Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

  • Upload
    idlisen

  • View
    242

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    1/167

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    2/167

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    3/167

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    4/167

    I Wasim, Masinisa,Masiba, Dihya d yemma-tsen.

    I akk wid zizen fell-ane$d wid i$ef nekkni zizit.

    I wid akk yesselmaden d wid ilemmdentutlayt tamazi$t.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    5/167

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    6/167

    TazwartII wwaakkkkeenn aadd nneerrnnuu aassuurriiff nnnniivveenn $$eerr zzddaatt,, aassssaa,, aadd nneesssseennkkeedd aammaahhiill dd aammaayynnuutt.. AAddlliiss--aa,, dd yyiiwweenn wwaallllaall ii dd--nnggaaggeerr iiffaasssseenn nn yyaall wwiinn yyeebb$$aann aaddyyeessnneerrnnii aasswwiirr--iiss,, ddii ttuuttllaayytt.. DDaanneellmmaadd,, ddaasseellmmaadd nnee$$dd wwaayyeevv,, nneessssaarraamm

    kkaann aaddtt--aaffeenn dd ttaaggnniitt ii uussiillqqeeyy nn ttmmuussnniiwwiinn--nnsseenn..

    SSii ttaazzwwaarraa,, ttuu$$nneebb$$aa--tt aadd yyiillii dduummmmiidd ddaayymmii aarraa ttaaffeevv ddeegg--ss,, aa ggmmaa nnee$$ aa wweellttmmaa,, aaaass yyiixxffaawweenn ii ii ggeebbrreenn ttiibbuuddaa,,iilluuggaann dd iisseeggzzii yyeennss iimmeeddyyaatteenn dd wwaaaass ttffeellwwii yyiinn.. SS wwaayyaa,, nneerreevv aadd aass--nneeffkk yyiiwweenn wwuuddeemmaattrraarr ii uummaahhiill ii

    dd--nneesssseewwjjeedd.. MMaatteellllaa kkrraann ttuuccccvvaa ttaaffeessssaasstt aarraadd--iibbaanneennddeegg--ss,, aaddaa$$--ttiillii kkaannddttaammssiirrtt ii uuzzeekkkkaa..

    II uussiihhrreeww nn tteeggzzii dd uusseemmrreess,, nneeffkkaa--dd aazzaall nn yyaall aawwaall aammaazzii$$ ss ttuuttllaayytt ttaaffrraannssiisstt.. SSii ttaammaa,, nneessffaallllaatt aakkkkeenn aaddyyeeffkk wwaayyaa,, uuggaarr uuffuudd ii wwaaaass nn yyeemmddaanneenn;; ssii ttaammaa

    nnnniivveenn,, nneebb$$aa aadd yyiillii dd aasseebb$$eess ii wwii yyeevv,, ii ttuu$$aalliinn $$eerr ttuuttllaayytt--nnsseenn nnee$$ii uusseekkffeell nn TTmmaazzii$$tt..

    NNeeqqqqaarr,, nneekkkknnii ss LLeeqqbbaayyeell AAdd tteemmlliill ttaassaa dd wwii aayy ttuurreeww.. AAssiirreemm--nnnnee$$ddaakkkkeenn aaddyyaaff wweeddlliiss--nnnnee$$aammvviiqq--iiss,, aammaa ddeegg uu$$eerrbbaazz,, ddii ttwwaaccuulltt,, ddii ttmmaarriitt nnee$$ ddii yyaall ttaammkkaarrvviitt

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    7/167

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    8/167

    Tt Xvx x y|? tx wtttzx? wx tt? xx

    tx wy|? t t xt| wx vx x tzx x x xx t|A

    i | vvx wx x |xt? x t |z||x?x x txt? xx|zt |xx |x t ttzx wx [x |ux? x {t| x wxtx wx wxwxxx x ux w|A

    T vx xyyx? tyw|xx wx vt|tvx? vx |x

    x x x |wtA ct v| w tzx y|? txv tzx w Ytt|A Wx x|vt| x wx |txwx xxt w x|x ztt|vt w? wt vxxtzxA

    at|? wx xyy vxt|x? wx x t? t|x

    t xxx w|yy|v? x tyt|x t||t| wxz|x t|| x wx xx | ttt|x xtA_x vw wx yt| ut wx tv|x x wx zx|xx tt|z{xA

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    9/167

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    10/167

    Prsentation :

    Cet ouvrage se veut un manuel gnral et pratique delangue amazighe. On y trouve des dfinitions et des rglessoutenues par des exemples clairs et diversifis ainsi quedes tableaux explicatifs pour une meilleure assimilation

    de lusager. Le mot y est prsent dans ses diffrentesclasses et formes. Les types de phrases, les noncs etles propositions y sont tudis.

    Avec ce travail, la morphologie et la syntaxe de lalangue du regrett Mouloud Mammeri ne sera un secretpour personne. Il renferme les diffrentes mthodesdanalyses : grammaticale, logique et littraire. Cettetude de Tamazi$t est faite en Tamazi$t, avec uneterminologie en Franais pour un meilleur profit. Ellecomporte onze (11) parties :

    Le nom et ladjectif qualificatif. Le verbe et sa conjugaison. La drivation. Les pronoms. Les prpositions, les conjonctions et les adverbes.

    Les nombres et leurs drivs. La ponctuation.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    11/167

    Les fonctions nominales. Les temps verbaux La phrase et la proposition. Lanalyse.

    Etant enseignant de Tamazi$t, lauteur compte investirson exprience acquise sur le terrain pour ventuellement

    tenter de rpondre aux besoins et exigences du domaine.Pour donner un lan notre langue ancestrale, des tudesde ce genre son indispensables. Nous voulons la propulserdans le concert des langues vivantes modernes etpersonne ne le fera notre place.

    Un espace gographique vaste et trs important existe :TAMAZGHA. Des communauts amazighes trsimportantes vivent en Europe et en Amrique, avecparfois un statut des plus respectables. Ne pourront-ellespas contribuer la ralisation du rve de millionsdHommes Libres ? Et ne pourra-t-on pas profiter des

    moyens modernes de la technologie, comme linformatiqueet lInternet? Le proverbe ne dit-il pas qu Il ny a pasmeilleur messager que soi .

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    12/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    IXEF I: ISEM D YEGLEMLE NOM ET LADJECTIF QUALIFICATIFISEMLE NOM

    Isem d awal ameskil yemmalen amdan, a$ersiw ne$ ta$awsa. Isemn t$awsa yezmer ad yili d akmam ne$ d amadwan. Isem akmam dwin yerzan ayen iwumi nettulfu: i nerr, i nettaaf, i izemren adyers $ef tfekka-nne$ (avu).Si ama nniven, isem amadwan d ayen id-izerrin deg walla$, ur nezmir ad t-ner ne$ ad t-neefImedyaten

    Amdan A$ersiw Ta$awsaAKMAM AMADWAN

    Taqcict Uccen Adlis TilelliYuba Aruy Tagut Tameddit

    Kahina Izinzer Akal Axemmem

    Isem amatu:Le nom commun

    Isem amatu d isem i izemren ad imel aas t$awsiwin ne$ tgemsin i

    yettemcabin.Md:: agellid, acennay, taselmadt (d tigemsin).

    Adrar, taftist, adfel ( d ti$awsiwin).

    Isem uzzig:Le nom propre

    Isem uzzig d isem yerzan yiwet tegmest, yiwet t$awsa ne$ aas;ma sant yiwet tmagit i ur nettbeddil ara.

    Md: Masensen, Iflisen, Baya(d ismawen uzzigen mmalentigemsin).

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    13/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Aheggar,Tici, Mizrana(d ismawen uzzigen mmalen

    ti$awsiwin).

    Tamawt:Ismawen uzzigen ttarun akk s usekkil ameqqran, di tazwara.

    Ismawen uddisen:Les noms composs

    Llan yismawen uddisen yedduklen, d yiwen wawal (amagraman),wiyev qqimen deg-sen iferdisen akken llan (tislit n waman).

    Gar-asen, ad naf ismawen uddisen i yettwassnen di tutlayt n yalass.

    Md:: Ibiw n yilef d im$i.Aksum n wuglan d ta$awsa .Tinejdemt n liv d a$ersiw .

    Si tama nniven, llan yismawen i d-yekkan si tutlayt talatinit d

    yismawen ussnanen imaynuten.

    Md:: Adikaliter mraw ilitren.Akilumiter agim imitren.Tasnakta tussna + tikti.Tasnilsit tussna + iles (tutlayt).

    Tuddsa s bu:Bu terurt(amalay) : M terurt(unti).Burekku(bu + rekku);tabuzewwa$t( bu + azewwa$ di taggara n

    wunti).

    Tuddsa s Ayt, At (iderman):At ebbas, Ayt Yeya Musa, At Zmenzer

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    14/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Ismawen n Trakalt:Les noms de gographie

    Ismawen n trakalt d ismawen uzzigen yerzan timura, tuddar,

    timdinin, idurar, isaffenMd:Tizi Wezzu, Tizi ennif, Tawrirt n Musa, I$il (n) li

    Tafelwit n yismawen uddisen:Tableau de noms composes

    Iferdisen ntuddsa Im an Ti awsiwin I ersiwenIsem + isem Iles ufunasIbiw n yilefAmeu$ n yilef

    Tu$mest n tem$artAberquq n ta$avtAbelluv urumiTaduvt n wulliTivt n tejqaAsennan n we$yulArir n yigranFudel$em

    Aman n tasa A$yul n lexlaTinejdemt n liv

    Isem +iglem Ajanjal aberraniA$anim arab Amergu amezda$Aqelqul azegzawAmcic aqerunAmyag +isem Amagramanidelmum Amager isaffenCuff mejjir

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    15/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Ismawen n timmarewt:Les noms de parent

    Ismawen n timmarewt rzan imeslaven n twacult ne$ imdanen

    yettemyilin. Aas yismawen n timmarewt ur sin ara ti$ri

    tamezwarut:Baba, yemma, gma, weltma, dadda, nanna .Ismawenemmi, emmti, xali, xalti, jeddi, jida; kkan-d si tutlayttarabt.

    Tafelwit n yismawen n timmarewt:Tableau des noms de parent

    A M A L A Y U N T IA s u f a s g e t a s u f A s g e tjeddi ijedditen jida, setti tijidatin, tisettitin

    baba ibabaten yemma tiyemmatin

    gma ayetma, atmaten,

    ayetmaten

    weltma yessetma,

    tiyessetmatin

    dada idaddaten nanna tinannatin

    mmi,

    memmi

    arraw yelli yessi

    mmi-s n

    gma

    arraw n gma yelli-s n gma yessi-s n gma

    ayyaw ayyawen tayyawt Tayyawinmmi-s n

    weltma

    arraw n weltma yelli-s n weltma yessi-s n weltma

    mmi-s n

    mmi

    arraw n mmi yelli-s n mmi yessi-s n mmi

    mmi-s n

    yelli

    arraw n yelli yelli-s n yelli yessi-s n yelli

    emmi mumi emmti mumati

    xali xwali xalti Xwalati

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    16/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    mmi-s nemmi

    arraw n emmi yelli-s n emmi yessi-s n emmi

    mmi-s n

    xaliarraw n xali yelli-s n xali yessi-s n xali

    argaz nemmti

    irgazen nmumati

    tameut n emmi tilawin n mumi

    argaz n

    xalti

    irgazen n xwalati tameut n xali tilawin n xwali

    argaz n

    yemma

    ? tameut n baba tilawin n baba

    am$ar im$aren tam$art tim$arinargaz irgazen tameut tilawin

    alwes ilewsan talwest tilewsatin

    aslif islifen taslift tislifin

    arbib irbiben tarbibt tirbibin

    mmi-s n

    welwes

    arraw n welwes yelli-s n welwes yessi-s n welwes

    mmi-s ntelwest

    arraw n telwest yelli-s n telwest yessi-s n telwest

    takna takniwin

    mmi-s n

    takna

    arraw n takna yelli-s n takna yessi-s n takna

    avewwal ivewlan tavewwalt tivewlatin

    TALIWIN N YISEM:Les formes du nom

    S umata, isem $ur-s snat tewsatin, sin yemvanen d sin waddaden:

    Snat tewsatin:Deux genres

    -Amalay::Aqcic, awtul, axxam.-Unti: Taqcict, tawtult, taxxamt.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    17/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Sin yemvanen:Deux nombres-Asuf: Anelmad, tamurt, afus.-Asget: Inelmaden, timura, ifassen.Sin waddaden:Deux tats-Addad ilelli: Anelmad yura. -Addad amaruz: Yura unelmad.

    1. Tawsit:Le genreAmalay izewwir s te$ri: iles, udem, amger;maca llant tsuraf anidaizewwir s tergalt: dadda, bururu. Llan kra yismawen san kan yiwettewsit:

    a- d amalay kan : imi, adlis.b- d unti kan: tawla, tunt.

