist`s, o wie lange! des Kindes Ruh Ist hin, und hin ist Jugend und Lieb und Lust; Doch du, mein Vaterland! du heilig- Duldendes! siehe, du bist geblieben

Und darum, daß sie dulden mit dir, mit dir Sich freun, erziehst du teures! die Deinen auch Und mahnst in Träumen, wenn sie ferne Schweifen und irren, die Ungetreuen.

Und wenn im heißen Busen dem Jünglinge Du eigenmächt`gen Wünsche besänftiget Und stille vor dem Schicksal sind, dann Gibt der Geläuterte die sich lieber.

Lebt wohl dann, Jugendtage, du Rosenpfad Der Lieb, und all ihr Pfade des Wanderers, Lebt wohl! Und nimm und segne du mein Leben, o Himmel der Heimat, wieder!

sicocxlis naxevari

aisarkeba xmeleTi tbaSi

qarvian msxlebiT,

velur vardebiT,

TeTro gedebo,

speto yvavilno,

amborebiT daTenTilebo,

Tavebs CahkidebT

wyarowminda sispetakeSi.

ah! kaeSani Semomadga –zamTris RameSi

sad da ragvarad

vpovo yvavili

an mzis Suq-Crdili?!

dganan kedlebi,

qvadqceulni,

aq, am qarcivSi

qarnacemi TrTian almebi.

HHHHHälfte des Lebens

Mit gelben Birnen hängetUnd voll mit wilden RosenDas Land in den See, Ihr holden Schwäne,Und trunken von KüssenTunkt ihr das HauptIns heilignüchterne Wasser.Weh mir, wo nehm ich, wennEs Winter ist, die Blumen, und woDen Sonnenschein,Und Schatten der Erde?Die Mauern stehnSprachlos und kalt, im WindeKlirren die Fahnen.

Page 31: qarTuli nomerSiadidgvarovnebi Tamaris pirad cxovrebaSic ereodnen. ase, roca Tamaris qmris sakiTxi dadga, isini saqmrod ufro iseT kacs eZebdnen, romelic maTTvis iqneboda misaRebi. pirveli

N5(24) seqtemberi-oqtomberi 2009 �2

qarTuli

redaqciis misamarTi:

Georgischer Verein in Deutschland e.V. c/o Leri Datashvili Roemerhofweg �1c 85748 Garching b. MŠnchen

dagvikavSirdiT: tel.: 0711/12 28 97 26 el. fosta: [email protected]

fffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffgermaniis qarTuli saTvistomos organogamoicema 2005 wlis oqtombridan

Das Organ des Georgischen Vereins in Deutschland e.V.Herausgegeben seit Oktober 2005

damfuZnebel-gamomcemeli:

germaniis qarTuli saTvistomo

saredaqcio kolegia:

nino xabelaSvili (mT. redaqtori)TinaTin CiTinaSvili (redaqtori)nino dalaqiSvilinino cxomeliZe-depperSmidtiekaterine cirikaSvili

Cveni partnioria amerikaSi gamomavali qarTuli gazeTi „mamuli“

- ÏÒÉ ÌÄÂÏÁÀÒÉ áÅÃÄÁÀ ÄÒÈÌÀÍÄÈÓ: - ÒÏÂÏÒÀ áÀÒ. - ÊÀÒÂÀÃ. ÌÀÙÀÆÉÄÁÉÓ ØÓÄËÉ ÂÀÅáÓÄÍÉ, ÄÒÈÉ ÈÅÄÀ ÃÀ ÖÊÅÄ 20 ÀÈÀÓÉ ÅÉÒÔÖÀËÖÒÉ ÃÏËÀÒÉ ÌÏÅÀÂÒÏÅÄ. - ÅÉÒÔÖÀËÖÒÉ. ÀÓÄÈÉ ÀÒÝ ÌÉÍÀáÀÅÓ. - ÀÒÝ ÌÄ.

