2:a Arg.

Ann onspris :

N:r 3. Stockholm 2 1 Januari le09 . . .

16 öro per mm. Enkel spaltbredd 50 mm. .

Marginalannons under texten 15 nim:s höjd per ghng 10: - -. Rabatt: 5 ggr 6 10 ggr 10 Ola,

20 ggr 20 ?lo, 60 ggr L6 Annons bör vara inl9miiad

senat m&nflag f. m.

. ~rennmerati&s~ris : . l/, &r... kr. 4: 50 i/2 hr... kr. 2: 60 .I4 ... 8 S:5011/4 s ... 8 1:26

Lösnummer 10 6re:

Prenumeration sker shvlil i landsorten som i Stockholm ii numaste postanstalt eller bok- handel.

Maria Martin och. Le Journal des Femmes. franska k;innorörelsek tidskrifter och andra .kunnat Astadkomma, narnligen 18ngt lif, det liar detta

publikationer tyckas 'aldrig ha haft 'någon vi- lilla blad under sjutton 1Anga Ar gAtt i land med.

m Bedaktion: . . - NBstersamuel#gatan 51, en tr.

T e l e f o n e r : AUA. 6353. ~ i k s - 12285. - "

Utgifninpstid hvarje torsdag.

dire frarnghg att döma efter den korta tid de alla existerat. Den franska feminismens histo- ria g%r ju strängt ta.get Iangre tillba.ka i tiden än nästan n$- got annat lands. Redan 1800- talets förra halft shg en hel rad kvinnotidningar uppstå, och hade vi blott kvar halfteu af cle periodiska publikationer som sedan Den fiia kvimgns och Cnistans tid skiidat dagens ljus, skulle de utgöra en rent af imponerande press. Men nej, intet har varit mera efemiirt

. än dessa blad, som eineller- tid ej väl hunnit afsomna, förr iin de efterträdts af nya. I iiuvaraiide stund finnes blott ett enda undantag från denna vä.xlingeiis regel : Le Journal des Femmea, kvinuotidningen. Hvad den med fladdrande fa- nor och klingande spel invigda, af alla intelligensgrupper om- huldade radikala tidningen , La

Maria Mui'tiii.

Redaktör o. ansvarig utgifvare:

ELLEN KLEMAN. Mottagningstid

m. 11-12.

ronder eller den likaledes välredigerade men mera pretentioner. Det är

Expedition. och Annonskontor :

Mllstersamuelsgatan 51, en tr. -

Post- och telegramadress :

~örk l á r in~en till La Frondesr och %Le Conseil des Fenimes, misslyckande ligger troligen däri att de bada, hvar p% sitt sätt, ville sta öfvejg ocl~zctoriz par- tierna och kuuna iutressera lite livar. Men för de inhnga sniA- grupper, som tillsamman bilda. den franska kviimorörelsen och soni aro ganska skarpt. sand-

. rade af ve. om de till det yttre kunna synas lefva i ta'mligen godt samförsthnd, kommo de: blida att sth meïiun partierna och hade fiir resten pA grund af alltf ör kostbar D apparat 9

knappast kunnat bära sig, afv& om de bättre omhuldats fran kvinilosakssidan.

Le Journal des Feimnes diirernot har resolut stktt- i en grupps eller iitminstone i en riktnings tjänst., den liksorn dess yngre annu existerandme syskon, och har uppträdt med ett litet. pr&agandablads smil

häri och i dess redaktris' per-

a u u i ~ i ~ ~ ~ iooo, ~rtonrhaen u y c k ~ ~ I D A B'N Y, 8tockholi.

B samhällsbevarande r revyn , Kvinnans rhdgif vare. icke sonlighet dess lifskraft torde vara att saka.

. Ty kvinnotidningen och madame Maria Martin äro ett, liksom Maria Martin och gruppen .La Solidarit6 des Femmes, varit ett.

Det namn Maria Martin gaf át den förening hon i samband med madame PotoniB-Pierre 1891 bildade, >La solidarit6 des Femmesr, tecknar i själfva verket ut- rntirkt henne själf, en af den gamla ortodoxa 80-talskvinno- rörelsens -mest sympatiska typer. Jag kom osökt att tanka p& Fredrika reme er, när jag . träffade denna kvinnorllrelsens blida veteran i . hennes undangömda hem.

Liksom flera af den franska feminismens pioniärer ar madame Martin utländska. Det gick henne som s& mánga andra friimlingak hon ság genast de .for- melra i . ohgenheterna i den franska kvinuans sociala stallning utan att se de ,reella, fördelar denna i s& många stycken har framför oss germanska kvinnor. Född och uppfostrad i England var hon van vid en viss rörelsefrihet utomhus, som förvägrades henne i hennes nya hemland. SA mrdt hon feminist. Men som hennes utghgspuiikt int.e varit den vanligaste, nämligen ett äktenskap, som kommit henne att fil smaka obehagen af kvinuans . rättsliga beroende af mannen - hon var tvärt om lycklig maka och mor, som s&g sina åsikter delas inom hemmet - utan käns- lan att vara utesluten fr%u en del sociala rättigheter, bevistandet af politiska möten o. d., blef riktpunkten för hennes struvanden att skaffa kvinnan politiska rättigh&er, att liksom skaffa henne en större social aktnigag. L b g t ihån att vilja försvaga de äktenskap- liga banden, .ville hon snarare g6ra dem fastare, för- menande, att kviunan borde taga vara pil allt det skydd, lagen möjligen kunde ge henne. Det ar röstrutkspö~~s- m&& som annars ända till pA sistone varit litet vårds- lösad t af de franska kvinaogrupperna i allmauhet, som hon ifrigast fört fram utan att darför glömma de ekonomiskt-civilrättsliga kraf som upptagit hennes medsystrar. Onskan att át kvibnan skaffa. mera vär- dighet, en ställning vid mameas sida i intellektuelt

' afseende var det antagligen, som dref henne att verka för kvinnans inträde i frimureriet. Detta iir ju i Frankrike en af de viktigaste politiska plautskoloniu, d#r så godt som hvarenda en af Frankrikes mera be- märkta män vunnit sina riddarsporrar. Hon var med bland stiftarna i den första %blandade. logen, aLc Droit Humain,, och intog befattningen som dess se- kreterare, under det att den franska kvinnoröselseiis stora apostel Maria Deraismes var dess ,äldste D.

Maria Martin är icke hvad jag skulle vilja kalla en modern ande.. LAngt därifrán. Mec l i o ~ har haft den stora gåfvan att förstå nyare riktningar, och hon har därigenom Blifvit det enande bandet, verit; respekterad bhde till höger och vänster. Nu p& siu alderdom &r hon t. ex. hedersledamot litet hvtlrstades efter att i sin krafts dagar ha intagit de öfliga plat- serna inom sitt lands kvinnliga förtroenderbd.

Hennes dram, db hon bildade sin förening, v:ir stt ma alla om sitt mal. Hon vände sig icke blott till sin klass, hon försökte orientera sin grupp äfvoii bioiid folket. Me11 därigenom komino jäsbarare, stridbarare element med än eljest i de ortodoxa kviniiosaksför- eningarne, och då hon icke lyckades hilila nere teii- -denser, som skrämde henne genom siii alkftir stora frigjordhet, drog hon sig undan för att lämna spiraii öfver sitt verk i yngre och kraftigare, om ock icke ral- visare händer, hvilka fört La Solidarité des Feulincs ganska 1hg t frán såväl dess utghgspunkt som friii de öfrigtt a borgerligas grupperna.

Den raka samlingslinje fiain mot kviimaiis med- borgerliga uppfo'stran i det bestliendes hagu, son !icii- nes fö~ening .lämnat, är diirernot alltjämt kvinnotidniw gens, och det är i denna som madame Martin ii1iii.u

enar det feminismens gamla garde, som visseriigeii tyckes ha så 1Htt att finna nya frivilliga I~laaci oss, sena tiders barn, äfveii om vi med respekt blicka 511.. baka pifi eii rörelse, livars hetingelser voro m d - u iiii vhr tids.