    Asile n wunti:Formation du fminin

    S umata, yettili usile$ n wunti, s t di tazwara d taggara t-----t,md:ilef /tileft. Si tama nniven llant tal$iwin tiyev i usile$ n wunti:

    t di tazwara, wt di taggara, md : ameksa / tameksawt. t di tazwara, yt di taggara, md: a$erda / ta$erdayt. t di tazwara, ct di taggara, md : avad / tavadect. t di tazwara, ti$ri a di taggara, md : agaref / tagarfa. t di tazwara, ti$ri i di taggara, md : asusem / tasusmi.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    18/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Tamawt:Di kra yismawen, unti izewwir s usekkil nniven: ulli (yezwar s te$riu), lmut ( yezwar s tergalt nniven).

    Inumak n wunti:Les sens du fminin

    Unti yessenfalay asimey (asemi), tawtemt ne$ tayant.

    a- Asimey (asemi):Aqejjir / taqejjirt, aqemmuc / taqemmuct.

    b- Tawtemt:Aselway / taselwayt, aydi / taydit, itbir / titbirt.

    c-

    Tayant (yiwet seg waas):Ifires / tifirest, azemmur / tazemmurt.

    Tamawt:Llan yismawen ideg mgaraden wunti d umalay, deg uar.Imedyaten:azger tafunast (zgr fns)

    iiqel tasekkurt (ql skr)

    2. -Amvan:Le nombre

    a-asuf:deg-s yiwen wemdan, u$ersiw ne$ yiwet t$awsa.b-asget::deg-s aas (ugar n yiwen) yemdanen, i$ersiwen ne$t$awsiwin.

    A s u f A s g e tA m d a n Argaz IrgazenA e r s i w Awtul IwtalT a a w s a Adrar Idurar

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    19/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Tamawt:Llan yismawen i yesan kan yiwen wemvan:a - d asuf kan: temlel, talwit.b - d asget kan:aman, imetman, tuccanin (im$i).

    Asile n wesget:Formation du pluriel

    Xas yettili ubeddel n te$ri tamezwarut, annect-a ur igeddez ara iusile$ n wesget. Asile$ n wesget yettili:

    1- S tehrayt:Ilef / ilf an, tileft / tilfatin.

    2- S temlellit::Amcic / imcac, tamcict / timcac.

    3- S temlellit d tehrayt::Izimer / izamaren, tizimert / tizamarin.

    4- D amalay:(yeffe$ $ef ulugen)gen):Ass /ussan, timmi / tammiwin.

    Tamawt:Ismawen ijenaven i d-yusan si tutlayt tarabt yeqqimen di tal$a-nsen

    tamezwarut, tt$iman di tal$a-nsen n wesget taqburt ne$ ttbeddilen amwacemma:lhemm lehmum ddwa ddwawiloar loiran lbir lebyur

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    20/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Ti ri tamezwarut:La voyelle initiale

    Ti$ri tamezwarut, ger wasuf d wesget, tettili akka:

    Ti rita1ut

    Tahrayt Tamlellit Tamlellit dtehrayt

    Amalayai axxam/ixxamen afrux/ifrax abrid/iberdanii i ger/i gran tiddest/tiddas ibiw/ibawenaa addad/addaden tarda/tardiwinau ass/ussania iccer/accaren

    iu iv/uvan

    Tal iwin tigejdanin n wesget:Formes principales du pluriel

    Tal$iwin usile$ n wesget ggtent, llant 04tal$iwin tigejdaninqqnent-d $ur-sent aas n tiyev:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    21/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Asget s tehrayt:Pluriel avec dsinence

    Amalay Untian atin

    en in

    awen awin

    iwen iwinwen win

    ten tin

    yen yin

    nn,en+tussda

    Imedyaten alwes / ilewsan, talwest / tilewsatinilef / ilfan, tileft / tilfatinugel / uglan, tulmut / tulmatin

    aselmad/iselmaden, taselmadt/tiselmadinigellil / igellilen, tigellilt / tigellilinuday / udayen, tudayt / tudayinilem / ilmawen, tilemt / tilmawin

    udem / udmawen

    afer / afriwen, ti$irdemt / ti$iredmiwinameksa/imeksawen, tamusni/timusniwinifiri / ifiriwen, tidi / tidiwin

    igi / igitenadda / addaten

    acenwi / icenwiyen, tacenwit / ticenwiyinunti / untiyen, tuntit / tuntiyin

    azara / izaran

    avar / ivarren

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    22/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Asget s temlellit:Pluriel avec alternance

    Tamlellit Amedyaa / i-a tamart / timiraa / iwa tala / tiliwae / u-a tagest / tigusai / a(y) targit / tirgai / (y)a tasirt / tisyari / (w)a tigi / tiegwa---a taluft / tilufa---w targa / tiregwaa-a / u-a asalas / isulasa-e / i-a asakwen / isikwana-e / u-a amayeg / imuyaga-i / i-a tamazirt / timizara-i / u-a(y) tacacit / ticucaya-u / u-a asaru / isurai-e / i-(w)a idikel / idikwali-e / u-a igider / igudari-a / u-a azital / izutalu-e / u-a asumer / isumar

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    23/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    -a / u-a adrar / idurarTussda / w tasevva / tisevwaAsget s temlellit d tehrayt: Pluriel avec alternance et dsinence

    Tamlellita / iwin a / win a / u-an a / en, in i / an, atin i /a-en i / awen, awin i / an, atin i / aS-en, a-tin u / an, atinu / awen u / an, atinu / in u / aS-en i-e/ a-a-en,a-a-in Sa / -San Si / -Swan Su /-Sen, - Sin S / -Swan

    Amedya tabarda / tibardiwin

    tamilla / timillwinaar / iuranaekkaz / iekkzen, taekkazt / tiekkzin

    isli / islan, tislit / tislatin ibiw / ibaweninebgi / inebgawen, tinebgit / tinebgawinazniq / izenqan, tazniqt / tizenqatin i$il / i$allen, ti$ilt / ti$altin

    aulfu / iulfan, tulmut / tulmatinusu / usawenamzur / imezran, tamzurt / timezratin ta$rudt / ti$erdinafus / ifassen

    izimer / izamaren, tizimert / tizamarin

    avewwal / ivewlan, tavewwalt / tivewlatinigenni / igenwanawevvuf / iwevfen, tawevvuft / tiwevfin aekka / iekwan

    Tamawt: S d asekkil ussid.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    24/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    -S d tukksa n tussda.

    3- Addad: Ltat

    Addaden d tal$iwin i yezmer ad yesu yisem ne$ awal nniven ilmendn wadeg-is (n wemkan-is), di tefyirt d wawalen i t-isuman.

    a. Addad ilelli:Ltat libre

    Addad ilelli d tal$a tamagnut n yisem ideg ur yuriz ara $er kra nwawal nniven s ususru. Md : Tagrest tekfa.

    b. Addad amaruz: Ltat li(annexion)

    Addad amaruz d tal$a n yisem yurzen s ususru $er wawal i yevfer. S

    umata, yettili ubeddel di te$ri tamezwarut, maca, tikwal, ur d-yettili

    ara ubeddel. Addad ilelli Addad amaruzTa grest tekfa. Tekfa te grestAss yuli. Yuli wass.Tafsut ad d-tas. Ad d-tas tefsut.

    Ti ri tamezwarut:La voyelle initiale

    Yettili-d wemgired ger sin waddaden, akka:Tal a Amalay Tal a Untia waweu

    asif / wasifabrid / webridafus / ufus

    ta tatetta ga / ta gatamsirt / temsirttamurt / tmurti yiye

    iiles / yilesiqcer / yeqceri genni / i genni

    ti titet

    tileft / tilefttiqcert / teqcerttilelli / tlelli

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    25/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Tamawt:-Amalay ibeddun s u, yettu$al wu , di tazwara-s, deg waddadamaruz.-Unti ibeddun s tu ne$ s te, ur yettbeddil ara deg waddad amaruz.

    Ismawen irmeskilen n waddad:Noms tat invariable

    Tuget n yismawen irmeskilen n waddad d ijenaven, kkan-d si

    tutlayin nniven, ur ttumaz$en ara. Aas gar-asen zewwiren s te$rimaca ur llin ara d imalayen. Daymi ur zmiren ara ad beddlen.Neqqar-asen:Ismawen irmeskilen n waddad .Imedyaten:a / a: Albanya / Albanya, Amestirdam / Amestirdam.

    i / i: Iran / Iran, Izmir / Izmir.u / u: Usetralya / Usetralya, Urugway / Urugway.Targalt:Maser / Maser, Kanada / Kanada.Melmi yettili waddad amaruz?Cas dexistence de ltat dannexion

    Yettili wawal deg waddad amaruz mi ara yesu yiwet si twuriwin-a:

    1. Asemmad arusrid-------Tura tabrat i tselmadt.2.Asemmad anez$an:

    n wadeg-----------Yegzem webrid, di Delles. n wakud-----------Ixeddem Yuba, deg yiv. n t$ara-------------Zegren abrid, s tazzla. n yeswi------------U$en-d azger i tmecrevt.

    u tu ulmu / wulmu tu tu tulmut / tulmutte te temlel / temlel

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    26/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    n tmentilt----------Yekkaw si fad.3. Asemmad asegzay amaruz:

    umeggay------------Ugment tullas aman. n wubdir-------------Ye gzem webrid di Delles. n wuddid n wemyag usrid---Tura-tt, tebrat-nni. n wuddid n wemyag arusrid-Yefka-as uselmad adlis,

    unelmad. n wuddid n tenze$t-Tga deg-s aman, tecmuxt . n yisem--------------D Masil, umenzu. n yeglem------------D tiberkanin, wallen-is. n wemqim----------D wa, unemhal. n wuddid n wesnekdan-Ha-t, webrid. n wuddid usestan--Anida-tt, tsarut?

    4. Asemmad agucclan: n yisem---------------Neswa aman n tala. umernu---------------Ufgen aas izivav. n yeglem-------------Qasi d unciw uqerru. n wemqim-----------D wid n tala i neswa. n wemvan------------D iger n sin watmaten.Tamawt:Tinza$ ar, war (bla), s(n tnila) d s ur, sselkament addad ilelli.

    Melmi yettili waddad ilelli?Cas dexistence de ltat libre

    Yettili wawal deg waddad ilelli ma ur yelli waruz deg ususru gar-as d

    wawal nniven i t-yezwaren. Tiwuriwin n waddad ilelli d ti:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    27/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    1- Asemmad usrid:-----------Yeswa wemcic aman.2- Asemmad war tanze$t:

    n wadeg----------------Qqim, dinna. n wakud----------------Ad d-asen, tameddit. n t$ara------------------La yettugir, timendeffirt. n tesmekta-------------Tewzen tfeqqust-aakilugram. uzegzi------------------Ixeddem axeddim igerrzen.

    3- Asemmad asegzay ilelli: umeggay---------------Tullas ugment aman. n wubdir---------------Amakar yettwaef. n wuddid n wemyag usrid--Tabrat-nni, tura-tt. n wuddid n wemyag arusrid-Anelmad, yefka-as uselmad adlis. n wuddid n tenze$t----Tacmuxt, tga deg-s aman. n yisem-----------------Amenzu d Masil. n yeglem---------------Allen-is d tiberkanin. n wemqim-------------Anemhal d wa. n wuddid n wesnekdan-Abrid ha-t. n wuddid usestan-----Tasarut anida-tt?

    4- Asemmad ilelli usiwel:----Aksil, gma, yeqqar diBumerdas.

    ----Kker, Linda, ad teev imensi.

    5- Isemmaden inez$anen i sselkament tenza$ ar, war, s (ntnila):

    --Azzel ar aseklu-inna.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    28/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    --As-d s axxam.--Itett war tiflewt.I G L E M (ARBIB):

    Ladjectif qualificatif

    Iglem d awal ameskil i yemmalen ta$ara n yisem ne$ amek iga. Iglemyevvafar uglim deg wemvan d tewsit, md:Am$ar afermac. Im$aren ifermacen. Tim$arin tifermacin.

    uglim iglem uglim iglem uglim iglem

    asuf amalay

    asuf amalay asget amalay

    asget amalay asget unti asget unti

    TALIWIN N YEGLEM:Formes de ladj. qualificatif

    Iglem am yisem, yezmer ad yesu snat tewsatin, sin yemvanen d

    sinwaddaden :

    a) -Snat tewsatin-Amalay: Amcic amellal.-Unti: Tamcict tamellalt.

    b) -Sin yemvanen:-Asuf: Amcic amellal.-Asget::Imcac imellalen.

    c) -Sin waddaden:-Addad ilelli:Aqerru aberkan. -Addad amaruz:Aqerru uberkan.