* * *- ÌÀÌÉ 5 ÌÉÅÉÙÄ ÂÀÀáÀÒÀ ÐÀÔÀÒÀ ÌÉáÏÌ ÌÀÌÀ. - ÚÏÜÀÙ ÛÅÉËÏ, ÒÀÛÉ? - 3 ÀÒÉÈÌÄÔÉÊÀÛÉ ÃÀ 2 ×ÒÀÍÂÖËÛÉ

* * *ÌÉáÏ ÌÉÃÉÓ ÖÝáÏÄÈÛÉ ÓÀÝáÏÅÒÄÁËÀÃ. ÌÄÁÀÑÄ ÄÊÉÈáÄÁÀ: – ÖÊÀÝÒÀÅÀÃ, ÒÀÌÄ ÞÅÉÒ×ÀÓÄÖËÏÁÀ áÏÌ ÀÒÀ ÂÀØÅÈ ÈÀÍ? – ÛÄÉÞËÄÁÀ 98 ÊÉËÏÂÒÀÌÉ ÏØÒÏ ÈÀÍ ßÀÅÉÙÏ? – ÛÄÄÊÉÈáÀ ÌÉáÏ. – ÒÀ ÈØÌÀ ÖÍÃÀ ÀÒÀ! – ÐÀÓÖáÏÁÓ ÌÄÁÀÑÄ. ÌÉáÏ ÌÉÖÁÒÖÍÃÀ ÃÀ ÈÀÅÉÓ ÝÏËÓ ÄÖÁÍÄÁÀ: – ÌÀÒÏ, ÜÄÌÏ ÏØÒÏ, ÀÌ ÊÀÒÂÌÀ ÊÀÝÌÀ ÈØÅÀ, ÒÏÌ ÛÄÍ ÀØÀ ÒÜÄÁÉÏ!ÐÀÝÉÄÍÔÓ ÌÉÉÚÅÀÍÄÍ ×ÓÉØÉÀÔÒÉÖËÛÉ. ÄØÉÌÉ ÄÊÉÈáÄÁÀ:

- ÛÄÍ ÅÉÍÀ áÀÒ? - ÍÀÐÏËÄÏÍÉ. - ÀÀÀ, ÛÄÍÍÀÉÒÉ ÉÌÐÄÒÀÔÏÒÄÁÉ ÀØ ÁÄÅÒÉ ÂÅÚÀÅÓ. - ÒÀ ÉÌÐÄÒÀÔÏÒÉ, ÒÉÓ ÉÌÐÄÒÀÔÏÒÉ, ÌÄ ÍÀÌÝáÅÀÒÉ ÍÀÐÏËÄÏÍÉ ÅÀÒ.

* * *- ÛÄÌÉÞËÉÀ, ÜÄÌÉ ÌÏÍÀÝÄÌÄÁÉÈ ÏÐÄÒÀÛÉ ÌÏÅáÅÃÄ? - ÒÀ ÈØÌÀ ÖÍÃÀ, ÈÖ ÁÉËÄÈÓ ÀÉÙÄÁÈ.

* * *ÌÀÙÀÆÉÀÛÉ: ÄÓ ÐÀÒÀÛÖÔÉ ÊÀÒÂÉÀ? ÒÀ ÈØÌÀ ÖÍÃÀ. ÒÏÌ ÀÒ ÂÀÉÛÀËÏÓ? ÌÀÛÉÍ ÌÏÁÒÞÀÍÃÉÈ ÃÀ ÂÀÌÏÂÉÝÅËÉÈ.

* * *×ÒÀÂÌÄÍÔÉ ÓÀÉÍ×ÏÒÌÀÝÉÏ ÂÀÌÏÛÅÄÁÉÃÀÍ: “ - ÀáËÀ ÊÉ - ÊÖËÔÖÒÉÓ ÀÌÁÄÁÉ. ÂÖÛÉÍ: ÓÀÊÖÈÀÒÉ ÓÀáËÉÓ ßÉÍ, ÓÀÌÉ ÂÀÓÒÏËÉÈ ÌÏÊËÄÓ ÓÉÌ×ÏÍÉÖÒÉ ÏÒÊÄÓÔÒÉÓ ÃÉÒÄØÔÏÒÉ.”

i u m o r i

ISSN 1���-���1