SIGNE GASLISU- I ' A L ~ ~ T ~ ;

undervisning. Dagriys veckonurniuer för den l2:e nov. finnes in- förd en artikel under rubfiken BE^ praktisk folk-

undervisning, , undertecknad b : Elin Cederbloin. SA- som varande lärarinna blef ' jag helt naturligt genast intresserad af det välbekantabmet, och d& förf. tyd- ligen önskade bvägabringa en diskussion, var jag nästan strax färdig att gripa till pennan. Ett ord i slutet af uppsatsen - höll mig dock tillbaka. Det var en oför- blommeradt uttalad önskan att landsbygdens lärarin- nor först må.tte yttra sig i frågan, enär de, enligt förf. förmenande, borde sitta inne med den största sakkun-

skapen. Emellertid, dlt ingen af dem liöraan!.m:\t i r p l ~ maningen, vhgar jag, ehuru Stockholiiisl~rari~~n:t~ 1 N-

att i all anspr&kslösliet f& göra ett litet inlägg i fragaii. Forst vill jag da uttala ett djupt k ~ i i d t tack till förf. för det stora intresse för folkskolcm arbote, livaroin hennes uppsats bar vittne, ett intresse, wiii,

ju kraftigare och initiativrikare det förefinnes i n o x alhi samhällsklasser, desto snabbare skall bära oss fram till det tyvärr annu i ett aflägset fjärran hagr:inde målet : Folkskolan bottenskola,. Varmt sympatiserar jag ocksil med Iienne i henues kraf pt en piaktiskt

lagd fol7t~clz~lc~~vis~~i~z~ - jag betonar starkt de t sistu ordet, ty alla skolors, ej endast folkskoltlils, undervis- visning mAste vara praktisk för att rätt kunna fylla sin uppgift: att dana dugliga medborgare i stat och koinmuii. .

Men - och nu kommer reservationen - har verk- ligen den svenska folkskollära.rekåren, shsom förf. nästan vemodigt framhhller, stallt sig oförstiien de gent emot detta, för närvarande i alla kulturländer sh aktuella, pedagogiska spörsmål? Är det verkligen s& att den för reformens genomförande erforderliga, intresserade lärarestammen saknas inom den nutida svenska folk- skolan? Skulle dess huf vudsakliga diktan och trak- tan g& ut p& att drifva sina alumner in i elementar- skolorna? Jag v&gar pii starka skäl betvifla detl. Helt visst har förf. till följd af en eller annan nedslA.ende erfarenhet liar lhtit förleda sig till en ofördelakt.ig ge- neralisering af en hel kar. Jag vill försöka bevisa mitt pastaende. Lat oss - för att ta ett i tiden nära liggande exempel - ögna igenop julinumren af Svensk Lararetidning för Ar 1908 ! Där 'refereias rätt .utför- ligt det stora folkskolemötet i Gäfle, där krafvet $ en -praktisk uppfostran, ja, ocksa en uppfostran lämpad efter de olika bygdernas behof sh kraftigt fram- hölls af folkskolans mest framstående personligheter. Eller 1Atom oss kasta en blick p% det redan nu .med- delade resultatet af den ännu arbetande semina.riekoq- mitténs verksamhet ! Huru klart framträder ej där fordran på en. praktisk lärareutbildning? Men kom- mitténs ordf. &r d:r Fridtjuf Berg, den svenska folk- skolans största namn i näryarande tid,' och huru omiss- kännligt skönjes ej i dess arbete inflytandet från det förslag till reform af seminarierna, hvilket k 1905 offentliggjordes af Centralstirelsen för Sveriges Allmanna folkskolelärareförening! Och . äro ' icke de många för- söken, mer och mindre lyckade,' att meddela kunskap i huslig ekonomi, papp-, trh- och metallslöjd, träd- gkdsskötsel, klädsömnad, tvätt och strykning etc. ett annat och starkt talande bevis för folkskolans sträf- van till en praktisk uppfostran af sina lärjungar. Hur har ej det ofta frhn folkskolans lärare och lara- rinnor utgangna ropet p& yrkesskolor i snart sagdt alla kulturlander vunnit geukla.ng, sarskildt inom dess lärarekárer. Den svenska bildar intet undantag. Sto- de ej andra makter hindrande i vägen, skulle den frå- gan helt visst inom en snar. framtid till allmän bela- tenhet vara löst. Nu fAr den nog, i likhet med s& många andra samhälleliga frtigor, vänta p& de eko- nomiska och sociala förutsättningarna för sin lösning.

Just i dessa dagar samlas Centralstyrelsen för den snart 1,200 medlemmar räknade organisation, som bar namnet Sveriges allmänna folkskoll~rareförening. till rtldplägning i Stockholm. Läsa vi endast med efter- tanke listan p& nihnga friigor, som föreligga till be- handling, skola vi 'dock finna att krafvet pA praktisk uppfostran &j uteglömts, $in mindre föraktats.

menar nhgon ' med praktisk f olkundervisning det, a t t *kolan &der d 6 6-7 farsta hren af sin verk-

samhet med barnen skul1.e anlägga yrkessynpunkt ph sitt arbete, mhste vi bestämdt tillbakavisa en siidan fordran. ' Dessa &r äro till för att skänka de smA den kroppens och själens harmoniska utveckling, 'som ej later sig förena med yrkesutbildning och hvilken in- gen har ratt att förmena äfven den fattpigaste, individ i ett upplyst samhalle.

Det af förf. framställda 'förslaget att förlägga ett folkskollärarinneseminariuin till landsbygden synes mig ganska betänkligt. Hur har ej flera af samtidens- stor- sta tänkare djupt beklagat och starkt kritiserat uni- versitetens förläggande till smhstäder - och p& goda grunder. Manne ej detsamma skulle komma att upp- repas gentemot seminarierna? Och ar det så sakert att en utbildningskurs p% landet stärker karleken till fosterjorden och alstrar hAg för landtliga göromal och att en liknande i staden verkar i motsatt riktning? Är det ej att alltför lättvindigt affärda den mhngfald af faktorer, som spela in vid det mysterium som be- star i utkristalliseringen af en mänsklig karaktär? .

ALD!~ VIK. .

Landslöreningens deputation hos konungen.

(?-et var som bekant tisdagen i förra veckan kl. @ f. in. som ett trettiotal centralstyrelsemed- lemmar ur Landsf öreningen f ör kvinnans politiska röst- rätt uppvaktade h. rnaj:t konungen. Deputationen an- . fördes af dr Lydia Wahlström, som till konungen riktade följande tal:

Ers Majest.ät. . Landsföreningen för kvinnans. politiska rösträtt, som

nu genom sis centralstyrelse ber att i underdilnighet f% framlägga sin sak för Ers Majestat, är grundad 1902 och bestar för närvarande a£ 135 lokalföreningar och omkring 12,000 medlemmar.

En s% betydande utveckling p% s% kort tid borde vara en borgen för att det ligger ett verkligt reformkraf bakom rörelsen, att den representerar en .afsevärd del.af Sveriges kvinnor, niimligen de gifta och ogifta, som, fast de utföra, ett betydande kulturellt och ekonomiskt arbete, likväl äro i saknad a£ det skydd och .den sociala höjning, som röst- .

ratten medför. - Men ' det ar icke i främsta ruri3met kvinnointressen vi

representera, vi hålla före att en stark massa af aktiva medborgare i v%ra dagar är ett lifsvillkor för ett till an- talet litet folk och .att en ny, allsidig och direkt. repre- sentation af äfven familjen och hemm$ inom lagstift- ningen är en nödvändighet p& en. tid, da' utvecklingen alltmera krafver statens ingripande' p& äfven 'dessa falt och därigenom kringskär. de omraden, ,som förut varit un- derkastade kvinnans s% kallade stilla inflytande.

. Sveriges röstrattskrafvande kvinnor vända 'sig nu till sin konung sasom högsta representant för det Sveriges majestät, hvarom G~ytat Adolf sagt de a lwg glömda orden, att det' utgöres af "konung och ständer tillhopa"; De göra det inte blott p& grund af den urgamla häfd, som alltid lart vhrt 'folk att i brydsamma tider."gA M11 kungs", utan

äfven med tanke pB deii Bernadottesko. iittens vackra tra- ditioner af frisinthet i lagstiftningen för kvinnor. Det var ju Ers Majestats höge farfader, som genomförde den lika arfsratten, näringsfriheten och myndigheten för kvinnan, och det var under Ers Majestäts höge fader, som grunden lades till förbattrande af den gifta kvinnans ställning och till inforande af kommunal valbarhet för kvinna. Det var ocksh konung Oscar II, som inför en deputation af var förening 1906 lofvade att göra allt hvad han som konsti- tutionell konung kunde göra för realiserandet af kvinnornas röstrattskr..

Men var hemstallan i dag ar icke blott en gard At forntida svensk,. häfd och nyare iidla kungatraditioner, den innebar ocke% en vädjan till en statechef, för hvilkens manliga vilja vart folk med hvarje dag lart sig hysa ett allt starkare förtroende. .

Vi vanda oss därför till Ers Majestät med underdånig anhallan att d% nu det hvilande förslaget om allmän röst- ratt för man med 'all sannolikhet af innevarande Ars riks- dag kommer att antas, Ers Majestät diirph täcktes uppta krafvet p% allmän rösträtt för kvinnor till omedelbart genomförande.