    Unti n yeglem:Le fminin de ladj. qualificatif

    Unti n yeglem yettili s tmerna n t n wunti di tazwara d taggara :amellal / tamellalt, uzyin / tuzyint, imseggem / timseggemt.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    29/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Asget n yeglem: Le pluriel de ladj. qualificatif

    Yettili usile$ n wesget n yeglem s tehrayt ne$ s temlellit .

    Imedyaten:a-S tehrayt:

    Afessas / ifessasen, tafessast / tifessasin.b-S temlellit:Aneggaru / ineggur a, taneggarut / tineggura.

    Addad amaruz n yeglem:Ltat dannexion de ladj. qualificatifS umata, yettili waddad amaruz n yeglem am waddad amaruz deg

    yisem:

    Tal a Amalay Tal a Untiawe aqbur / weqbur tate taqburt / teqburtau amezwaru/umezwaru tat tamezwarut/tmezwarutiye iqburen / yeqburen tite tiqburin / teqburinii imezwura / imezwura tit timezwura / tmezwurauwu ubrin / wubrin : tutu tubrint / tubrint

    Tamu li ef waddaden:A propos des tats

    Ma nessiked $er tal$iwin n wawalen ad tent-naf skant (bnant) akk

    $ef ilugan (d amyag, d isem). Deg wayen yerzan tal$iwin n yisem,

    nettaf d akken d isekkilen i isuman ti$ri tamezwarut, deg waddad

    ilelli, i yemmalen amek ara tili tal$a n waddad amaruz. Ma ad yili

    ubeddel ne$ ala, si tama, ma yella ubeddel amek ara d-yili, si tama

    nniven. er tafelwit-a yerzan tal$iwin n sin waddaden:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    30/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Ti ritamezwarut Tirgalin ivefrenti ri tamezwarut Tisawalin Imedyaten

    au yiwet 3 ne$ ugar a$erbazu$erbazawe snat snat ne$ ugar Adrarwedrarawa yiwet 2 ne$ ugar addalwaddalii yiwet 3 ne$ ugar inelmadeninelmadeniye snat snat ne$ ugar Iwtalyewtali yi yiwet

    yiwet ne$ ugarilesyiles

    targalt

    tussidt

    Icceryiccer

    uwu UdemwudemD tidet, llant kra tal$iwin n waddad amaruz deg-sent tisuraf.

    Annect-a yesra anadi i tukksa n wuguren: Yessefk ad mmuggenwumu$en n tsuraf akk i yellan i yal tal$a. Imusnawen ara d-yessuff$en imawalen, deg yimal, ilaq-asen ad fken azal i waya.

    Amawal Taqbaylit-Tafransist n J.M Dallet d amedya igerrzen.Tussna yessefk-as ad taf amkan-is i wesnefli d usetrer n tutlayt-nne$,

    maca ur ilaq ara ad nbeddel udem i tmeslayt n yal ass i ssnen

    yemdanen, i ttmeslayen. D ayen ibanen, mai d asnulfu ara d-

    nesnulfu tutlayt, imi tella $er wegdud.

    S waya aql-a$ ur neddi ara deg yiwen webrid d kra n watmaten-

    nne$ i d-igan kra isumar anida ttwakksent snat tal$iwin s wazal-nsent

    ideg i d-tkeccem te$ri e deg waddad amaruz d tayev ideg urtettbeddil ara te$ri i [awe, iye, ii].Segmi neb$a ad nerez tutlayt-nne$, tamezwarut n tmezwura, ilaq

    ad nezwir seg weraz n tgejda i$ef tbedd seg wacal igiman

    iseggasen aya. Gar-asent:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    31/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Tamsertit d waddad amaruz.Amside$ ger tal$iwin umalay d wunti, di sin waddaden, ilellid umaruz.

    Amside$ ger tal$iwin n yisem d tid n wemyag: isekkilen ntazwara n yisem yellan deg waddad amaruz am imataren

    udmawanen n tazwara deg wemyag yeftin.

    er imedyaten di tfelwit-a tasrewsant:AMALAY UNTIisekkilenn tazwara isemamaruz amyagyeftinisekkilenn tazwara isemamaruz amyagyeftinye ye$zer ye gzem te te$zert te gzemyi yi ger ad yili ti tidet ad tilii imensi ibedd t tnelmadt tbedd

    -a wasif ad yaf ta tamurt ad taf-u wudem yu$al tu tussna tu$alAlugen:Mi ara neb$u ad naru isem (ne$ awal nniven) deg waddad-isamaruz, ad t-nerr d asemmad anez$an s er:

    Aselway $er uselwayAdrar $er wedrarAsif $er wasifI genni $er i genniItran $er yetranIij $er yiijUffal $er wuffalTame$ra $er tme$raTamdint $er temdintTala $er talaTizi $er tizi

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    32/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM

    Tirget $er terget IXEF II: AMYAG: LE VERBE

    Amyag d awal ameskil ifettin. Nettaf deg-s sin yericen:

    1-Afeggag:

    yegberaar (tirgalin) + ti$ra:-Aar yemmal anamek.-Ti$ra mmalent timeri.

    2- Imataren:

    -Yella umatar udmawan (azwir, adfir): yemmal udem wi$er

    yefti wemyag. -Imataren nniven: mmalen timeri tussidt (amatar n

    wussid tt, tussda n tergalt).Tamawt:

    -Deg yemyagen isuddimen rennun-d imataren nniven: n weswa$(s), n wettwa$ (ttwa, ttu), n wemya$ (my).

    Imedyaten:(Ad) yaru: y : d amatar udmawan.

    aru: d afeggag (r d aar), (a-u d ti$ra mmalenturmir).

    Nettemyaru: ne: d amatar udmawan.tte: d amatar n wussid (amyag yefti $er wurmir ussid).my: d amatar n wemya$.aru: d amyag.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    33/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Tal a taerfit:La forme simple (linfinitif)

    Tal$a taerfit d tal$a n wemyag send ad yefti. D nettat i d tameyant

    di tal$iwin n wemyag (ulac deg-s imataren), md: aru, del, kcem,muqel, ini, sel

    Imyagen iluganen d yerluganen: Les verbes rguliers et irrguliers

    Amyag alugan:Le verbe rgulier

    Amyag alugan d amyag ideg tal$a n wurmir temgarad $ef tin n yezri:

    md:amyag kcem---urmir::(ad)yekcem, (ad) kecmenizri : yekcem, kecmen

    Amyag arlugan:Le verbe irrgulier

    Amyag arlugan d amyag ideg tal$a n wurmir temgarad $ef tin n yezri:md: amyag kcem---urmir: (ad) yazzel, (ad) azzlen

    izri : yuzzel, uzzlen

    Imyagen n t ara:Les verbes de qualit

    Amyag n t$ara d amyag arlugan i yemmalen ta$ara n wubdir ne$

    addad-is (amek iga).

    Md: Amyag imlul / Mellul wedfel=D amellal wedfel .Amyag iwzil/ Wezzil wass . =D awezzlan wass .

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    34/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Tamawt:Akk imyagen n t$ara nezmer ad d-nessuddem seg-sen igelman:Ihriw ahrawan, tahrawant, ihrawanen, tihrawanin.Uzur azuran, tazurant, izuranen, tizuraninIfsus afessas, tafessast, ifessasen, tifessasin.

    Zegzew azegzaw, tazegzawt, izegzawen, tizegzawin.

    Imyagen isenvanen d yersenvanen :Les verbes transitifs et intransitifs

    Amyag asenvan:Le verbe transitif

    Amyag asenvan d amyag i yettawin (i yesan) asemmad usrid::md: Amyag sew Teswa teqcict aman.Amyag ddem Yeddem wergaz agelzim.

    Amyag arsenvan:Le verbe intransitif

    Amyag arsenvan d amyag ur nettawi ara (ur nesi ara) asemmad

    usrid:Md: Amyag rwel----Awtul yerwel.

    Amyag azzel---Aydi yettazzal.

    Tamawt:Llan yemyagen i izemren ad ilin si tama, d isenvanen, si tama nniven,

    d irsenvanen:

    Md: YegzemwebridAmyag gzemd arsenvan (Amatar udmawan yed ubdir).

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    35/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Yegzem wedfel abridAmyag gzemd asenvan (Amatar udmawanye d ameggay).

    Timera d tal iwin:Llantsmuset tmera:

    oIzri:Izri yemmal ayen yezrin ifukk , md: yeffe$, temmut, ne$ra.oUrmir:Urmir yemmal tigawt taerfit, md: ad yeffe$, ad temmet, adn$er.oUrmir ussid:Urmir ussid yemmal tigawt yettalsen ne$ tanumi, md: iteffe$,la tettmettat, neqqar.oAnav:Anav yemmal asendeh (tasunva) $ef tigawt taerfit, md: ff$et,ddu, $remt.oAnav ussid:Anav ussid yemmal asendeh $ef tigawt yettalsen ne$ tanumi,

    md: teff$et, teddu, qqaremt.Tafelwit n tmera:Tableau des aspects

    Ha-tt-a tfelwit n tmera s imedyaten: Timera Ilaw ibaw Ama unilaw ibawIzri tlemvev ur telmidevara

    ilemden ur nelmid ara

    Urmir ad tlemvev ara ilemdenUrmirussid

    tlemmvev ur tlemmdev

    ara

    ilemmden ur nlemmed

    ara

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    36/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Ama un:Tella yiwet tal$a ur nfetti ara neqqar-as ama$un. Ama$un mai dtimeri xas akken tebva $ef 3 yericen ilmend unamek:Ama un n yezri: yeff$en, yeddan, ye$ran. Ama un n wurmir: ara yeff$en, ara yeddun, ara ye$ren.Ama un n wurmir ussid : iteff$en, iteddun, yeqqaren.Tasemlilt:Synthse

    -Urmir d wanav ur sin ara tal$a tibawt.-Anav d wanav ussid ur sin ara ama$un.-Yal ama$un yevvafar timeri-s.

    Amatar uma un:Laffixe du participe

    Amatar uma$un ilaw n yemyagen imugna deg-s sin yericen: y(i) ditazwara, n di taggara. Amatar uma$un ibaw deg-s kan n di tazwara.

    a. ilaw: i(y)-------------nmd: ilulen, yuran Tal$a n wudem3.sf+ n.

    b. ibaw: ur n-------------md: ur nlul, ur nuriTal$a n wudem1.gt.

    Amatar uma$un n yemyagen n t$ara, deg yezri d n di taggara ntal$a-s tilawt d tazwara n tal$a-s tibawt:

    a. ilaw: -------------n

    Anav lmedAnavussid lemmed ur lemmed ara

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    37/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    md: mellulen tal$a n wudem3.sf.m+ en.b. ibaw: ur n ----------

    md:ur nmellul n+ tal$a n wudem1.gt.Taggayin n yemyagen:Les groupes des verbes

    Nezmer ad nebvu imyagen ilmend n tal$a n wussid-nsen (anav

    ussid d wurmir ussid). S wakka ad naf smuset taggayin i yerzan

    ama imyagen iluganen ama irluganen. er tafelwit-a:

    TAGGAYIN

    I M E D Y A T E NIMYAGEN

    ILUGANEN

    IMYAGEN

    IRLUGANEN

    Taggayt ta 1 ut-s tussda n tergalt

    sni / senni rnu / rennu

    Taggayt ta 2 ant-s tmerna umatar n wussid

    if / ttif all / ttall

    Taggayt ta 3 ant-s temlellit

    ssekcem/ssekcam sserwu/sserway

    Taggayt ta 4 ant-s temlellit d tussda n tergalt

    gen / ggan mel / mmalTaggayt ta 5 ant-s temlellit d tmerna umatar

    n wussid

    susem / ttsusum seggem/ttseggim

    Tasureft:-Tasureft tettili s tussda n tergalt d tmerna umatar n wussid eg /tegg.Tasureft deg-s kan yiwen wemyag (eg), ur yessefk ara ad d-nini dtaggayt s timmad-is.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    38/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    UDMAWEN:LES PERSONNES

    Llan krav (3) wudmawen, yal wa ila amqim-is udmawan:1.Win yettmeslayen: Nekk, nekkni, nekkenti.2. Win iwumi ttmeslayen: Ke, kemm, kunwi, kunemti. 3. Win i$ef ttmeslayen(yettwabdaren): Netta, nettat, nitni,

    nitenti.

    Tamawt:Udem d ameskil seg mi yezmer ad yesu: asuf, asget, amalay d wunti.

    er wudmawen-a, ad d-rnun sin wudmawen uddisen. Udem uddis uryesi ara amqim udmawan ilelli i t-yemmalen maca zdin deg-s sinwudmawen:

    Uddis amalay Azal-is : Nekknine$ nekkenti d kunwi.Uddis unti Azal-is : Nekknine$ nekkentid kunemti.

    Imataren udmawanen:Les affixes personnels

    Amatar udmawan d isekkilen i d-irennun, di tseftit, di tazwara d

    taggara n wemyag; yemmal-d anwa udem wi$er yefti wemyag.

    md: yufeg y = netta3.sf. mufant nt= nitenti 3. gt. Nt

    Tamawt:Amatar udmawan n wudem uddis yegber sin imataren zdin:Nessnet (n-----------)d (-----------t)1gt+2gt.m

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    39/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Nessnemt(n-----------) d (---------mt)1gt+2gt.nt

    Tafelwit n wudmawen :

    Timawin:1-Amatar udmawan 3.sf.m, yettili :

    i : zdat yiwet tergalt, md: ibedd, itett, imuqel.ye: zdat snat tergalin ne$ zdat tergalt tussidt, md: yensa, yeddem.y: zdat te$ri, md: yuli, (ad) yaf, (ad) yini.

    2- Nrennu ti$rie:a- I umatar udmawan n tazwara, ma yebda ufeggag s snat tergalin:kcem / t.kcem, n.kcem ------tekcem, nekcem.b- I umatar udmawan n taggara, ma yekfa ufeggag s tergalt:

    kcem / kecme$, tkecmem, tkecmemt, nkecmet, nkecmemt.

    UDMAWEN IMQIMEN IMATARENUDMAWANEN

    IZRI+URMIR+URMIR USSID

    1.sf nekk ------------------------$

    2.sf2.gt.nt kekemm t-----------------------v

    3.sf.m

    3.sf.nt

    netta

    nettat

    i, y---------------------

    t------------------------

    1.gt.m

    1.gt.nt

    nekkni

    nekkenti

    n-----------------------

    2.gt.m

    2.gt.nt

    kunwi

    kunemti

    t----------------------m

    t---------------------mt

    3.gt.m

    3.gt.nt

    nitni

    nitenti

    ----------------------n

    ---------------------nt

    ds.m

    ds.nt

    n----------------------t

    n--------------------mt

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    40/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    lal / lulen, lulent, tlulem, tlulemt.

    3- Di kra tmeslayin, deg wanav d wanav ussid, amatar udmawan2.gt.m (kunwi), yettili di tal$a nniven (--------m), md:arum - ttarum, lemdem - lemmdem, azzlem - ttazzalem.

    Izri n yemyagen n t ara:Prtrit des verbes de qualit:Di tseftit $er yezri, imataren udmawanen n yemyagen n t$ara

    mgaraden $ef wid n yemyagen imugna. Ha-ten-aya:

    1. sf: --------------$2. sf: --------------v3. sf.m: ------------3. sf.nt : ------------t

    1.gt: -------------it 2.gt.m: ------------it2.gt.nt: ------------it3.gt.m: ------------it3.gt.nt: ------------it

    ds.m: -----------itds.nt:------------it

    Tasemlilt:SynthseDeg yezri n yemyagen n t$ara, imataren udmawanen ttilin kan di

    taggara.Udem a3an asuf amalay ur yes i ara amatar udmawan.Tettili kan yiwet tal$a nwesget, amatar-is udmawan d it.

    Timawin:1- Di kra tmeslayin, ulac amgired ger tseftit n wemyag n t$ara d tin

    n wemyag amagnu.2- Llan yemyagen n t$ara i ilan taseftit am tin n yemyagen imugna:lhu, cbe.

    Kra n tseftay:Quelques conjugaisons

    IBRIK IFSUS IHRIW UZUR IWSIR IWRI

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    41/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Udmawen uddisen:Les personnes composes

    Di tmeslayt n yal ass, sseqdacen aas Imazi$en (lad$a Leqbayel), snat

    tal$iwin: azal n yal yiwet deg-sent d sin wudmawen n wesget 1.gt +2.gt.m + nt:a-Udem uddis amalay:1.gt + 2. gt.m-Ad nkecmet = Ad nekcem (nekkni) + ad tkecmem (kunwi).

    b-Udem uddis unti:1.gt + 2.gt.nt

    -Ad nkecmet = Ad nekcem (nekkni ne$ nekkenti) + Ad tkecmemt(kunemti).

    TALA TIBAWT:LA FORME NEGATIVETettili tal$a tibawt s tmerna umernu n tibawt i wemyag.

    Imedyaten:Tal a tilawt Tal a tibawtYura unelmad taseddart. Ur yuri ara unelmad taseddart.Yessen wegdud amezruy-is. Ur yessin ara wegdud amezruy-is.an swan. Ur in ur swin.

    Timawin:1-Urmir d wanav ulac $ur-sen tal$a tibawt.2-Deg wanav ussid d wurmir ussid, tal$a tibawt am tal$a tilawt.

    berrike$

    berrikevberrikberriket

    Fessuse$

    fessusevfessusfessuset

    hrawe$

    hrawevhrawhrawet

    zure$

    zurevzurzuret

    wessre$

    wessrevwesserwessret

    werra$e$

    werra$evwerra$werra$et

    Berrikit Fessusit hrawit zurit wessrit werra$it

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    42/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Ttagmet -------------Ur ttagmet ara

    Tettaggmem----------Ur tettagmem ara

    Amgired ger yezri ilaw d yezri ibaw:Irrgularit entre le prtrit positif et le prtrit ngatif

    Deg waas yemyagen, yettili wemgired ger snat tal$iwin n yezri,

    tilawt d tibawt. Yettili deg wudmawen akk ne$ deg wudmawen nwesget d wudem a3an asuf amalay d wunti.

    Amgired deg wudmawen akk:Irrgularit toutes les personnesAmedya n tseftit:1.sf:bedre$ (ur) bdire$ 2.sf:tbedrev (ur) tebdirev3.sf.m:yebder (ur) yebdir 3.sf.nt:tebder (ur) tebdir1.gt:nebder (ur) nebdir2.gt.nt:tbedrem (ur) tebdirem2.gt.m:bedren (ur) bdiren3.gt.nt:bedrent (ur) bdirentds.m:nbedret (ur) nebdiretds.nt:nbedremt (ur) nebdiremt

    Tal iwin nnivenbder / bder bdirkker / kkerkkir mseglu/mseglumsegla

    adef / adef udifidir / idir ddir 3.gt.m:tbedremt (ur)tebdiremt

    b-Amgired deg wudmawen akk, anagar deg wudmawen 1.2.sf:Amedya ntseftit:1.sf:bri$ (ur) bri$2.sf: tebriv (ur) tebriv3.sf.m: yebra (ur) yebri3.sf.nt: tebra (ur) tebri1.gt: nebra (ur) nebri2.gt.m: tebram (ur) tebrim

    2.gt.nt: tebramt (ur) tebrimt3.gt.m: bran (ur) brin3.gt.nt: brant (ur) brintds.m: nebrat (ur) nebritds.nt: nebramt (ur) nebrimtTal iwin nniven:bru / bra bri

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    43/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    sel / sla slizzu / zza zziekk / kka kki ri / ra ri azu / uza uzi

    af / ufa ufi ili / ila ili mel / mla mli els / lsalsieg / ga gi

    Tamawt:Deg yemyagen iswa$en d yettwa$en, d yemyagen n t$ara, izri ibaw am

    yezri ilaw.

    Sselmed nesselmed = (ur) nesselmed.Ttubeddel yettubeddel = (ur) yettubeddel.Imsus messus = (ur) messus.

    Tizel iwin n tnila:Les particules de direction

    D d n d tizel$iwin n tnila, mmalent ani$er terra tigawt. Disnat yid-sent teqqnent s tjerrivt n tuqqna::-d:$er win yettmeslayen.-n:$er win iwumi ttmeslayen ne$ $er wemkan i d-yettwabedren ne$$er din.

    Tettili tzel$a n tnila zdat wemyag ne$ deffir-s:

    1-Zdat wemyag:Devant le verbe

    Tettili tzel$a n tnila zdat wemyag ma tella tzel$an yimal ne$ umiranne$ ma yella umernu n tibawt ne$ amqim amassa$ ::

    Anav ussid: Ur d-ttaruara tibratin. Izri: Ur d-yuri ara tibratin. Urmir:Ad d-yaru tabrat.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    44/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Urmir ussid: La d-yettaru tibratin.

    Ama$un: D netta i d-yuran tabrat.

    2-Deffir wemyag:Derrire le verbe

    Tettili tzel$a n tnila deffir wemyag ma ulac tizel$iwin, amernu ntibawt d wemqim amassa$ ::

    Anav:Aru-d tibratin. Anav ussid: Ttaru-d tibratin. Izri: Yura-d tibratin. Urmir: Awev kan, taruv-d tabrat. Urmir ussid: Yettaru-d tibratin.Timawin:

    1-Imyagen n t$ara ur seun ara tazel$a n tnila:Yella: izwi$- isliw- im$ur.Maca ulac: izwi$-d, isliw-d, im$ur-d.2-S umata, deffir wuddiden n wemyag, tizel$iwin n tnila d, n

    ttu$alent d: id, in. md: Ddem-as-t-id. Awi-as-t-in.3- Llant tzel$iwin n tnila nniven, teqqnent $er wesnekdan : erasnekdan.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    45/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    KRA IZUMAL N TSEFTIT:QUELQUES MODELES DE CONJUGAISON

    Amyag arlugan.Ussid-is: s tussda n tergalt.

    IMQIMEN IZRI

    ILAW

    IZRI

    IBAW

    URMIR URMIR

    USSIDNekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    sli$teslivyeslatesla

    ur sli$ur teslivur yesliur tesli

    ad sle$ad teslevad iselad tsel

    selle$tselleviselltsell

    Nekkni

    Kunwi

    KunemtiNitni

    Nitenti

    neslateslam

    teslamtslanslant

    ur nesliur teslim

    ur teslimtur slinur slint

    ad nselad teslem

    ad teslemtad slenad slent

    nselltsellem

    tsellemtsellensellent

    Ds.m

    Ds.nt

    neslatneslamt

    ur neslitur neslimt

    ad nesletad neslemt

    nselletnsellemt

    AMAUN yeslan ur nesli ara yeslen isellen(ur nsel)

    ANAV sel slet slemt

    SSEELL

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    46/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    ANAV

    USSID

    sell sellet sellemt

    Amyag arlugan.Ussid-is: s tmerna umatar n wussid.

    IMQIMEN IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    Nekk

    Ke

    NettaNettat

    ufi$tufiv

    yufatufa

    ur ufi$ur tufiv

    ur yufiur tufi

    ad afe$ad tafev

    ad yafad taf

    ttafe$tettafev

    yettaftettaf

    Nekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    nufatufamtufamtufanufant

    ur nufiur tufimur tufimtur ufinur ufint

    ad nafad tafemad tafemtad afenad afent

    nettaftettafemtettafemtttafenttafent

    Ds.mDs.nt nufatnufamt ur nufitur nufimt ad nafetad nafemt nettafetnettafemt

    AMAUN Yufan ur nufi ara yafen yettafen(ur nettaf)

    ANAV af afet ttafetANAV

    USSID

    ttaf ttafet ttafemt

    AAFF

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    47/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag alugan.Ussid-is: s tussda n tergalt.

    IMQIMEN IZRI ILAW IZRI IBAW URMIR URMIRUSSIDNekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    sni$tesnivyesni

    tesni

    ur sni$ur tesnivur yesni

    ur tesni

    ad sni$ad tesnivad yesni

    ad tesni

    senni$tsennivisenni

    tsenniNekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    nesnitesnimtesnimtsninsnint

    ur nesniur tesnimur tesnimtur sninur snint

    ad nesniad tesnimad tesnimtad sninad snint

    nsennitsennimtsennimtsenninsennint

    Ds.m

    Ds.nt

    nesnit

    nesnimt

    ur nesnit

    ur nesnimt

    ad nesnit

    ad nesnimt

    nsennit

    nsennimtAMAUN yesnin ur nesni ara yesnin isennin

    (ur nsenni)

    ANAV sni snit snimt

    ANAV

    USSID

    Senni sennit sennimt

    SSNNII

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    48/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag alugan.Ussid-is: s tmerna umatar n wussid.

    IMQIMEN IZRI ILAW IZRI IBAW URMIR URMIRUSSIDNekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    ife$tifevyif

    tif

    ur ife$ur tifevur yif

    ur tif

    ad ife$ad tifevad yif

    ad tif

    ttife$tettifevyettif

    tettifNekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    niftifemtifemtifenifent

    ur nifur tifemur tifemtur ifenur ifent

    ad nifad tifemad tifemtad ifenad ifent

    nettiftettifemtettifemtttifenttifent

    AMAUN Yifen ur nif ara yifen yettifen

    (ur nettif)ANAV if ifet ifemt

    ANAV

    USSID

    ttif ttifet ttifemt

    IIFF

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    49/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag arlugan.