Konungen svarade omedelbart med ett kort tal, hvari han, som sade'.sig personligen hysa de allra största sym- patier för kvinnornas stra.fvan efter röstriitt och mycket val inse det berättigade däri, ville betona, att mannen under artionden fatt arbeta och kampa, innan de n%tt s% nara sitt mål som nu. Helt visst skulle kvinnorna göra stor nytta p% en hel del omrhden, men om fragan om kvinnans rösträtt nu skulle'ha upptagits, innan mannens var slutbehandlad och s% inblandats i den, skulle detta för visso ha verkat ett försinkande af fr%gan om den man- liga rösträtten. 'Konungen slutade med en ytterligare för- säkran om sina. personliga sympatier och en önskan om att kvinnorna i en framtid skulle n% det m%l de kampa för.

Konungen lät darph för sig presentera deltagarna i deputationen, med hvilka han underhöll sig n&gra minuter. Af hvad som därvid yttrades framgick, att konungen följ t med den kvinnliga rösträtts rörelsen^ ut- veckling i v%rt land samt att namnen pA. dess främsta ledare vor0 honom bekanta.

Sall-skapet Barnavards nya -

lokaler. T-en 1.7 mars 1877 anordnades af Fredrika-Bremer- B- & Förbundets samkvämskommitté en diskussion öfver ämnet ,Utbildning af barnavårdarinnor och barn- uppfostran före skolåldern» . Intresset för denna sak vax därmed väckt. tt offentligt m6te utlystes kort därefter rnecl diskussion om »Behohet af teoretiskt och praktiskt utbildade barn ar hr dar in nor^. Detta ledde vidare till tillsiiittandet af en kommitté, och dess arbete resulterade i att 'SäZZska21et Ba&avårcZ. konstituerade sig i Stockholm den 5 februari 1900. Därmed var ett företag phbörjadt, hvilket visat sig vara af stor bety-

. delse 'och omfattats med intresse frbn olika h&ll - undervisning i späda barns. vård.

.Sällska.pets. försia lokal var e n liten viining på 4 rum -och kök i huset N:o 93 Folkungagatan. Dar börjades' undervisningen den 15 november 1901 - eF'ivernas antal var d&. endast fyra.

Snart visade sig enlellertid denna lokal otillräcklig och elter Hera föräudriugt~r oinfatta sällskapets lokaler nu efter en nyligen företagen utvidgning hela tredje och fjärde våuingarna i N:o 60 Hornsgatan och &r elever- nas antal 20 fasta samt nigra extra och barnens cirka 24. Denna sällskapets hastiga och st.ark.a utveckling är ett glädjande bevis p% att alliilänheten allt mer lärt sig inse det stora och vä.lsignelsebringande i säll- skapets verksamhet.

Och denna verksamhet 'ar sannerligen i sallsynt hög grad gagnande. E j endast - och ej heller för- nämligast genom den vBrd, det hem, anstalten skänker &t s& inånga olyckligf lottade af hufvudstadens barn utan därjämte och framför allt genom hvad som är dess hufvudsakliga uppgift - att väcka intresset för barnavård samt att &t unga kvinnor fMn 7tela la9zcZet gifva shväl de bäst& teoretiska kunskaper son1 prak- tisk öfiiing i allt, som hör till späda barns skötsel. P% sk sätt gagnar den i IAngt vidare kretsar än sagon barnkrubba eller annat barmhartiglietsverk kan göra. Man km nu börja hoppas att de tider skola vara för alltid förbi, dB barnen anförtroddes At shdana personer, hvilkn pil grund af sin ungdom eller sin Ellderdom sej dugde till annat än att se efter barnen».

Man f%r ett gladt och t.illta.lande intryck af ett be- sök i Sällskapet Barnav&rds lokaler. Hela raden af ljusa barnkammare med lätta, luftiga' gardiner och solgula tapeter, - de trefliga elevrummen i ljusblått och blekgult, - elevernas dagrum med sin varmt röda inöbel och sitt vackra porträtt af siillskapets be- skyddarinna, prinsessan Ingeborg, och hennes tv& äldsta sséssor», - - öfver allt ligger ett skimmer af sol- ljus och varme och reihet. Och hjärtat värmes vid &synen af alla de sm& knubbiga, glada ungar, hvilka le och vinka och jollra mot läkare och vilrderskor.

Det fordras helt visst en alldeles särskild begbfning för att passa till läkare vid en anstalt för barn. Att anstaltens . läkare, doktor Fiirsteilberg, emellertid äger denna beghfning, kunde inan tydligt förstå b%de af hans satt att se ph, tala till och handskas med barnen och af den trygga förtroligheten i deras förhållande gent- emot honom. . Alla hvarclagar mellan kl. 1-2 är anstalten öppen för besök af en vetgirig allmänhet. Det ar att hop- pas, att ej nyfikenhet utan verkligt intresse skall mana till besök och att detta intresse afven skall räcka till att arbeta på att gifva anstalten det ekonomiska stöd den så väl behöfver för att kunna fortsätta och aallt mer utvidga sin verksamhet. . A.H.

En fest. kipager och fotgängare p& Skansvagarne i den mörka vinterkvg.llen, och a.lla med samma inhl

- Högloftet. Därinne är det trängsel i korridorer och kapprum af festkladda och glada människor, af

alla de m h g a som kommit för att bringa fröken Anna Whitlock sin hyllning och sitt tack för henues 1Rnga arbete i rösträttssakens tjänst.

Det är den af Stockholms F. K. P. R. anordnade festen för fröken Whitlock, som g%r af stapeln.

I Höganloftssalen bänka sig förväntansfulla skaror framför den lilla scenens igendragna rid%, och sedan aftonens gäst och festens föremal, Anna Whitlock, tagit plats längst Eramme, går ridån åt sidan och vi sättas med ens in i en tidningsredaktörs - och det en kvinnligs därtill - mödor och besviirligheter. En anställd enquete har försenats, d m kan ej komma in i veckans nummer. Men s% har tidningens energiska medarbetare också varit ända nere i Hades, s% det är ej att undra pii om det tagit tid. Dar har hon inter- pellerat de aflidnas andar och sjalfva komma de nu, en och en, och lämna redaktören sitt svar p& frågan: Hvad synes Eder om den kvinnliga rösträtten? E11 sköldmö frln Odins salar förklarar under slag p$ sköl- den att hon vill hafva rösträtt, Sigrid Storriida träder in med drottningalater och gifver de sena tidernas kvinnor det rhdet, att om höfdingarne aro besvärliga och motspänstiga, om utskottsledamöter förhala tideii med ' tal om statistiska utredningar och mera sådant, så skola de följa hennes, Sigrid Storrlbdas exempel, de skola församla dem i sin hall, Lästmakaregatan 6, brandförsäkra och SA bränna dem inne. Den med stolta later anbefallda, man får säga n%got hetsiga., suffragett-taktiken appliiderades lifligt. Den heliga Birgitta, drottning Margareta, Barbro Stigsdotter och drottning Kristina framträdde därefter. Ett häftigt lefverne bakom scenen visade sig vara ,Agneta Horns lefvernes, och Agneta själ£ kom in som den eldiga, lilla 1600-talskvinna hon val själf varit, önskande att den tid ännu måtte vara l&ngt aflägsen, då hustrun en dag hvart tredje år maste behöf va vara skild från sin skäre herre, för att aflämna en röstsedel. Fru Lenngren, som egentligen icke haft n%gon lust att infinna sig, kom dock, emedan hon ändb skulle upp till jorden för att lära Selma Lagerlöf af med svulst och för- konstliog, och sist kom Fredrika Bremer och tackade de t.ïe kvinnor som så modigt fullföljt hennes lifsvärf, Anna Whitlock, Gertrud Adelborg och Ann-Margret Holmgren.

Sedan andegästerna afträdt, vidtog supén, som du- kats vid långa bord, dar grenljusen i de granna bond- stakarne gladt lyste mellan krukor med gula tulpaner. Det var sorl och glam öfverallt, som endast tystnade under talen, hvilkas rad öppnades af d:r Lydia Wahl- ström, som i ett af sina vanliga utmärkta anföranden, stundom humoristiskt, stundom allvarsamt hjärtevarmt, frambar ett tack till fröken Whitlock för hennes arbete i rösträttens sak. Fru Prigga Carlberg framförde dar- efter landsortsföreningarnes tack, hvari de närvarande ombuden för olika lokalföreningar en efter en instämde. Fröken Whitlock svarade därpå, börjande med att önska att hon kunde finna ett nytt, blankt och oslitet ord för att uttrycka hvad hon kande, men hon kuude

ju blott finna det gamla ordet: tack. Under de Ar hon. gifvit sitt arbete At röstratten, hade hon fatt så mycket tillbaka. De hade gifvit henne en ny och större tro pA kvinnan, tro p& hennes energi och ut- hhllighet, p% hennes entusiasm och hennes aiibetsdug- lighet. Hon vidrörde därph den missräkning det varit för oss alla, att l914 skulle blifva det %r, dh vi tidigast skulle kunna erhA1l.a medborgerliga rättighe- ter, men hon trodtie och hoppades att de kampens %r, som ännu m.%ste komma att förflyta, skulle verka uppfostrande och utvecklande på kvinnorna och öka de ungas aiisvarskailsla. Och när en gAng den nu omkämpade riittigheten vunnits, skulle detta förändra sed och lag och syn pK tingen och gifva hvarje kvinno- individualitet ratt till full utveckling utan nEigra hin- der, och alla skulle enas i ett arbete, hrars innersta rot vore kärleken till vart lalid, ett rättvisare, lyckligare och kulturstarkare Sverige, som alla skola vilja lefva och. dö för.