    Ussid-is: s temlellit.

    IMQIMEN IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    Nekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    ssawle$tessawlevyessaweltessawel

    ur ssawle$ur tessawlevur yessawelur tessawel

    ad ssiwle$ad tessiwlevad yessiwelad tessiwel

    ssawale$tessawalevyessawaltessawal

    Nekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    nessaweltessawlemtessawlemtssawlenssawlent

    ur nessawelur tessawlemur tessawlemtur ssawlenur ssawlent

    ad nessiwelad tessiwlemad tessiwlemtad ssiwlenad ssiwlent

    nessawaltessawalemtessawalemtssawalenssawalent

    Ds.m

    Ds.nt

    nessawletnessawlemt

    ur nessawletur nessawlemt

    ad nessiwletad nessiwlemt

    nessawaletnessawalemt

    AMAUN Yessawlen ur nessawel ara yessiwlen yessawalen(ur nessawal)

    ANAV ssiwel ssiwlet ssiwlemt

    ANAV

    USSID

    ssawal ssawalet ssawalemt

    SSSSIIWWEELL

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    50/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag arlugan.

    Ussid-is: s temlellit d tussda n tergalt.

    IMQIMEN IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    Nekk

    Ke

    NettaNettat

    dli$tedliv

    yedlatedla

    ur dli$ur tedliv

    ur yedliur tedli

    ad dle$ad tedlev

    ad idelad tdel

    ddale$teddalev

    yeddalteddalNekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    nedlatedlamtedlamtdlandlant

    ur nedliur tedlimur tedlimtur dlinur dlint

    ad ndelad tedlemad tedlemtad dlenad dlent

    neddalteddalemteddalemtddalenddalent

    Ds.m

    Ds.nt

    nedlatnedlamt

    ur nedlitur nedlimt

    ad nedletad nedlemt

    neddaletneddalemt

    AMAUN yedlan ur nedli ara yedlen yeddalen(ur neddal)

    ANAV del dlet dlemtANAV

    USSID

    ddal ddalet ddalemt

    DDEELL

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    51/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag alugan. Ussid-is: s temlellit.

    IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    sskecme$tesskecmevyessekcem

    tessekcem

    ur sskecme$ur tesskecmevur yessekcem

    ur tessekcem

    ad sskecme$ad tesskecmevad yessekcem

    ad tessekcem

    ssekcame$tessekcamevyessekcam

    tessekcamnessekcemtesskecmemtesskecmemtsskecmensskecment

    ur nessekcemur tesskecmemur tesskecmemtur sskecmenur sskecment

    ad nessekcemad tesskecmemad tesskecmemtad sskecmenad sskecment

    nessekcamtessekcamemtessekcamemtssekcamenssekcament

    nesskecmetnesskecmemt

    ur nesskecmetur nesskecmemt

    ad nesskecmetad neskecmemt

    nessekcametnessekcamemt

    Yesskecmen ur nessekcem ara yesskecmen yessekcamen (urnessekcam)

    ssekcem sskecmet sskecmemt

    ssekcam ssekcamet ssekcamemt

    SSSSEEKKCCEEMM

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    52/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag alugan.Ussid-is: s temlellit d tussda n tergalt.

    IMQIMEN IZRIILAW IZRIIBAW URMIR URMIRUSSIDNekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    gne$tegnevigen

    tgen

    ur gne$ur tegnevur igen

    ur tgen

    ad gne$ad tegnevad igen

    ad tgen

    ggane$tegganevyeggan

    tegganNekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    ngentegnemtegnemtgnengnent

    ur ngenur tegnemur tegnemtur gnenur gnent

    ad ngenad tegnemad tegnemtad gnenad gnent

    neggantegganemtegganemtgganengganent

    Ds.m

    Ds.nt

    negnet

    negnemt

    ur negnet

    ur negnemt

    ad negnet

    ad negnemt

    negganet

    negganemtAMAUN yegnen ur ngen ara yegnen yegganen

    (ur neggan)

    ANAV gen gnet gnemtANAV

    USSID

    ggan gganet gganemt

    GGEENN

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    53/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag arlugan.Ussid-is: s temlellit d tmerna umatar n wussid.

    IMQIMEN IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    Nekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    ggulle$teggullevyeggull

    teggull

    ur ggulle$ur teggullevur yeggull

    ur teggull

    ad ggalle$ad teggallevad yeggall

    ad teggall

    ttgalla$tettgallavyettgalla

    tettgallaNekkni

    Kunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    neggullteggullemteggullemtggullenggullent

    ur neggullur teggullemur teggullemtur ggullenur ggullent

    ad neggallad teggallemad teggallemtad ggalenad ggallent

    nettgallatettgallamtettgallamtttgallanttgallant

    Ds.m

    Ds.nt

    neggulletneggullemt

    ur neggulletur neggullemt

    ad neggalletad neggallemt

    nettgallatnettgallamt

    AMAUN yeggullen ur neggull ara yeggallen yettgallan(ur nettgalla)

    ANAV ggall ggallet ggallemt

    ANAV

    USSID

    ttgalla ttgallat ttgallamt

    GGGGAALLLL

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    54/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag alugan.Ussid-is : s temlellit d tmerna umatar n wussid.

    IMQIMEN IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    Nekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    budde$tbuddevibuddtbudd

    ur budde$ur tbuddevur ibuddur tbudd

    ad budde$ad tbuddevad ibuddad tbudd

    ttbuddu$tettbudduvyettbuddutettbuddu

    NekkniKunwi

    Kunemti

    Nitni

    Nitenti

    nbuddtbuddemtbuddemtbuddenbuddent

    ur nbuddur tbuddemur tbuddemtur buddenur buddent

    ad nbuddad tbuddemad tbuddemtad buddenad buddent

    nettbuddutettbuddumtettbuddumtttbuddunttbuddunt

    Ds.m

    Ds.nt

    nbuddetnbuddemt

    ur nbuddetur nbuddemt

    ad nbuddetad nbuddemt

    nettbuddutnettbuddumt

    AMAUN Ibudden ur nbudd ara ibudden yettbuddun

    (ur nettbuddu)ANAV budd buddet buddemtANAV

    USSID

    ttbuddu ttbuddut ttbuddumt

    BUDD

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    55/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Amyag arlugan.Ussid-is: s tussda n tergalt d tmerna umatar n wussid.

    IMQIMEN IZRIILAW

    IZRIIBAW

    URMIR URMIRUSSID

    Nekk

    Ke

    Netta

    Nettat

    gi$tgivigatga

    ur gi$ur tgivur igiur tgi

    ad ge$ad tgevad yegad teg

    tegge$tetteggeviteggtettegg

    Nekkni

    KunwiKunemti

    Nitni

    Nitenti

    nga

    tgamtgamtgangant

    ur ngi

    ur tgimur tgimtur ginur gint

    ad neg

    ad tgemad tgemtad genad gent

    ntegg

    tetteggemtetteggemtteggenteggent

    Ds.m

    Ds.nt

    ngatngamt

    ur ngitur ngimt

    ad ngetad ngemt

    nteggetnteggemt

    AMAUN Igan ur ngi ara igen iteggen

    (ur ntegg)ANAV eg get gemtANAV

    USSID

    tegg tegget teggemt

    EEGG

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    56/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    Ilugan n tseftit:Rgles de conjugaison

    1-Tettili te$ri e di tazwara n wemyag, ma ur telli deg-ste$ri nniven.Nettaf aya anagar di tal$a taerfit ne$ deg wudem wis 2n wasuf, deg wanav..Imedyaten:eks, eg, ekk, ens, enz, err, ers.

    2-Weroin ad tili te$ri e di taggara n wemyag ne$ nwawal nniven.

    3-Trennu te$ri e $er umatar udmawan n tazwara, mayebda ufeggag s snat n tergalin .Imedyaten:bder / yebder, tebder, nebder.-Trennu te$ri e $er umatar udmawan n taggara mayekfa ufeggag n wemyag s tergalt.

    Imedyaten:bder/ bedre , tbedrev, tbedrem, tbedremt.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    57/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    4-Trennu te$ri e $er umatar uma$un n tazwara mayebda ufeggag n wemyag s snat tergalin (er alugen3).Imedyaten:yerwan, (ara) yerwun, yettazzalen,yelsan.-Trennu $er umatar uma$un n taggara ma yekfaufeggag s tergalt(er alugen 3).Imedyaten:ikecmen, yettanfen, yettazzalen, imuqlen.5-Amatar n wussid d: tt tte te: -Yettili d tt, zdat te$ri ne$ yiwet tergalt :md: af / ttaf, herri /ttherri, bedd / ttbedda.-Yettili d tte, zdat snat tergalin:md: fruri /ttefruri, zmumeg /ttezmumug.-Yettili d te, zdat tergalt tussidt :md: ddu /teddu, kker /tekker, eg /tegg.6-Amatar n wussid te , mi ara yemlil d umatar udmawann tazwara t, yettu$al d tte.Imedyaten:2.sf: (ad) tekkrev / tettekkrev, (ad) tedduv / tettedduv,(ad) tekkev / tettekkev, (ad) tgev / tetteggev.3.sf.nt:(ad) tekker / tettekker, (ad) teddu / tetteddu,

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    58/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    (ad) tekk / tettekk, (ad) teg / tettegg.2.gt.m: (ad) tekkrem / tettekkrem, (ad) teddum /tetteddum,(ad) tekkem / tettekkem, (ad) tgem / tetteggem.2.gtnt: (ad) tekkremt / tettekkremt, (ad) teddumt/tetteddumt, (ad) tekkemt / tettekkemt, (ad) tgemt /

    tetteggemt.

    7-Ma irennu umatar n wussid zdat tergalt tussidttettekkes tussda.Imedyaten: ggall / ttgalla,nnerni / ttnerni,mmekti-d /

    ttmekti-d.

    8-Deg wemgired ger yezri ilaw d yezri ibaw, tettili-dtemlellit n te$ri n taggara s te$ri n tibawt i. Ti$ri i dti$ri n tibawt.Imedyaten:

    yeddem ----------------ur yeddimyufeg ------------------ur yufigyerna ------------------ur yerni

    9-Ussid n yemyagen iswa$en d yettwa$en s ttu, ttw (a),yettili kan s temlellit.

    Imedyaten:ssifeg / ssafag, sgen / sgan, sselhu/ sselhay.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    59/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG

    ttucemmet / ttucemmat, ttwakkes / ttwakkas, ttwawi/ttwaway.10-Anav d wurmir ne$ anav ussid d wurmir ussid,ttemgaraden kan deg umatar udmawan.

    ANAV URMIR ANAVUSSID

    URMIRUSSID

    Aru taruv ttaru tettaruv

    Arut tarum ttarut tettarum

    Arumt tarumt ttarumt tettarumt

    11-Di tal$a tussidt i d-yettilin s tussda n tergalt, d targaltta2ant i itessden, yalass.

    Imedyaten:bder / bedder, rnu / rennu, zwi / zewwi.

    12-Di tal$a tussidt i d-yettilin s temlellit d tussda ntergalt, d targalt tamezwarut i itessden, yalass.Imedyaten:gen / ggan, del / ddal, mel / mmal.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    60/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    IXEF IIIIII:A S U D D E M:LA DERIVATION

    Asuddem d asuffe$ n wawal seg wawal nniven, awal i d-

    yettusuddmen d awal asuddim, yettili d isem, d iglem, d amyag...

    Si zik ar assa, simmal ttlalen-d wawalen imaynuten, rennun-d $er

    umawal n tutlayt. Tarrayt tagejdant deg wesnelfu-nsen d asuddem.Seg wemyag, nessudum-d:

    -Ismawen:tazzla (si azzel), ameksa (si eks).

    -Igelman:

    amellal (si imlul), asellaw (si isliw).

    -Imyagen:ssekcem, ttwakcem, myekcam (si kcem).

    ISMAWEN ISUDDIMEN (IZELMAN) :LES NOMS DERIVES

    Ismawen isuddimen bvan $ef 03 yericen:ismawen n tigawt,ismawen umeggay, ismawen n wallal.