Skålen tömdes med ett fyrfaldigt lefve för Sverige. Flere hyllningstelegran hade anländt och uppläs-

tes af fröken Signe Bergman. Tal höllos därefter af friherre Palmstierna för fröken Whitlocks mor och af fru Carlberg för fröken Bergman, i det hon tackade henne för det stora arbete Iion utfört sasom landsför- eningeris sekreterare. Fröken Bergman utbragte ett lefve för entusiasmen j rösträttsarbetet. Fröken Anna Lindliagen hö11 till sist ett tal, dar hon shsom den nu enda kvarstaende af Stockholinsstyrelsens iirsprung- liga inedlemmar Aterkallade i minilet den förs ta ge- nombrytningstiden och föreningens organiserande. Hon slutade ined att utbringa en skAl för att fragan om den kvinnliga rösträtten och vallbarh.eten mitte lösas snccrt.

Och S& var den angenäma festen slut. Utanför hade Skansen klädt sig i vinterskrud. Me-

dan festen fortgick hade snön fallit mjukt och tiitt och lieinfärden i den hvita vinternatten blef aimu ett vackert minne f r h Anna Whitlocks fest.

&A.

Till

delfagartta i fes fetl på flogan loff

För den sfora heder och uan/ighef, som beuisa-

des mig genom och uid fesfen på Skansen, be^ jog att få frambära e f f uör,dsnmf och innerligf fack. H /as er godhet uid deffa fi//fa/fe ör för mig e f f /y-

sande och uarmande minns för, lifuef.

Anna Whitlock.

w ed år 1909 plibörjar Dagny sin andra årgling. &+AJ För det intresse och den sympati tidningen

mött från alla håll rundt om i landet under det glingila året få vi frambära ett vördsamt tack, rak- nrinde p& att desamma oförminskade måtte komma tidningen allt framgent till godo. Friimst på tid- ningens program st%r alltjämt det mål, Daguy satt sig före, att samla svenska kvinnor öfver hela landet för att genom den styrka en sammanslutniag - höjd öfver klassintressen och partitaganden - gifver kunna föra fram kvinnornas sak till allas och hela samhällets basta. Men för att blifva en styrka, som man räknar med, en röst, som hörs, maste vårt lands kvinnor i annu mycket vidare kretsar an hvad hittills varit fallet verkligen förstå nödvändigheten af en s%: dan sammanslutning, först%, att de alla måste känna sig solidariska med kvinnorörelsen i vårt land. Detta vaga vi ocksil hoppas och tro på skall blifva fallet, och därför vänta vi att f% räkna tusen och Ater tusen nya kvinnor såsom våra prenumeranter .under det kom- inande året. -

Tidningen kommer att innehålla artiklar i de för kvinnorna viktiga frågor, som stii pti dagordningen. Den aktuellaste af alla, den kvinnliga rösträttsfrågan, &r ännu olöst. Starkt, kraftigt och viirdigt vill tidnin- gen häfda detta kvinnornas kraf, i hvilket, djupast sedt, alla andra .bottna. Men hvar för sig måste afven de andra frågorna föras fram - häfdandet af kvinnans ställning i socialt, juridiskt och ekonomiskt 1il.inseende. Tidningen ser sig i st%nd att genom utlofvad benä-

kunna lämna ingående och sakrika artiklar i dessa ämnen.

Genom en rikhaltig litteraturaf delning vill tiduia- gen satta sina läsare i stånd att följe de märkligaste företeelserna pil litteraturens områ.de.

Den intressanta artikelserien ~Nligot om våra konst- närinnor~ kommer att fortsätta äfven under detta %r.

Genom att låta de sakrika och gedigna artiklar - h i l k a det program, som är tidningens, betingar - omvaxla med lattare siidana af roande inaeh%ll, vill tidningen vid sidan af sin stora uppgift att vara ett or- gan för den svenska kvinnorörelsen äf ven tillgodose den önskan, som måste förefinnas hos en talrik läse- krets, att erhålla en stunds lattare lektyr.

Som Dagny önskar att stii i nära kontakt med hela Sveriges kvinnor, öppnas dess spalter beredvilligt för shdana spörsmål, som enskilda vilja taga upp, och f% vi uppmana eventuella medarbetare och insändare att i skdana fall godhetsfullt vända sig till redaktionen.

Tidningen utkommer hvarje torsdag i ett 12. h 16- sidigt häfte.

Priset pr år,' postarvode inberäknadt, är kr. 4.50;

pr halfår kr. 2.50; pr kvartal kr. 1.25. Lösnummer 10 öre.

Prenumeration sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.

Annonser mottagas å tidningens expedition, 51 Mästersamuelsgatan, - Stockholm.

I alla redaktionella angelägenheter torde man han vanda sig till tidningens redaktör under expeditionens

gen medverkan af de bästa kvinnliga pennor och adress. af de för dessa frågor mest intresserade personer Redaktionen.

Till Dagnys läsare! I I Med det nya Arets ingzing vziga vi rikta en vörd- II II sam uppmaning till vira läsare att verka för Dagnys

spridning i vidare kretsar genom att söka vinna pre- II numeranter å densamma bland umgängesvänner och bekanta. Dagny bör läsas af mängden af svenska kvinnor. Vi hoppas att hvarje vän af Dagny vill i sin mbn bidraga härtill.

Addisons ddison var tjugosju år gammal och hade en obe- ,.tydlig litterär produktion bakom sig - bestå-

#ende hufvudsakligen af latinska. dikter och öf versätt- ningar - d& han 1699 tack va.re inflytelserika gyn- nare fick ett resestipendium pA 300 pund Arligen, hvilket satte honoin i stånd att företaga .siii första - .och enda - utlandska resa. .

Han styrde först kosan till Frankrike, dar han uppehöll sig ett Ar, och sedan fortsatte han farden till Italien. Hvad han dar siig och upplefde har lian för- -talt i en reseskildring med titeln »Remarks on several Parts of Italy etc. In the Years 1701, 1702, 1 7 0 3 ~ - »Etc.r syftar pB de kapitel han ägnar Schweiz och 'Tyrolen, Kfver hvilka länder hemfarden gick.

Addisou börjar sitt företal med den annlärkningen, att det säkert icke gifves nAgot land i världen, där :man kan resa ))nied större nöje och fördel)) an i Italien. Efter att ha uppräknat allt hvad detta land har att bjuda tillfogar han, att eftersom fb manniskor äro nog mhngsidiga för att kunna bellässka hela det rika .ämnet, kan ma11 göra deii iakttagelsen, att de skilda författarna lyckats bast roii different sorts of Curi- &ties».

Redan dett. nyktert ljudande tal om Italiens »Curiositiesr ar för oss ett gif akt om en tid lkngt bortom de Italiafarandets hldrar, som vi lia bäst i minnet. Ur detta företal klingar intet trhiiande »Dahin, dahin ! ))

Det är ocksk bland annat som ett dokument om den förroniaiitiske Italiafararen Addisons ganila för- gatna bok synts mig värd ett beaktande.

Den 'ar dock pA sin tid ingen typisk reseskildring, och Addisons biograf Tickell nämner, att den till en början mottogs med likgiltighet af den engelska lase- kretsen, som fann sig besviken i sina förväntningar pk en underhållande resebeskrifning a.£ det vanliga slaget; småningom ändrade mau emellertid uppfattning till den grad, att innan andra upplagan ko111 ut be- talades ända till femdubbla priset för den första.

Addison anmärker ocksh sjä.lf ined pbtaglig stolthet, att han anser sig ha afvunnit sitt ämne nya sidor: behandlat saker, som inga f öregångare uppehållit sig vid, och dar han sysslat med detaaiilma som de dock sett hvad de inte sett.

Men må vara att Addisons »anmärkningarr i viss inån kunde vara nya, det nya i dem var andii af tidens egen art - och däri bestar just, 'i liufvudsak, deras intresse för oss.

Addisons satt att resa var den lärdes, och lärdomen var för ho110111 - där kon1iner tiden fram - helt synonym med klassiskt vetande. Den del af Italiens historia, som 'ligger emellan romarviildets fall ocli lians tid, existerar inte för honom ; lian nämner den inte. »Den gudomlige Rifaelr är nästan den enda

Italiaresa. af senare märkesmän, ord för.

soni han har en blick och ett

Så mycket bättre bevandrad hr lian i sina klassiker - om ock en .Macaday haft erinringar att göra. För hvar plats han kommer till drager han sig till min- nes hvad de romerska författarna haft att säga om den, och han nöjer sig icke med de mest kända; dem försin5r han till och med. Äfven i vara oklas- siska tider framlockar ju garna a.nblicken af Soiacte ett ))vides ut alta stet . . .B af dagbla.dens reseskildrare; inen Soracte färdas Addison stum förbi. Däremot finner han an här än dar anledning.att citera Silius Italicus, Stat.ius, Claudianus. De gA oupphörligt igen, och dessa citat upptaga kanske halfparten af boken. Ett anuat ämne, *som han garna uppehåller sig vid, är mynt och medaljer, och i det facket är han ju ock89 specialist, såsom framgår af hans lärda »Dialo- gues on Medals., som utkom efter hans död. Ocksh statyerna intressera honom, men några lefvande be- skrifningar, nilgra egenartade personliga intryck får man ej vänta sig. Oftast inskränker lian sig till ett uppräknande af hvad han sett.

Mycket af det kyliga lugn, som följer Addison pk .

hans färd genom antiken - ty en sådan är hans resa -, bör ju tillakrifvas hans engelska temperament, som ocksh i andra afseenden röjer sig. Men det ar ändå inte bara det. Sedan ett par hundra år har ~ u r o ~ a antiken i besittning; det rastlösa tillägnandets tid &r förbi, nu star man och öfverblickar sina vin- ningar med besittningskänslans lugn. Ännu i en Casaubonus' dammhöljda kommentarer lyser det fram nagot af den hänförelsens låga, som e& 1400-talet stod högt i sky och för världens lärde gjorde frågan on1 , en glosa till en lifsfriiga. Nu är det annorlunda. An- t5iken är visserligeni silltjamt hii£vudföremålet för de lärda mödorna, men ligger det -inte en antydan om ett svalare kärleksstadium, en början till slutet, i en anmärkning . shdan son1 denna af Addison : ))Jag måste bekänna, att sedan jag beskådat antikviteterna kring Neapel och Rom, nödgas jag hA1la före, att vAr be- undran för dem kommer sig icke så mycket af deras storhet som af deras ovanlighet. Där finnas verkligen många märkvärdiga ruiner, men jag tror ej, att rese- nären skulle blifva s& häpen öfver dem, ifall han ilgde nhgot af samma slag i sitt eget land..

Belysande 'för det satt, h varp& äfven geschäfts- männen pii den tiden tillgodogjorde sig det antika arfvet, tir Addisons skildring af utgrafhinkarna i Rom. En hel del godt folk hade till yrke att uppköpa om- raden i staden, där de ägde anledning att hoppas på fynd, och om de ocksA ofta blefvo bedragna, enär ut- gräfningar reda .~ förut gjorts, sa gingo de ändå van- ligen ifrån affären med' vinsj, säger Addison, ty alltid hittade de byggnadsstenar och tegel, som de sAlde till

arkitekterna. F'ornf orska.ren Addison uttalar sitt be- klagande a.f att det icke upprättas förteckningar öfver de gjorda fynden och platserna, där man funnit dem; men att: Roms fornminnen borde skyddas för de en- skildes vinningslystnad, det tyckes ej falla honom in.

De upplysningar han för öfrigt ger om tidsför- hhllandena i Italien äro icke af nhgot större intresse. Som praktisk engelsman uppehåller han sig. rätt myc- ket vid det ekonomiska tillstandet i de skilda staterna

sin åsikt om det pompösa som poesiens väsentliga. särskillnad fr%n prosan och sitt regelräta satt att in-. '

dela ämnena i whögaw och wliigaw. '

Allt detta följde ju för öfrigt med in i det s. k. upplysningstidehvarfvet, och upplyst i dess anda är. också Addison, d& han så öfverlägset och omisstänk- samt af£ärdar allt hvad Bans sunda förnuft inte oine-- delbart kan smälta. Men han är upplyst inte endast. i den mening vi dekreterat sksom det senare 1700-

- och därmed är det naturligtvis i allmänhet klent talets, i grund och botten gAr han i en riktning, som. beställdt. Särskildt i påfvens stater finner han fattig- för raka vägen in i 1800-talet. Och detta ar den. domen stor. .Det gifves intet fattigare folk i Europa andra sidan. ä11 phfvens unders&tar.w Glest befolkade äro ocksh Trots alla våra goda föresatser äro vi nog tack dessa af naturen s& gjrnnade landsändar. Orsaken till vare var indelningsvurm alltför benagna atst förbise. s& väl det ena som det andra vill han se i den ka- den historiska kontinuiteten. Särskildt har franska tolska religionen, som predikar afhA1lsamhet från revolutionen och tiden omkring den intagit eii lika äktenskap som en dygd och genom klosterinstitutionen skymmande som skrymmande plats i vår förestiillning. uppinun trar lättjan. Denna reseskildring ger anledning att betiiuka, hvil-'

Mot den katolska religionen är Addison ö£ver huf- ken farlig förförelse soin ligger i de tjocka röda streck vud icke blid: wvidskepelse, lättrogenhet och barnslig- vi lydaktigt anbringa under alla de eklatauta tilldra- het, äro de egenskaper han tillägger den. Dess troskyl- gelser, som högst ropa pk var uppmärksainhet. diga fromhetsyttringar äro för hans nyktra sinne närmast Det är nämligen mycket hos den unge Addison löjeväckande: sarkastiskt omnämner han kyrkornas alla som anger, att en hel del idder .legat i luften)) längre votivtaflor till tack för helbregdagörelse, och som höjden än man vanligen antar. af barnslig dhskap anför han den helige Antonius' Kliinatets inflytelse t. ex, denna omhuldade sats, uppbyggelsetal till *sina bröder fiskarnas. Beträffande som alltjämt bhde i tid och otid - mest and% det Kata.rina af Siena anmärker han i kapitlet om samma senare - får tjiinstgöra som material vid allehanda, stad, at.t Ben mängd vidskepliga och enfaldiga sägner)) psykologiskt vetenskaperi. Denna inflytelse har re- äro i svang o111 henne; men han skall ej upptaga dan Addison klar för sig; F h d o a , Fontenelle ha också tiden med att hterge dem, ))ty jag menar det ar lika haft det och förmodligen andra före dem. PB tal nöjsamt att höra en persou berätta sina drömmar som om olikheten mellan italienare och fransmän anmär- att läsa redogörelser af detta slag. D ker t. ex. v%r författare: ,Det är i sanning underligt,

Och harnied ha vi %ter kommit in pB den karak- att olikheten i seder skall vara s& stor, uär skillnaden teristik Addison omedvetet ger af sig själf och den i luft och klimat är s$ liten,. Napolitanarnas lättja tid han tillhör. Han bereder i detta fall vissa ofver- förklarar han såsom en följd af deras klimat. rasknin gar. Detta behof att p i det sättet förklara ar ju ett

A ena sidnii erinras man alltemellanAt om att o

han representerar något förflutet. M& va.ra att pR hatis tid antiken inte längre inger

sanima häuförelse som i de första upptäcktstiderna ; den står där ändå som den vägvisande fyren, som mönstret. Att kritisera är att anställa jämförelse med detta mönster, och utslaget beror fortfarande p% gra- den af närmande till det.