    1. Isem n tigawt:Le nom daction

    Isem n tigawt yemmal ayen iverrun. Tal$iwin-is tigejdanin d ti :a.Asuf amalay:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    61/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    Masculin singuliera R R a R azdar si zder

    azway si zwiafa si fe

    a R R u R affug si afegalluy si ali

    a----------- amured si muredaselmed si sselmed

    a----------i asemlili si ssemlila$illi si $ill

    a---------u abuddu si budd

    aneRRuR anekcum si kcemi----------i i$imi si qqim

    ibeddi si beddu----------i ui si eu----------u uzu si zzuu R u R u$ud si qqed

    ------------ urar si urarinig si inigfad si ffad (da, tekkes tussda).

    b. Asget amalay:Masculin pluriel

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    62/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    i----------an iraran si err-dc.Asuf unti:Fminin singulier

    taRuRita-------i

    ta-------itta-----awtta-------atane------ata-------tte--------ti--------tti--------itti---------itim(e)-----iwttuRRRatu-------ttuRut

    taguni si genta$uri si $ertasusmi si ssusemtaduli si del

    talalit si laltagallit si ggalltazedmawt si zdemtazzla si azzeltarda si iridtanekkra si kkertaayt si aay

    tatut si ttutewzel si iwziltizegzewt si zegzewtifit si iftizelgi si zlegtimesliwt si seltuddza si ddez

    tuzzya si zzitudert si idirtuzert si uzurtuut si u

    d. asget unti:Fminin pluriel

    ti--------in

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    63/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    tu-------in tifin si aftigin

    si egtu$alin si u$al

    2. Isem umeggay :Le nom dagent

    Isem umeggay yemmal win yessevran tigawt.Tal$iwin-istigejdanin d ti:

    ameRRaRaneRRaRamaRRaRaReRRaRaReRRaRaRaRaRamuRiRam---------am--------aam--------uan(e)-----uim----------

    amekraz si krezanelmad si lmedamakkas si kkesaselmad si sselmedasemmad si smedamaway si awiamuvin si aven

    amsuter si ssuterameksa si eksamallu si allaneqqamu si qqimiminig si inig

    3. Isem n wallal:Le nom dinstrument

    Isem n wallal yemmal ta$awsa s wayes tevra tigawt.

    aReRRaRaReRRuRas----------im(e)------i R R e R

    ise---------isi---------- areqqas si rqesakemmus si kmesasagem si agem

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    64/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    imelwi

    si lwi

    imcev,timcevt si mcev

    isegni, tisegnit

    si gnutisiqqest si qqesIMYAGEN ISUDDIMEN:LES VERBES DERIVES

    Amyag asuddim yettili d aswa$, d amya$ ne$ d attwa$.Iverru-dusuddem n yemyagen ilmend isekkilen s wayes yebda wemyagamenzu. Amyag ansi d-yekka usuddem d amyag amenzu.

    ImedyatenTALA AMYAG

    ASUDDIMAMYAG

    AMENZUAswa s s e lm e d l m e dAmya m y a f a fAttwa t t w a q q e s q q e sAswa :Le factitif

    Yettili usile$ n weswa$ s tmerna n yiwen seg yezwiren-a:s, ss,sse, ssu i wemyag amenzu . S wezwir ss, tezmer ad d-tili temlellit nte$ri n tazwara ne$ n taggara.

    AZWIRISEKKILEN S

    WAYESYEBDA

    WEMYAGAMENZU

    AMYAGAMENZU

    AMYAGASWA$

    TAMAWT

    s R bedd sbeddRR nnerni snerni -Tekkes tussda.sse RR rwel sserwel

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    65/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    Rru ddu sseddu -Amyag amenzudeg-s kan yiwet

    tergalt tussidt.ssu Rre ffe$ ssuffe$ss R ers ssersafeg ssifeg -Tella temlellit di

    tazwara.im lul ssim lelilqiq ssilqeq -Tella temlellit di

    taggara.

    Amya :Le rciproque

    Yettili usile$ n wemya$ s tmerna n wezwir:my, mye, myu, m.AZWIR ISEKKILEN S

    WAYES YEBDA

    WEMYAGAMENZU

    AMYAGAMENZU

    AMYAGASWA

    TAMAWT

    my R aruiferr

    myarumyif myerr

    asem myasam -Tella temlellit.mye RR kcem myekcam -Tella temlellit.my RR zzem myuzzam -Tella temlellit.

    RR issin myussan -Tella temlellit.m R nadi mnadi

    gaber mgabar -Tella temlellit.

    Attwa :Le passif

    Yettili usuddem n wettwa$ slid seg yemyagen isenvanen, s tmernan wezwir: ttu, ttwa, ttw, mm .

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    66/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    AZWIR ISEKKILEN SWAYES YEBDA

    WEMYAG AMENZU

    AMYAG

    AMENZUAMYAG

    ASWA

    TAMAWT

    ttu R beddeldawimuddttubeddelttudawittumudd

    ttwa RRRR lmedddem ttwalmedttwaddemttw R awiazen ttwawittwazenmm eR els mmels -Tella temlellit.

    RR zlu mmzel eRR e mme

    G-M : Rd targalt ; RRd targalt tussidt; d ti$ri.Tal iwin tuddisin:Les formes composes

    Llant kradet tal$iwin tuddisin:

    -Aswa$ n wemya$:ssemyehdarmyehdar hder

    -Amya$ n weswa$:mselmadsselmed lmed -Attwa$ n weswa$:

    ttuselmed

    sselmed

    lmed

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    67/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    Asile n tal iwin tuddisin:Formation des formes composes

    Asile$ n tal$iwin-a tuddisin, iverru-d akken i d-iverru usile$ n

    tal$iwin tisuddimin tierfiyin.

    AZWIR

    UDDIS

    AMYAG

    AMENZU

    TALA

    TASUDDIMT

    TA ERFIT

    TALA

    TASUDDIMT

    TUDDISTAswa nwemya Ssemssemy() walihder mwalimyehdar ssemwalissemyehdarAmya nweswa my()sMs() beddnger sbeddssenger myesbeddmsengarAttwa nweswa ttus()

    Ttwas

    lmed

    bedd

    sselmed

    sbedd

    ttuselmed

    ttwasbedd

    Tamawt:Attwa$ ur d-nesuddum ara seg-s tal$a tuddist.Asekkil ( )yemmal ti$ri.

    Tarrayt usile n yemyagen isuddimen:Procd de formation des verbes drivs

    Akken i d-nezwar awal, s umata, asile$ n yemyagen isuddimen

    yevvafar isekkilen imezwura si tama, si tama nniven yezmer ad

    yili wassa$ d wemvan n tsawalin i ila wemyag amenzu ne$ amyagansi ara d-yili usuddem:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    68/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    Asuddem n weswa :s

    sse

    ssu

    ssi

    ss

    -Zdat yiwet tergalt, yiwet tsawalt [gen-sgen]-Zdat yiwet tergalt iwumi tekkes tussda, aastsawalin [dder$el-sder$el]

    -Zdat snat tergalin [msed-ssemsed]-Zdat tergalt tussidt, yiwen imesli [ttu-ssettu]

    -Zdat tergalt tussidt, yiwet tsawalt, sin imesla[ev-ssuev]

    -Zdat te$ri a n wemyag amagnu, tamlellit ste$ri i [afeg-ssifeg]-Zdat te$ri i, tamlellit n te$ri ta2ant degwemyag n t$ara[imlul-ssimlel]-Zdat te$ri e [els-sselAsuddem n wemya :

    mmye

    mmmy

    myu

    -Zdat yiwet tergalt [nadi-mnadi]-Zdat snat tergalin, ugar n yiwet tsawalt,

    tamlellit [kcem-myekcam]-Zdat tergalt tussidt [ttu-myettu]

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    69/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    -Zdat te$ri e,yiwet tsawalt[en$-mmen$]

    -Zdat te$ri a, i, u [awi-myawi, ini-myini,u$al-myu$al]

    -Zdat te$ri yezwaren targalttussidt, tamlellit[issin-myussan]

    Asuddem n wettwa :ttuttwattw

    -Zdat yiwet tergalt [beddel-ttubeddel]-Zdat snat tergalin [zde$-ttwazde$]-Zdat tergalt tussidt [ddem-ttwaddem]-Zdat te$ri [a$-ttwa$]

    ASUDDEM IGELMAN:LA DERIVATION DADJ. QUALIFICATIFS

    S wudem amatu, yettili-d usuddem igelman seg yemyagen. Sitama nniven nettulfu d akken yessefk ad yettunefk wazal i

    usuddem-nsen seg yismawen.

    Tal iwin tigejdanin:Les formes principales

    1-Asuddem seg wemyag:La drivation verbale

    a------------an

    u R R i R

    u R R i Rame--------u

    aneRRaRu

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    70/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    aReRRiRaReRRaRaRRaRaRaReRRaR a R R a R im----------aRiRan--------- aivanaRuRan-------- azuranaReRRRan----

    ameqqranaReRRan------ azedgan

    aRRaRan------ ahrawan

    ------------------

    ubrin------------------ uddizameRRu------- amerkuameRReRRu-- ameqqersuameRRaRu---- amezwaruameRRaRu---- amellau------------------ aneqqaru------------------ aderwic------------------ azegzaw------------------ aftatas------------------ asellaw------------------ awra$------------------ imseggem

    2-Asuddem seg yisem:La drivation nominalea------------anams(e)--------aRuRRiR

    ------------------ adelsan------------------ amsedrar------------------ a$urbiz

    Awal ef usuddem seg yisem:A propos de la drivation nominale

    Akken nwala deg ufella, yettili usuddem ula seg yismawen.Xas urteggit ara tarrayt-a, tezmer ad tili, deg yimal, d yiwen wallal s

    wazal-is, i wesnelfi d wesnerni n tutlayt-nne$ am di tutlayinnniven n umaval. Abrid yenjer i waya mi ara ner imedyaten-a:

    a-Asuddem seg yisem amatu:

    Drivation du nom communiglem: a$urbiza$erbaz, agdudan agdud .

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    71/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM

    amyag: ssiwelawal

    b-Asuddem seg yisem uzzig:Drivation du nom propre

    isem : AtunsiTunes, Afransis Fransa .iglem : Agdud AtunsiTunes .amyag: Ttumaze$Tamazi$t.

    IXEF IIVV: IMQIMEN

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    72/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    LES PRONOMSS wudem amatu, amqim yettili deg wadeg n yisem.Yezmer adyesu akk tal$iwin-is (amvan, tawsit, addad) d twuriwin-is (d

    asemmad:usrid, arusrid, agucclan, anez$an .). Llant smuset (05)taggayin n yemqimen:

    Imqimen udmawanen:Les pronoms personnels

    Imqimen udmawanen ttilin d ilelliyen (nekk, netta.) ne$ duddiden iwsilen (fkan-as-ten). Uddiden teqqnen s tjerrivt ntuqqna, $er wemyag, $er yisem, $er tenze$t, $er usestan, ne$ $er

    wesnekdan.

    Imqimen imeskanen:Les pronoms dmonstratifs

    Imqimen imeskanen skanen-d kra (amdan, ta$awsa ne$ a$ersiw).

    Ttilin d ilelliyen ne$ d uddiden.

    Imqimen irbuda:Les proroms indfinis

    Llan yemqimen irbuda i yesan amvan d tewsit: d imeskilen(wayev, tayev), wiyev ur sin ara: d irmeskilen (kra).

    Imqimen isestanen (imattaren):Les pronoms interrogatifsImqimen isestanen, tbeddu yis-sen tsestant tamurant:Anta i imeslen tabuqalt-a?

    Imqimen imassa en:Les pronoms relatifs

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    73/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    Imqimen imassa$en, yis-sen i yettili usile$ isumar imsentalimassa$en. er aric n tseddast.Imqimen udmawanen:Les pronoms personnels

    a- Imqimen udmawanen ilelliyen:Pronoms personnelslibres(autonomes)

    UDEM AMQIM UDEM AMQIM

    1.sf nekk 1.gt.m1.gt.nt

    nekkni

    nekkenti

    2.sf2.sf.nt

    ke

    kemm

    2.gt.m2.gt.nt

    kunwi

    kunemti

    3.sf.m

    3.sf.nt

    netta

    nettat

    3.gt.m

    3.gt.nt

    nitni

    nitenti

    Timawin:1-Udmawen 1.sf, 2.sf.m + nt, $ur-sen snat tal$iwin:-Tal$a tawezzlant: nekk, ke, kem.-Tal$a ta$ezzfant: nekkini, keini, kemmini.

    2-Imqimen n wesget, nezmer ad ten-naf $ef tal$a-a: kenwi, kennemti,nutni, nutenti.

    b- Imqimen udmawanen uddiden (iwsilen):

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    74/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    Pronoms personnels affixes

    b1-Uddiden (iwsilen) n yisem:Affixes du nom

    UDEM DEFFIRTERI

    DEFFIR TERID

    DEFFIR TERGALTDEFFIR

    TERGALT

    UDDIDENN YISEM

    N TIMMAREWT

    1.sf

    2.sf.m2.sf.nt3.sf.m3.sf.nt

    -w

    -k-m

    -s

    -s

    -inu

    -nnek-nnem-nnes-nnes

    -iw

    -ik-im

    -is

    -is

    --

    -k-m

    -s

    -s

    1.gt.m1.gt.nt2.gt.m2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt

    -nne$-nte$

    -nwen

    -nwent-nsen-nsent

    -tne$

    -tente$

    -twen

    -went

    -tsen

    -tsen

    Timawin:1- Tikwal, uddiden n yisem ttilin d unsiren di tefyirt, ma ur qqinen

    ara $er wawal i ttgucculen: Nne tmurt-a. Nneswemam-nni.2- Uddiden n yisem: nnek, nnem, nnes, nne yegget usemres-nsen di

    tuget n tmeslayin, di Tcawit, di Tmahe$t, di Teqbaylit, di Temabt.

    b2-Uddiden (iwsilen) n wemyag:Affixes du verbe

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    75/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    UDEM

    USRID

    ARUSRIDeffir te ri deffir tergalt1.sf

    2.sf.m2.sf.nt3.sf.m3.sf.nt

    -yi

    -k

    -kem

    -t

    -tt

    -iyi

    -ik

    -ikem

    -it

    -itt

    -iyi, yi

    -ak

    -am

    -as

    -as

    1.gt.m1.gt.nt2.gt.m2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt

    -ane$, a$-ante$

    -ken

    -kent

    -ten

    -tent

    -ane$, a$-ante$

    -iken

    -ikent

    -iten

    -itent

    -ane$, ne$-ante$

    -awen

    -awent

    -asen

    -asent

    Tamawt:Zdat wemyag, uddid n wemyag (1- gt.m) yettili d a$ ne$ yettu$al da$en, maca weroin d aannee$$:Yemla-ane$Ad a$en-imel. Ad a$-imel.Ad ane$ imel.

    UDEM A B C

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    76/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    b3-Uddiden (iwsilen) n tenze t:Affixes de prposition

    Tamawt:A: D uddiden yerzan tinza$: deg, seg, ur, yid, nnig, zdat, yis,deffir, s nnig, s deffir, s zdat.B: d uddiden yerzan tinza$: fell, gar.D: d uddiden yerzan tinza$: ddaw, s ddaw .

    1.sf

    2.sf.m2.sf.nt3.sf.m3.sf.nt

    -i

    -k-m

    -s

    -s

    -i

    -ak-am

    -as

    -as

    -i

    -ak-am

    -as

    -as

    1.gt.m1.gt.nt2.gt.m

    2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt

    -ne$

    -nte$

    -wen

    -went-sen

    -sent

    -a$,-ane$

    -ante$

    -awen

    -awent-asen

    -asent

    -atne$

    -ante$

    -atwen

    -atwent-atsen

    -atsent

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    77/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    b4- Uddiden usestan:Affixes dinterrogatifs

    UDEM

    U S R I D E N

    IRUSRIDENDEFFIR

    TERI

    DEFFIR

    TERGALT

    1.sf.2.sf.m2.sf.nt.3.sf.m.3.sf.nt.

    Acu-i?Acu-k?Acu-kem?Acu-t?Acu-tt?

    Annect-iyi?Annect-ik?Annect-ikem?Annect-it?Annect-itt?

    Acu-iyi-t?Acu-ak-t?Acu-am-t?Acu-as-t?Acu-as-t?

    1.gt.m.1.gt.nt2.gt.m2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt

    Acu-ane$(a$)?Acu-ante$?Acu-ken?Acu-kent?Acu-ten?Acu-tent?

    Annect-ane$(a$)?Annect-ante$?Annect-iken?Annect-ikent?Annect-iten?Annect-itent?

    Acu-ane$(a$)-t?Acu-ante$-t?Acu-awen-t?Acu-awent-t?Acu-asen-t ?Acu-asent-t?

    ds.m+nt Acu-ane$(a$)? Annect-ane$(a$)? Acu-ane$(a$)-t?Tamawt:Uddiden usestan am wuddiden n wemyag, ama di tal$a ama ditwuri: llan wusriden, llan irusriden.

    IMQIMEN IRBUDA, IMESKANEN D ISESTANEN:Imqimen irbuda:Les pronoms indfinis

    Irbuda imeskilen seun aas tal$iwin: wayev, tayev, wiyev, tiyev,yiwen, yiwet, winnat, tinnat.Kra n yerbuda d irmeskilen se unkan yiwet tal$a: kra, yal, akk, acemma.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    78/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN

    Imqimen imeskanen:Les pronoms dmonstratifs

    Imqimen imeskanen bvan ilmend unamek n tallunt:tama, agugu,abdar (tibawt). Llant ddeqs tal$iwin.

    Uddiden imeskanen d irmeskilen. Llant kradet tal$iwin kan: ayemmal tama anelmad- a, tanelmadt-a,

    inelmaden-a innayemmal agugu adrar- inna, idurar-inna nniyemmal abdar amcic- nni, imcac-nni, timcac-

    nni

    ISESTANENIRBUDA

    IMESKANEN

    N TAMA N TUGUGT N WEBDAR

    Anwa wayev wa, waki

    wayi, wagi

    winna

    Wihin

    win

    Anta tayev ta, taki

    tayi, tagi

    tinna

    Tihin

    tin

    Anwi wiyev

    wiyiv

    wiyav

    wi, wiki

    wiyi, wigi

    wigad-inna

    widak-inna

    wikad-inna

    wid-wigadwikad-widak

    wigad-nni

    wikad-nni

    Anti tiyev

    tiyivtiyav

    ti, tiki

    tiyi, tigi

    tigad-inna

    tidak-innatikad-inna

    tid-tigad

    tikad-tidaktigad-nni

    tidak-nni

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    79/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    IXEFVV: TINZA, TISUNIN, IMERNA.PREPOSITIONS, CONJONCTIONS, ADVERBES.

    TINZA :LES PREPOSITIONS

    Tanze$t d awal armeskil iteqqnen asemmad $er wawal i

    isemmed. Tanze$t tettili srid zdat usemmad.

    Tinza$ d ti : n, am, i, ar, ddaw, s ddaw, nnig, s nnig, zdat, deffir,s deffir, deg (di), seg (si), ger (gar), $ef(fell), d (yid), akked, s (n

    wallal), s (n tnila), war (=bla). S umata, tinza$ sselkament addadamaruz, maca tinza$ar, war, s ( n tnila), sselkament addadilelli.

    Tanze t n:Tanze$t n temmal ayla, tettili zdat usemmad agucclan iibeddun s tergalt d yismawen irmeskilen n waddad. Xas yella

    wanida i tt-ssemrasen zdat usemmad agucclan yebdan s te$ri, yif-

    it ma nekkes-itt anida ur twulem ara.

    Nettaru Ur nettaru araMmi-s n wedrar. Mmi-s wedrar.Tamurt n Leqbayel. Tamurt Leqbayel.Ta$erma n Iran. Ta$erma Iran.Tamurt Imazi$en. Tamurt n Imazi$en.Asirem ufella. Asirem n ufella.

    Tanze t s n tnila:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    80/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Tanze$t s n tnila, anamek-is:ani$er, nezmer ad nerr degwadeg-is tanze$t $er. Tanze$t-a, weroin tettili zdat yisem yebdans tergalt ne$ zdat yisem armeskil n waddad:

    a- Neqqar: Kcem s axxam. Neqqar:Kcem $er texxamt.Maca ur neqqar ara:Kcem s taxxamt.

    b- Neqqar:Yunag $er Irlanda. Maca ur neqqar ara: Yunag s Irlanda. Irlanda d isem armeskil

    n waddad, I (i$ri) mai d ti$ri tamezwarut yemmalen isemamalay, acku isem-a yusa-d si tutlayt nniven, mai d amazi$.

    Tanze t s n wallal:Tanze$t s n wallal, anamek-is: s wayes.Temmal ta$awsa swayes tevra tigawt.

    -S wayes i yezwi azemmur?-Yezwi azemmur s umextaf.

    TAMSERTIT:LASSIMILATIONTamsertit d abeddel ususru i yettilin mi ara mlilen sin imesla (sinisekkilen). Tamsertit tezmer ad tili s tenze$t i yevfer yisem (ne$

    wemqim) ne$ s wemqim amassa$ d wemyag i yebdan s usekkil ine$ y. Di temsertit, ilaq ad nqader ilugan n tjerrumt, ma dayenyerzan ta$uri ur yelli wugur ma nevfer tamsertit, ne$ tajerrumt.

    1-Tanze t d yisem:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    81/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Prposition et nom

    TAMSERTIT TIRA ASUSRU

    n + ttt

    n + w

    bbwn + ygg

    n tefsutn weqcic

    n yexxamenttefsut

    bbweqcicggexxamen

    g + uggw

    g + wggw

    g + ygg

    g + i gg

    deg ufusdeg webrid

    deg yexxamendeg iberdan

    deggwfusdeggwebrid

    deggexxamendeggberdan

    f + uff

    f + wff

    $ef uvar$ef wedrar

    $effvar$effedrar

    m + wmm am wergaz ammergazd + ttt teqqim d tselmadt teqqim ttselmadt

    Timawin:1-Deg yismawen irmeskilen n waddad ur tettili ara temsertit, md: -Yezde$Wilyam di Irlanda. Yusa-d Wilyam si tmurt n Irlanda.2-Tinza$ seg, degteggent tamsertit maca mi ara u$alent $ef tal$a di, siur

    teggent ara tamsertit:TELLA TEMSERTIT ULAC TAMSERTITAfus degufussegufus Yeqqim di taddertYekka-d si taddertDegigennisegigenni Yeqqim di IslandaYekka-d si Islanda.Degyilessegyiles Yeqqim dilexlaYekka-d si lexla.Degwawalsegwawal Yeqqim di WehranYekka-d siWehran.

    2-Amassa d wemyag:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    82/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Relatif et verbe

    i + i igg D Yuba i ibedden D Yuba iggbedden.i + yigg D argaz-a i yettbeddan D argaz-a iggettbeddan.

    3-Tas unt mi d wemyag:Conjonction mi et verbe

    mi + iigg ri$ Yuba mi ibedd ri$ Yuba m iggbedd.mi + ymigg erre$-t mi yettbedda erre$-t miggettbedda.

    4-Timsertiyin nniven:Autres assimilations

    Zemrent ad d-ilint temsertiyin nniven, akka:

    a-Tamsertit s tenze$t d yismawen yebdan s tergalin-a: l, m, f, r,b.-Aman n leber Aman lleber-Aekka n Masensen Aekka Mmasensen.-Axxam n Fu$al Axxam Ffu$al.-Awal n Rebbi Awal Rrebbi.-Tamurt n baba Tamurt bbaba.b-Tettili temsertit ula deg yiwen wawal ne$ ger sin wawalen s:v + t:-Tacvavt Tacva -Tablavt Tabla -Tufiv-ten? Tufi en?

    c- Tamsertit s tzel$a n yimal ad d umatar udmawan:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    83/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    ad + ttt , ad+nn

    -Ad tawim A ttawim-Ad nawi A nnawiTANA S IMESLI Y:Tana s imesli y tettili mi ara mlilent snat te$ra : taneggarut nwawal d tmezwarut n wawal nniven i yeqqnen ne$ ur neqqin ara

    $ur-s s tjerrivt n tuqqna. Imesli y yettili kan deg ususru, ur yessefkara ad t-naru. Ha-tent-aya tegnatin ideg tettili tanas imesli y :TAGNIT N TANA TIRA ASUSRU

    Amyag d wuddid-is Nenna-as. Nenna-y-as. Amyag d araumernu n tibawt Ur as-nenni ara. Ur as-nenni-y-ara. Isem d wuddid-is Asefru-ik igerrez. Asefru-y-ik igerrez. Isem d wuddidameskan Asefru-a ad igerrez Asefru-y-a ad igerrez. Isem d wuddid-isameskan Tala-aki teqqur. Tala-y-aki teqqur. Asestan d wuddid-is Acu-ak-t, Mend? Acu-y-ak-t, Mend? Tazel a usiwel dusemmad ilelliusiwel Kker, a Amazi$. Kker, a

    y Amazi$. Tazel a n yimalara d wemyag Mi ara awve$, ad d-ssiwle$. Mi ara y awve$, ad d-ssiwle$.

    Tazel a n tilawt d:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    84/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Yalass, tzewwir isem ne$ awal i yefen amkan-is, i yellan degwaddad ilelli. Deg ususru, tazel$a n tilawt d tazenza$t maca

    weroin tesselkam addad amaruz. Tazel$a n tilawt temgarad $ef

    tenze$t, yis-s i nessili$ asumer aramyagan.

    d + isem:D ageffur. Anamek-is: Yella ugeffur.D anelmad. Anamek-is: D acu-t .

    d + amqim:D winna. Anamek-is: D anwa-t.D netta. Anamek-is: D anwa-t.

    d + iglem:D aberkan . Anamek-is:Amek iga.

    d + aggay n wawalen:D tamurt Imazi$en.Anamek-is: D acu-tt.