Detta framträder bäst i hans bedömande af arkitek- turen. Han säger om katedralen i Siena: »DA man ser hvilka ofantliga kostnader och mödor vara för-

drag, som vi kalla modernt, och därmed saminaiihör ett likaledes »modernt» sinne, det historiska, som Ad- dison ocksh visar htmiastone ansatser till. Han an- märker, att för att först% den antike skalden maste man äga kännedom om det lif, som omgaf honom - han afser här ett förstaende i mera yttre Bemärkelse, men steget till viira daga.rs truism är ju inte lkngt. Ett beaktansviirdt prof p9 förmAga af ö f v er bli c k ger han, d& 11an talar om ett jesuitkollegium i Schweiz, där han sett porträtten af d g r a engelska ordensfader, wsom~, anmärker han, »vi kalla rebeller och de -

fader nedlagt på dessa barbariska byggnader (i gotisk trosfränderna - martyrer.# stil), kan man ej annat iin reflektera öfver hvad de

'

Hans kritiska sthndpunkt framlyser ocksh, ddB han skulle kunnat ~staclkomma, ifall de varit undervisade talar om de kristna minnesmärkena. i Rom: de äro p4 riitkc siittetsr ~ b i l k e n mängd radla byggnader, sh sammanvafda med fabler och legender, att man skiille inte d& ha uppstiitt, menar Addison. Äfven på har blott föga tillfredsställelse af deras studium. Och, andra ställen framtrader hans och tidens djupa för- väl att märka, det är ingen afvoghet mot kristen- akt' för det gotiska barbariet och orubbliga öfvertygelse, domen, som ligger bakom detta: Addison var i hela a t t den im moderna byggnadskonsten var den enda sitt Ii£ en anglosaxiskt gudfruktig man. Nästa kritiska ,architecture in .the true wayw. . stadium - då det just ar s a r s kil j and et som intresse-

Också i de flyktiga anmärkningarna om ita.liensk rar - vet han däremot inte af. DB han kommer till litteratur skymtar pseudoklassicitetens trogne son med Schweiz, finner han där häxväsendet florera. Han

in tar . stimiiia ställning till f iireteelsen soni livar ocli en i v8r tid, ined den skillnaden möjligen att llau är mer ointresserad. Han har ofta, säger lian, blifyit ut- trAkad med siidana slags historier afsen af förnuftiga personer, som till och ined &beropat sig på egna er- .farenheter. För öfrigt söker hau - hterigen - f ö r - k l a r a företeelsen genom fattigdom och okuniiigliet, som endera kanske verkligen förin8 en del arma stac- kare till dessa hemska galenskaper eller oclrs% göra folket alltför lättroget och alltför benäget att på detta sätt befria sig £r$n besvärliga sam hällsmedleminar.

Apropa turistlandet Schweiz sh Ila]: en engelsk litteraturhistoriker frapperats af de stereotypa fraser, hvarined Addison i sin resa affärdar lanciskapet, och påpekar detta stisoin ett tidsdrag. Det mA vara sant, men inte mindre sant iir, att den utvecklade natur- känsla, som skall vara vår speciella tilllzörigl-ist och. som det ordas s% mycket om, egentligen ar en mycket sallsynt företeelse ocksh nu. Addison torde i det fallet kui-ii-ia jäinstallss med det stora flertalet i eii senare tid. Hade den dktids litterära koiiventionen krjift ett bredare utryinine ht lanclskapet, sh skulle nog Q lians sida intet hinder mött.

Shdan ar reseniiren Addison i si tt Ilvardagsly m e , som inte öfverger honoin ens i Italien: en nyktert kritisk, intresserad och kunnig antecknare. Men han har ocksii efterliiinaat ett annat dokuineiit frau si1.i italienska resa, ett poetiskt »Bref f r h Italien, till Lord hal if ax^, och det fullstiiiidigar den bilcl de prosaiska ~aumärkningarni1, ge af honom.

Det ligger ingen romailtisk dager öfver hans poe- tiska Italien, det är ett bjärtare sken. Men de poinpOsa stanserna utstråla ocksi värme, och det röjer sig 1 dem, att ocksh han hade stunder, dc"i, Ilan helt hängnf sig %t den nordiske klassikerns betageiihetskäiisla -

Pol. wheresoe'a. I t u m m y rc~vish'cl eyes gny gilded scenes and shini?zg prospects vise, poetic Jields encomlmss me avozcncl, mzcl still I sean to trend 091 Classic ground; fog. here the Mzrse so of t her Ha921 l m s t ~ w n g , tlznt not a rnou~ztain vea9.s i t s luxxl wnswq, 9vnozi;n'd ila v w s e ench shady tliicket grozi;s, and ev'vy stveam in henvenly 1zzwabe9.s jlotos.

E. S. WESTER.

Bland Edva bekanta flnmas saJcevt ndhga, som & m u qj prerimmererat på DA GNY. U3333- tys dem om tidhingens tizzvaro, strdtfvan och måZ och. st% förma dem att zmderstö@a de- samma genom @ren/umeratio/n.

G eneralpoststyre1.sens uttalande om kvinnor som postmasf are. Generalpoststyrelsen har i skrifvelse till k. m:t uttalat

sig med anledning af kvinnliga postföreningens hos k. m:t gjorda hemstalian, hvilken sedermera frambars af lir Lindhagen i riksdagen, om förbehallande At kvinnliga post- tjänsteman af ett visst antal postrnästaretjiLnster.

Att kvinnliga postexpeditörer under de niirmaste Aren efter 1884, då de tillerkändes ratt att inneha postmastare- .

tjiinst, 'icke vunno befordran till sAclan tjiinst ar enligt styrelsens h ik t förklarligt daraf, att de ej di, hunnit i meritvag jämstiillas med de iildre manliga kamraterna. Denna ojämnhet har sedermera bortfallit, men ändock hafva de kvinnliga postexpeditörernas befordran iiteblif- vit. Sedan de tidigast utnamnda kvinnliga postespedi- törerna förviirfvat meriter till befordran till ~~ostrniistare, har generalpoststyrelsen tillsatt mer an 50 postm8st.are- tjiinster. Alla dessa ha tilldelats manliga tjiinsterniin, hvilket synes sb mycket egendomligare som det funnits mer 5n 100 kvinnliga postespeditörer, livilka i tjiinste- meriter öfvertraffat de befordrade manliga poetespedi- törerila.

Detta förklarar styrelsen därmed, att med undantag af ett par helt nyligen intriiffade fall ingen kvinnlig post- expeditör anmiilt sig som sökande till postiniistaretjaiist. Att de kvinnliga postexpeditörerna ej *blifvit befordrade till postmiistare beror sHlunda enligt styrelsens mening p5 dem sjiilfva.

Orsaken till kvinnans obenigeiiliet för postiniistare- tjänst finner styrelsen vara., utom hennes j%mförelsevis goda stiillning redan som postexpeditör, postniiistaretjan- stens beskaffenhet., hvilken gör att hon befinner sig nlindre skickad för en sildm tjiiiisteställning. Undantag torde val finnas och kanske blifva siidana framdeles icke fullt så, sällsynta, som styrelsen nu 3r böjd att tro. Rlen i hvarje fall saknas sk51 att för sådana undantagsfnll redan nu reservera nAgot visst antal postn~astaretjänster. Det riktiga synes styrelsen vara att utan siidan fixering lilta de. kvinnliga posttjänstemännen vara likställda med de manliga i frbga om befordringsrätt till postmastare- tjänster i de två, löneklasscr, som afsetts.

Om detta generalp~st~t~relsens utlåtande torde val vara åtskilligt att saga. De kvinnliga postexpeditörerna sjalfva lära företriida en annan uppfattning, till hrilken .

vi vilja återkomma efter en niirn~are granskning af cle berörda förliAllandeila.

Fr%n allmänheten.

Ordet möter oss allt oftare, det har till och mecl f8tt en viss officiell karaktär, och ar . det kanske denna, som skapat den skarpa motsattning emellan sjalfförsörjande och gift kvinna, hvilken inte ar czf godo, men inte förty

%r den gängse iakådningen. För 'personer med vidare syn mittén icke uppgjort någon fast läroplan för dessa sko- p& tingen och ur strå,kvä.gen, dar man trängs med am.?. lor, utan föreslagit, att de olika skolstyrelserna mH iiga synpunkter, är halt naturligt känsligheten för den kränk- frihet att taga hänsyn till de lokala behofven. Två, i ning, denna motsättning synes innebära, nhgot omotiverad, orten bosatta kvinnor skola vara medlemmar i dessa sko- men det hindrar inte att hvad insandarinnan i amnet i lors styrelse. första numret af .Dagny för Aret åsyftar ocksil är behjär- tansvärdt.

En riksdagsdandidats st~tliga'prograrntal hade dsom slutkläm: 'Sjalfförsörjande kvinna bör ha politisk rösträtt". - Det skorrade ,i öronen b%de pA dem, som stodo innan-

,. för som utanför den utstakade gränslinjen. Med anledning - daraf anordnades af platsens F. K. .P. R.. en diskussion i öfver amnet: "Hvilka äro sjalfförsörjande, och hvilka äro

icke sjiilfförsörjande kvinnor?" NBgon egentlig diskussion blef det val inte, Basom fallet ar, där alla ha samma mening, men ungefär följande resolution antogs : "'i5 församlade kvinnor vilja göra allt för. att ur det allmänna medvetandet bortarbeta en felaktig upapfattning af, det husliga arbetets värde och anse att beteckningen sjiilff örsörjande kvinna, med sin inneslutna mening om en sig icke sjalf försör- jande, är orättvis och i hög grad otidsenlig och vilse- ledande".

. Då. jag var'.med om detta beslut och dessutom har stor medkansl'a med dem, som i m b g a fall bara sam- hällets tyngsta 'börda, har jag ansett det silsom en plikt

t att siigd.-,&t ord,, d& nu saken kommit på tal. . . Ur nya förhallanden växa af sig sjalft fram nya be- . teckningar, men i ett fall sAsom här vore det kanske inte

ur vägen, om de kvinnliga rösträttsföreningarna ginge i spetsen för en utjämning, genom att dar det ar möjligt undvika det shande ordet och, där SA tillfälle gifs, in- ordna husmoderns arbete inom samma ram som de under friare' former arbetande kvinnornas.

1 ' TH. P-n.

Den depiitntion af 36 ceiitralstyrelseiiiedle~nmrr i Landsföreningen £ör kvinnans politiska rösträtt, hvilken tisdagen den 12 uppvaktade H. M:t konungen, erhöll pil konungens uttryckta önskan genom riksmrtrskalksambetet s välvilliga försorg reaerverade platser vid riksdagen8 öpp- nande.

Nationalföreningens sj iiksköterskestipendier. ~ r ö k e n Elin Pettersson, hvilken antagits till öfversköterska vid Kronprinsessan Margaretas. vArdanstalt för tuberkulösa barn har tilldelats ett af Nationalföreningens stipendier för studier i tuberkulosvhfd vid Osterasens sanatorium.

En intressant u tstiillning ämnar industriföreningen i Köpenhamn till hösten arrangera inom ramen: kvinnan hemma och ute under det! senaste hrhundradet. Menin- gen är att ordna interiörer fr%n hem, 'sadana de untier tidernas lopp skapats af kvinnans hand. Vidare kommei utstallningen att omfatta kvinnodrakter smycken frAa olikii tider och därtill kvinnliga handarbeten, konstalster samt konatniirliga, handtverksmassiga och konstindustri- ella arbeten, bilder och statistik rörande kvinnans fram- trädande i det politiska lifvet m.. m.

Akt. Bol. Struinpfahriken Rqja, Gamla Kungsholnis- brogatan 13, Stockholm, annonserar i vLtr tidning sitt eleganta och valrenomerade fabrikat, Raja-strumpan, känd för sin hållbarhet.

Vi f& iu%rmed fiista clega äwule ull~~aanlcetens upp- liail~i7csanz7~et p& att tiden för vedaktörens mottagning fra98 $tiets bötgan iindrats .till kl. 11-12 f. m., och f& vi vöt~iZsammast anhdlla , att sduäl besölc som telefo- neiiCngag; tiU reaalctören begränsas tiU denna t&Z.

Presentkort a Dagny.

Presentkort a Dagny för tir 1909 tillhandahålles hos alla ri- kets bokhandlare. Föi- prenu- merationspriset, kr. 4: 50, är Ni

Notiser. i tillfälle att förära Edra vänner en god och värdefull gafva. Vi

Kvinnliga laitdtl~u~h~llsskolor. Den kommittb, som s i juni 1907 tillsattes för utarbetande af ett förslag till uppmana vikra ärade läsare att -. den lägre landtbruksundervisningens omorganisation, har

i sitt nu afgifna betänkande bl. a. framhå,llit att kvinnliga bereda presentkorten p å . Dagny . 1andthushAllsskolor skulle upprättas för landsbygdens kvinn- liga ungdom med 3 till 4 mhaders undervisning. i hus- , en . lif lig afsättning. : : . : : : : : : slig ekonomi och de delar af landthushållningen, som närmast beröra kvinnans arbetsfält.

- . Undervisningen skulle meddelas dels genom praktiska - - - - - - - . -

öfningar, dels genom teoretiska lektioner, men har kom-

= Annonsförmedlare, = ali it lina och valrekommenderade, II Hvar kan man prenumerera pd DagnyP

I landete a h postanstalter och bokl4dor kan man bestalla huru många ex. som helst. I önskas för Dannv såväl i landsor-

11 Skall man alftid preaumerera d dessa stalen P' I II Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eiier 4 ex. ekall man

alltid göra det. I ten som hufvudstaden. Anmälan å

D A G N Y S E X P E D I T I O N , Drottninggatan 54, Stockholm C, I I Hvad kostar Dagny P postanstalter och boklddor?

Dagnys postprenumerations- och bokli5dsprie ar kr. 4: 50 fils l!,, 2: 50 för '1, och 1: 25 för l/, &r. I

I I H vilka viffkor erhdlla prenumeran tsam fare P Dagny? I Den, eom eamlar minet 5 prenumeranter, erhaller en provieion d kr. 1: - för hvarje hellbra-, 50 örs tör hvarje half&e- och 20 öre för hva j e kvartdsprenumerant. XAMINER-4D SJUKSKOTER- E ska med goda betyg och re-

kommendationer önskar plats, halst i sjukstuga eller sjukhem. Svar till m sköterskan, Karlskrona p. r.

KONTORSFRÖKEN, med liingre praktik samt fullt kompetent

i bokföring och bokslut, erhaller genast förmhlig anställning pA Fabrikskontor i stad pA västkusten. Ansökningar, markta: n19 Bokfö- ring 09n och Atföljda af betygs- afskrifter samt innehallande' upp- ~ i l t om Alder, IöneansprAk samt tid, dA platsen kan tilltradas, torde genast insandas till Svmka Tele- p.ambyråns Annonsafdelning, Hel- ~iflgborg,

FÖHM~NLIG KONTORSPLATS med begynnelselön 50 kr. pr

manad och förhöjning efter för- tjänst finnes för fruntirniiler om 26-40 år, i besittning af punkt. lighet, ordningssinne, arbetsför. maga, snygg handstil, f ärdigliet' j maskinskrifning samt intresse för sitt arbete. Endast den som ar i besittning af ofvanstående egen. skaper svare till ~10-Ps, Dageiie Nyheter, Gustaf Adolfs torg.

Huru skall man f6rfara far denna arovmrslons er-

Sedan man samlat mimt 5 prenumeranter, gk m m tillvaga p l ett af f6ljande satt:

1) dwtingm: Genom insisudandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestUer man det behöfliga antalet ex. (hur mAnga som helst, men alltid mimtt 5) direkt frAn Dagnys exp., Stockholm, som under samlarene adress i ett och samma paket s h d e r alla beetallda ex. Samlaren har dib att ombesllrja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.

2) E l b : Man prenumererar A narmaste postkontor (q' an- norstades) för de samlade prenumeranterna, detta under hvare och ens adreee, begilr postens kvitto Ib samtliga er- lagda afgifter, tillstilller oss detta kvitto, dh vi omghende pr poet anvisning s h d e r sa mimen den stadgade provisionen.

N 22-Arig landtbrukaredotker E önskar plats i familj, hälst i Stockholin eller dess närhet. Har ej förut innehaft plats, men genom- gitt en 3 m h . kurs uti Nya hus- hållsskolan, därifran ett fint betyg finnes. Är afven kunnig i linne- sömnad och enklare kladsömnad. Svar einotses tacksamt af DM. II.,, Eds Bruk.

ARIG BATTRE FLICKA, 20- som genomgAtt 8-klassigt la.roverk, önskar plats p% kontor eller i familj vara behjälplig med fclrekommande göromhl. Svar emot- ses tacksamt . till villig och p%litlig~, Gumzelii Annonsbyra, Malmö.

1 Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lbisa 1 Dagny? --

I st&dernrss tidningskontor och cigarraffher ssmt hoa Dag- sy0 kommiesionilrer i landsorten. Pris 10 öre pr nummer.

Alla skrifvelser rorande expeditione~i . adresseras: NGRE FRUNTIMMER med va- y na vid skrifgöromA1 söker 0-8 timmars daglig tjänstgöring. Svar till ,Mycket intresserad,, Dagens Kylleters HuEvudkontor.

I REELT HEM och liten familj hvarest kokerska och husjung.

fru finnes ar plats ledig med god lön för en proper fiicka med godt satt och lynoe att g& frun tillhanda. MBste vara kunnig i sömnad och servering samt förete förstklassiga rekomineiid. Srnr till ~Strandvä. gen> under adress S. Giimzlii a.n. nonsbyrQ, Sthlm, f. v. b. med ut. förliga uppgifter.

DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.

OM SEKRETERARE eller dy- S likt önskas plats af ung, sprak- kunnig stenograf ocli iimskinskrif- verska. Svar till DA. N. O ~ D , Da- gens Kylicter, Giist. Ad. torg.

24- eller

,.\KIG FLICKA enskar mot fritt virre plats A Iierrgllrds-

annat större hem för att som fruns niirmaste hjillpreda ~ i n n a större erfarenhet i ett bättre hems skötsel. Svar till DS. A.,, Hus- kvarna p. r.