    TISUNIN :LES CONJONCTIONSTas$unt d awal armeskil iteqqnen ger sin wawalen, sin

    waggayen n wawalen, ne$ sin isumar.

    Tis$unin n tuqqna teqqnent ger sin wawalen (ne$ aggayen n

    wawalen) i ilan yiwen ugama d yiwet twuri.Imedyaten:-Qqim ne$ kker.

    -Yexdem iv d wass.

    Tis$unin usentel teqqnent ger sin isumar.Yettna$ wegdud akken ad yawi tilelli-s.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    85/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    asumer tas unt asumer imsentelagejdan usentel as$unan

    Tamawt:Mi teqqnent ger sin isumar, tis$unin n tuqqna ur ssentalent araasumer $er wayev. Isumar i teqqnent ttilin d ilelliyen ulac gar-asenagejdan., ulac win isemmden wayev.

    -Ad tedduv $er DraLmizan ne ad teqqimev deg wexxam.Nezmer ad d-nefk tafyirt-a, $ef tal$a nniven war ma ibeddel kra degunamek-is:

    - Ad teqqimev deg wexxam ne ad tedduv $er DraLmizan.asumer ilelli asumer ilelli

    Tis unin n tuqqna:Les conjonctions de coordination

    Tis$unin n tuqqnad ti: Abe da, ahat, ammar, da$en, d$a, ihi, ini,la-la, lad$a, lamena, maca, meqqar, mena, ne$, ni$, nniqal,

    wamag, wannag, waqila, yerna, zi$, zi$en, zuni.

    Tamawt:Tikwal, d tettili d tas$unt n tuqqna, ur-sen tazert duzemmur; maca mi ara teqqen ger wemyag d wawal nniven, tettili dtanze$t, Ddant d Dihya.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    86/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Tis unin usentel:Les conjonctions de subordination

    Tis$unin usenteld ti: Acku, akken, alamma, alarmi, armi, ala, ma,asmi, ar, ar asmi, ar d, bac akken, belli, d akken, amzun, imi, i

    wakken, aca ma, lemmer, limer, ma, mi, mi akken, ma drus, ma

    ulac, segmi, seg wakken, seg wasmi, send, skud, ulama, ulamma,

    xas, xas ma, xas akken, $as, $as ma.

    IMERNA:LES ADVERBES

    Amernu d awal armeskil i d-irennun di tefyirt akken ad yesmed

    anamek n wawal nniven (ne$ n taggayt n wawalen), s wakka

    yettbeddil kra deg unamek n tefyirt.Itett drus. Amernu drus isemmed anamek n wemyag e.

    ri$ drus inelmaden .Amernu drus isemmed anamek n yiseminelmaden.D ameqqran aas. Amernu aas isemmed anamek n yeglem

    ameqqran.Deg waddad amaruz yezmer ad yili ubeddel di te$ri tamezwarut

    umernu.

    Imedyaten: Aas waasAzekka uzekkaIvelli yivelli

    Tameddit tmeddit Llan aas waggayen imerna ( n wadeg, n wakud, n t$ara, n

    tesmekta, n tilawt, n tibawt, usurdu, usesten).

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    87/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Imerna n wadeg:Les adverbes de lieu

    Imerna n wadeg mmalen adeg (amkan):Da, daki, dayi, dagi, din,dinna, dihin, sya, syaki, syayi, syagi, syin, syinna, syihin, daxel,

    berra, deffir, zdat, akkin, akkina, s wadda, d akessar, d asawen, i

    ukessar, i usawen, yeffus, zelmev, yeffes

    Imerna n wakud:Les adverbes de temps

    Imerna n wakud mmalen akud (lweqt): Assa, assaki, assayi, assagi,azekka, sellazekka, iva, iv azeryan, azekkayen, azekka-nni, zik,

    tura, qabel, wabel, tikkelt, tikwal, yal ass, yalass, imira, imiren,

    imir-nni, ilindi, ccaw, akk ass, tameddit, tazwara, taggara, llina,

    seg llina, si llina, akkamira, aseggasa, aseggas nni

    Imerna n t ara:Les adverbes de qualit

    Imerna n t$ara mmalen ta$ara, ne$ amek tverru tigawt:Akka,akken, akkagi, akkayi, akken, mezleg, mli, timendeffirt,

    ti$endist, tabelhuccent, tinegnit, tidist

    Imerna n tesmekta:Les adverbes de quantit

    Imerna n tesmekta mmalen tasmekta ne$ azal (acal):Aas,acemma, drus, ddeqs, cwi, cie, ciu, nezzeh, ugar

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    88/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA

    Imerna n tilawt:Les adverbes daffirmationImerna n tilawt ur ggiten ara: ih, s tidetImerna n tibawt:Les adverbes de ngationImerna n tibawtmmalen tal$a tibawt: Ala, ur-ara, weroin, ur,werad, ur-ur

    Imerna usurdu:Les adverbes de douteImerna usurdummalen asurdu (ccekk):Ahat, wissen. Imerna isestanen:Les adverbes interrogatifs Imerna isestanen(imattaren) nesseqdac-iten i usesten (i

    westeqsi), yal wa d acu yemmal adeg, akud, tasmekta, ta$araHa-ten-aya imerna isestanen :Anida, anda, anisi, ansi, ani$er,aniwer, melmi, ar melmi, acal, acal aya, amek, annect

    Timawin:1-Aas imerna san tal$win n yismawen:Tikkelt, tikwal, tazwara, taggara, tameddit, timendeffirt, tinegnit, ti$endist,

    tidist, tabelhuccent.2-Tikwal, izeddi uferdis kan d wayev akken ad ssil$en amernu uddis:- Imerna n tesmekta: ddeqs kan, cwi kan, cie kan.- Imerna nt$ara: akka kan, tinegnit kan, akken kan.- Imerna n wadeg: daki kan, zdat kan, deffir kan.- Imerna n wakud: tameddit kan, tura kan, azekka kan.- Imerna usurdu: wissen kan, ahat kan.

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    89/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMVANEN D ISUDDIMEN-NSEN

    IXEFVVI: IMVANEN D ISUDDIMEN-NSENLES NOMBRESET LEURS DERIVES Di tutlayt Tamazi$t, llan yemvanen maca yettili kra n wemgired

    gar-asen, si tmeslayt $er tayev. Amgired-a yerza ama tal$a amaaar: aas seg-sen, kkan-d si tutlayt tarabt. Aas tmeslayin nwatmaten-nne$ Imazi$en sseqdacent amalay d wunti ilmend

    usemmad n wemvan. D$a d asemmad n wemvan i yemmalen

    tawsit iwatan i wemvan. Deg umedya, imi argazd amalay yessefkad d-nini sin yergazen, maca neqqar snat tem$arin imi tawsitusemmad n wemvan d unti. Neb$a ad nerev ad neg asurif $er

    zdat, deg webrid usetrer n tutlayt-nne$.

    Di teqbaylit, amvan d armeskil slid yiwend sin (yiwet, snat: degwunti), maca akken i d-nezwar awal, imvanen ur llin ara d ayla-

    nne$. Xas yettban-d wannect-a d ayen igerrzen, ara yessifessen

    tutlayt, yessefk ad nesmenyaf tikci n wazal i tmeslayin timazi$innniven, am Tmahe$t ideg sseqdacen kan imvanen n Tmazi$t. Ahatur a$-terri ara tmara akken ad d-nervel ta$awsa ma nesa-tt.

    Ma yella yiwen wemvan i ur nettaf ara di tantaliwin timazi$in dizider ne$ 0. Azal-is d war tilas deg wakuden-a itraren idegsimmal tetteddu tussna $er zdat. Ur telli yiwet n ta$ult ideg ur

    nserr ara i izider (d amvan ne$ d azwil). Ma nera tasenselkimt,tussnakt, tiraf, addalen wissen ma nezmer ad neg kra deg-sen s

    tutlayt-nne$ tamazi$t war ma nesseqdec aferdis-a!? D ayenibanen: ulamek, d awez$i. D tidet amvan yella mai ur yelli aramaca amek i as-neqqar, amek i t-nessusruy? Ddeqs n watmaten d

    tyessetmatin-nne$ i iulfan i wugur-a, nudan ad as-d-afen tifrat.

    Llan wid i as-yefkan isem ilemma d wiyev rran-t d ulac.

    Ma nessaked $er inumak n sin wawalen-a, ad naf :

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    90/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMVANEN D ISUDDIMEN-NSEN

    a-Ilem (ilmawen, tilemt, tilmawin), yettili d iglem ne$ d isem.

    Iglem ilem anamek-is ulac deg-s kra, yefre$ : Abuqal d ilem,tarbut d tilemt. Ma d isem ilem, deg waas temnavin, anamek-isd yiwet t$awsa yevan s u$anim fessren deg-s ibuben akken ad

    qqaren.

    b-Ulac d yiwen wawal uddis i d-yusan seg usumer ur yelli c(=ur yelli ara), ur-c d amernu n tibawt i yellan di Tcawit ar ass-a, azal-is d ur-ara n Teqbaylit.

    Segmi tutlayt teqqim kan akken tezga, atmaten-nne$

    imusnawen, ar ass-a ur d-muqlen ara $er taluft-a; nekkni

    nesmenyaf yal tikkelt ad nferres abrid i d-nu$ ma nufa deg-s

    isennanen. Aql-ane$ ad d-neg asumer izider yebna $ef snatt$awsiwin: aar amazi$ d tal$a tamazi$t.Aar deg-s sin yericenz + dr (zzi + ader): di tal$a, 0 d imezzi ; azal-is yuder $efyemvanen nniven ugaren-t akk. Si tama nniven deg-s aar zdr (zder), ayen izedren d ayen yersen alamma d akessar (Yezderweru deg waman). Tal$a n wawal izider(asget : izudar) d iRiReR,d yiwet n tal$a tamazi$t ara naf deg waas yismawen: idifer,idikel, igider, iiqel, ijifer, iziker... G-M: Asekkil R yemmal targalt.Si tama nniven, imira, ur nettaf ara igelman isuslanen di tantaliwin

    timazi$in, ayen ara tser tutlayt tamazi$t deg wakuden-a itraren.

    Amedya, di Teqbaylit tella kan yiwet tal$a wis d wunti-s tis,maca tal$iwin n wesget, ulac. Amek ara teddu tutlayt $er zdat s

    waya, ma ur ngi tamu$li $er tutlayin nniven. Ma nezzi $er yismawen

    n tunin ad naf ala yiwen i yellan: azgen. Ar melmi, ad teqqimtutlayt n Masensen deg waddad ideg tella? D asteqsi-a i a$-ideggren

    ad d-nnadi meqqar tazwara n tifrat imi tagnit tella. War ma nesnulfa-

    d yal ta$awsa, ad nerev ad nebnu $ef terselt yellan.

    Imvanen:

  • 8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali

    91/167

    AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMVANEN D ISUDDIMEN-NSEN

    les nombres

    0-izider 10-mraw 20- snat tmerwin1-yiwen, yan (yiwet) 11-mraw yan 30- kradet tmerwin2-sin, sen (snat) 12-mraw sin 40- ukkuet tmerwin3-krad (kradet) 13-mraw krad 50-smuset tmerwin4-ukku (ukkuet) 14-mraw ukku 51-smuset tmerwin dyan5-smus,semmus(smuset)15-mraw smus 52- smuset tmerwin d sin6-svis (sviset) 16-mraw svis 100-timivi7-sa (sat) 17-mraw sa 200-snat tmav8-am (amet) 18-mraw am 203-snat tmav krad9-ta (tat) 19-mraw ta 30 9-kradet tmav ta1000- agim 2000- sin igiman 3000- krad igiman

    65009- svis tmerwin semmus igiman d ta100000- amelyun 2000000- sin imelyunen (imelyan)

    1000000000- amelyar 7400532- sa imelyunen d ukkuet tmavigiman d smuset tmav kradet tmerwin sin17800000000-mraw sa imelyaren d amet timav imelyunen

    Timawin:1-Ilmend usemmad n wemvan unti, nrennu t n wunti di taggara n

    yemvanen : si 11 ar 19, si 21 ar 29, si 31 ar 39, si 121, ar 129, si 131 ar

    139Imedyaten:11: mraw yan inelmaden mraw yiwet tnelmadin.

    39: mraw ta yetbiren mraw tat tetbirin.45: ukkuet tmerwin smus yexxamen ukkuet tmerwin smuset texxamin.1346: agim kradet tmav d ukkuet tmerwin svis iyuzav.agim kradet tmav d ukkuet tmerwin sviset tyuzav.

    2-Zdat igiman, imel