(plalr~ökaade fd sina annonser införda i . . . - . . . . . - . - - - - -. - - - - - - - Dagny för halfva priset - elle? - . ?I/, . - öre pr mm.) -- INLIG KORRESPONDENT, KVF i ntinerad maskinskrifverska,

som skrifver svenska, tyska och engelska spraken korrekt ocli ledigt, erhkller plats t% större kontor. Svar med iippgift om Alder, löneansprali och tid för tilltriide torde inlam, nas under ,Saker arbetsgifvars,, S. Gum~clins' Annonsbyra.

P LATS I SJ1OC1GlOI,Ai eller dess narhet p& landet sökes nu ge-

nast af enkel, bildad, barnkär 26 ars flicka, att lasa läxor med barn, deltaga med sömnad, lattare göro- mál, genomgatt lilroverk, är under- visningsvan, musikalisk, talar tyska, goda betyg. Xja Inack. B y r h Brunkebergsg. 3 B. Allm. Allm. 150 67. Riks 21 28.

EXAMIXER AD L A R A R I ~ A ön- skar handleda barn vid Iiix-

Iiisning eller undervisa i de för- 1)eredanrie klassernas Mmnen. Svar Allm. tcl. 122 91 kl. 3-4..

ARDABIKNA OCH SA LLSKBP V hos äldre person önskas med första af bildad allvarlig flicka, med viinl. satt. Exam. i sjukvard o. huslig. Sm5 pret. Goda ref. Sv. t. ~ H e n l ~ , tidningakont. l<ungs- gat. 14, Stockholm.

~ I ~ A I : I S S . % undervisiiingsvan, musikalisk, varit i Engl.md för

spiiikstiidier, söker plats. Goda betyg. Vidare Nya hack.-Byrh, Briinkebergsg. 3 B. Sthlm.

I OFFICERSHEM l' STOCKHOLRI f i r enkel, bildad, barnkiir flicka

plats, för atilhyn af tre barn, åldei 7, 6, 4 ar. B?r ha föräldrahem eller anhöriga i Stockholin för att bo diir. Nya Iiiack. Bys. Brunlie, bergsg. 3 B.

R E S I l I e r andra skrifgörornil önskas af bildad

Dain med vacker stil och flcrhrig vana i kontorsgöroalfil. Svar till :,M. C. T.,, Tidningskontoret 63 Odengatan.

T VESS b; IC;P'STRAR söka platser som kokorska och liiisa. Svar

till ~Biltlacle flickor D, Sv. Dagbl. exp., f. r. b.

LEDIGA PL A TSER. Rodenstamska

Slöjd- och Hushillssholan; Hudikssall.

Husmoderskurs. Skolkökslär~riii nekurs. Slöjdlärarinnekurs. Hem. slöjds- och Vaxtftilrgningskurs.

SPZ~~KKUNNIG, ung Dam, med elemeiitarskolebildning o. minst

ett Ars praktik A skrifmaskiii, er- haller förrnlnlig anstiillning nu genast eller 1 Februari. Svar, markt D Energin, till Dagens Ny- heters Huf vudkontor.

U KG bildad flicka, villig deltaga i allt arbete, söker plats att

lära iilatlagning. Fritt vivre ön- skas. Svar till ~ 1 9 t ~ , under adr. S. Gumwlii Annonsbyril, Stockholm f. v. b.

.\RS 1;1JCKA, som genoingiitt 18- 8-kl. liiroverk, önskar till 1 febr. plats i god familj att iinder- visa barn. Lönepret. 20 kr. i mån. Svar till DS. %( .D , Karlskrona p. r.

Manicure och- =

enligt iodernsst.e inetod

- Gerda arss son - f. d. Anna Sundberg.

Bibliofeksgatan 6 o. 8. kiks. T. 10448. Allin. T. 226 62.

Creme Lanola rekoininenderas il1 liudens förskönancle;

. . . .

- Det ar - icke

endast dainen pA scenen soin föredrager den

eleganta

strumpan. Hvarje dam

med chic kö- per sina strom-

por i ~.-001. Strumpfabriken Ra- jag Fabriksbod, G.amla Kungs- holmsbrog. 13.

-- ~usmodersko la~ 1 Karlstad - - PÖrjar s i n -4:de. läiokurs den 26 Januari 1909. Undervisning meddelas

- i födoämneslära, hälsolära, matlagning, sjukvård, sömnad m. m. - &f. l ~ a ~ i ~ s l i ö f c l i n k Fq-T.' Emma Dyrssen, Fröken lila Nq,r-Oy,

!örest.. vid Fnckskolan .för I.iualig ekonoini, 'Uppsala, iii. R . Prospekt på begäran.

Tel. 8 12. ~ a n . c ~ E n wall. f l ö r c s t & i d « ~ i ~ .

Rgditorps Tradgdrdsskola för kvinnor börjar I0:de sommarkursen den I April.

Prospekt och närmare up'plys'ningar lämnas af J+ö7t.e1z I. Sc;h.mnicZt, .Kj-,cs-ls7tcc.rr~n.

-- - Syster Agdas Sjukhe'm - Brahegatan 56.

Allin. Tel. 52 57. 1Eiks. Tel. 97 07.

- Förstklassigt Privat Sjukhem. - '

Tyst 0c11 siiildt beliiget. Oinsorgsfull sjuk\-hd, trefligx i.uiii. God iriat1i;"illiiiiig.

- Folkskolans Barn tidning - .

utgifven och redigerad af STINA QUINT, utkommer 1 9 0 9 l

sin adertonde årgång. .

Ett rikt illusfreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor undet året.

Bästa och lämpligaste läsning för barn of alla samhällsklasser^ Prenumerera å närmaste postkontor. Pris för helt år Kro-

nor 1: 65, halft år 9 0 öre.

arbetsemrklen. Utbildningskuiser m. m. Muntliga. och skriftliga

upplysningar genom

Fredrika- Bremer-För- bundets byrå,

1 54 Drottninggatan.

Stipendium. I!'r811 FredrikaBremer-Förbuns

dets Allmanna Stipendiefonc ntdelas för 3r 1909 ett reuestipen tliiim A, kronor Feinhundra (500 för stiiclici. af laiidthiishbllninge ~liolor för k\~iiiii~ig iiiipd~lll.

Aiisö1i:iii stillles till Fredrika-Bre iner-Ffirbnndcts stipciidien~u~nt Stocli'riolin, innan . 15 Februar Atliöljcl n f I i ~ i ~ l p ~ t e i i ~ i i ~ t ~ g , stildi-i plnii för resnn, priist- och 1a;kare betyg, samt nridra liandliiigsr sC knncle vill fi.beI'01~:i.

Stocklioliii i januari 1.909. Stipendienamnden.

- - ---J O U U ~ N under några dagar

- - - I Kungl. Hofleveran tör. 5 Brunkebergstorg 5.

35 Stora I n - -

Ett kaffes arom m t till stor. del beroende p& konstruktionen af de inaskinor, p& hvill :t ar rostadt, ju battre maskiner man anvander vid rostninge :sto mera fiillkoiuligt utvecklas aromen, under det alla ohalsosamii nilen afliigsnas.

Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg. ,sthr af flera ädla kaffesorter sammanblandade samt rostas p& n iens förniimsta rostningsmaskin i eget förstklassigt rosteri.

OBS.! Renaste smak, h6gsta arom samt mest omtyckta kaf marknaden. Till landsorten mot efterkraf.

Master-Samuelsgatan 10, Lo Wo Karlberg (hörnet af Norrlandsg.)

KaFfeaffar En gros & en Detail.

Fredrika-Bremer-Förbundet: Droftninggatan 54. Rikstel. 27 62. Forbundets byra oppen 11-4. Allm. tel. 48 16.

Fredrika-Bremer- Förbundets Sjuksköterskebyrå: Tunne/satan 2 5. Rikstel. 68 98. Allm. tel. 82 11.

--P

Xnneh&llsförteckning. Dagens nummer innehåller :

Iwia Nnrliii och t e Joiiriii~l dos Femiiics. Af Signe CA li,rg:~'nl,n~r. . ' .

veiiskil folkskollCira.rck~~~'~i~ och .praktisk folkui~iloivisiiin A.£ AZI& I3ik.

~i~iidsförcniiigciis dcpiitntioii Iios . koiiiiiigoii. ,

Gllsk~yct ~lirriitwiirds nya lokaler.' Af A.. H. . . . h fest. At'.Becc. ' ' . .

511 dclkgiliiia i .festeii p& Högfinloft 12 jauiitrri. h£ 871 TVliit70r:k.

~rldisoiis 1triliiri:csir.' Af -E. S., Tfister.

;criortrlpoststy fdscns stticliuids uin kviiiiior soin postiiiiist~ri r &L trll.iniii~lieteii: .

Prenumeration h Dagny sker a narmaste postanstalt I

I eller bokhandel. -k