HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) · Ferdinand Braudel, Écrits sur l’histoire, Paris 1969 [1959], s. 293. 2. Även andra beteckningar, t.ex. histoire mondiale, Universalgeschichte,

HISTORISK TIDSKRIFT(Sweden)

128:4• 2008

historisk tidskrift 128:4 •2008

DenvärldshistoriskavändningenMöjligheterochproblemirelationtillsvenskhistoriskforskning

Av Stefan Eklöf Amirell

Touscesbiensculturels,micro-élémentsdelacivilisation,necessentdevoyager[…]:touràtour,simultanément,lescivilisationslesexportentoulesempruntent.Celles-cisontgloutonnes,celles-làprodigues.Etcettevastecirculationnes’interromptjamais. FernandBraudel1

Ett avde förnärvarandemestdynamiskaochexpansivaområdena inom

deninternationellahistorievetenskapenärdetsompåengelskavanligenbe-

nämnsworld historyellerglobal history,varscentralapremissäratthistorien

bästkan förståsgenomatt fokusera interaktionenmellanolika samhällen

och kulturer genom historien.2 Ursprunget till den nya världshistoriska

1.FerdinandBraudel,Écrits sur l’histoire,Paris1969[1959],s.293.2.Ävenandrabeteckningar,t.ex.histoire mondiale,Universalgeschichte,histoire universelle,transna-

tional history ellertransnationale Geschichte,förekommer.Debådasistnämndaantyderdockettsnävareperspektivkopplattillexistensenavnationeroch/ellernationalstaterochtersigdärförmindrelämpligaförattsammanfattaforskningsfältetisinhelhet.

HistorikenBruceMazlishharvidareiettflertalsammanhangargumenteratförendistinktionmellanvadsom,någotförenklat,skullekunnaliknasvidenäldretraditionavöversiktligcivilisationshistoria(world history)ochennyareglobal historyinriktadpåattstuderaspecifikatemanavglobalbetydelse;set.ex.BruceMazlish,”Comparingglobalhistorytoworldhistory”,Journal of interdisciplinary history28:3,1998,s.385–395.Distinktionenärdockproblematiskochharintevunnitallmäntgenomslag,ochjagkommerdärföridetföljandeattbetraktatermerna”världshistoria”och”globalhistoria”(liksomderasavledningar)somutbytbara.

Detfranskabegreppethistoire croisée,slutligen,ärintesynonymtmedvärldshistoria,ävenomdeper-spektivochmetodersoml’histoire croiséeinbegriper(ochsomfr.a.handlaromförhållandenamellandestuderadeobjekten/nivåernasamtdessasförhållandetillbetraktaren)kantillämpaspåglobalhistoriskafrågeställningar;seMichaelWerner&BénédictZimmermann,”Penserl’histoirecroisée:entreempirieetréflexivité”,Annales: histoire, science sociales 2003:1,s.7–36.

*EntidigareversionavdennaartikelpresenteradesvidSvenskaHistorikermötet iLund,24–26april2008.

StefanEklöfAmirell,f.1968,ärdocentihistoriavidGöteborgsuniversitetochforskarevidKungl.Vitterhetsakademien.Hanspågående forskningbehandlarkvinnligtpolitisktledarskapiettjämförandeinternationelltochdiakrontperspektiv.HanhartidigareblandannatpubliceratavhandlingenPower and political culture in Suharto’s Indonesia(2003)samtböckernaPirates in paradise: a modern history of Southeast Asia’s modern marauders(2006)ochSvenska doktorsavhandlingar i historia 1976–2005(2007). Adress:Historiskainstitutionen,Göteborgsuniversitet,Box200,405 30,Göteborg E-post:[email protected]

648


648 Stefan Eklöf Amirell

vändningenkan förläggas till1960-talet,mendetvar först frånomkring

1990 som världshistoria på allvar började etableras som en huvudfåra

inomhistorieämnet.3UtvecklingenvarlängestarktkoncentreradtillNord-

amerika,menharsärskiltunderdetsenasteårtiondetvunnit instegäven

iflerastörreeuropeiskaländer,inklusiveFrankrike,ItalienochTyskland.4

Expansionenfördenmodernavärldshistorienharblandannatmanifesterat

sigiettimponerandeantalmonografiermedglobalaochgränsöverskridande

undersökningsrum,fleravetenskapligatidskriftermedinriktningmotvärlds-

historiasamtåterkommandeinternationellavetenskapligakonferenseroch

andraforafördiskussionochutbytekringglobalhistoriskafrågeställningar

avseendesåvälforskningsomundervisning.Tillsammansmedgrundandetav

WorldHistoryAssociation1982ochenkraftigtillväxtavantaletkurseroch

utbildningsprogramkringvärldshistoriskafrågeställningarsamtinrättandet

avefterhandalltflerakademiskatjänsterinomområdet,bådeiNordamerika

ochiEuropa,visardennautvecklingattdetvärldshistoriskaforskningsfältet

idagärväletableratochtillochmedinstitutionaliseratinomdeninternatio-

nellahistorievetenskapen.5

3.WilliamMcNeill,The rise of the West: a history of the human community,Chicago&London,[1963]1991,betraktasvanligensominkörsportentilldenmodernavärldshistoriska inriktningenochhar imångaavseenden–trotssinatillkortakommanden–förblivitnågotavettparadigmatisktverkförmångavärldshistoriker.Sevidareförfattarensinledningmedrubriken”TheriseoftheWestaftertwenty-fiveyears”idenandraupplaganfrån1991.

4.FörenaktuellöversiktöverdenvärldshistoriskavändningeniUSA,seDavidL.Ransel,”ReflectionsontransnationalandworldhistoryintheUSAanditsapplications”,Historisk tidskrift127:4,2007,s.625–642.Fördetfranskaintresset,set.ex.artiklarnaundertemat”Unehistoireàl’échelleglobale”,Annales: histoire, science sociales 2001:1;fördetitalienskat.ex.temat”Worldperspectivesonworldhistory”,Storia della storiografia35,1999;ochfördettyskat.ex.GunillaBudde,SebastianConrad&OliverJanz(red.),Transnationale Geschichte: Themen, Tendenzen und Theorien,Göttingen2006,samtMarcusGräser,”WeltgeschichteimNationalstaat:dietransnationaleDispositionderamerikanischenGeschichtswissenschaft”,Historische Zeitschrift283:2,2006,s.355–382.

IStorbritannienhardenvärldshistoriskavändningensinflytandedäremotvaritsvagare,fr.a.pågrundavdenfortsattavitalitetenhosäldre,universalhistorisktinriktadehistoriografiskatraditionermedröt-teri1800-taletssocialaevolutionsteorierochdenbrittiskakolonialhistorien;seMichaelBentley,”ThesingularitiesofBritishWeltgeschichte”,iBenediktStuchtey&EckhardtFuchs(red.),Writing world history 1800–2000,London&Oxford2003,s.173–196.

5.Förengrundligöversiktöverforskningsfältet(inklusivemångaavdesscentralamonografier),sePatrickManning,Navigating world history: historians create a global past,NewYork2003.FörutomJournal of world history,utgivenmedfyranummerårligensedan1990avWorldHistoryAssociation(WHA),gerUniversityofIllinoisPressochWashingtonStateUniversitysedan2003utWorld history connected,ochLondonSchoolofEconomicsandPoliticalScienceJournal of global history(sedan2006).Sedan1992harWHAarrangeratårligainternationellavärldshistoriskakonferenser,ochdiskussionsnät-verketH-World(<http://www.h-net.org/~world/>,19/32008)harsedan1994fungeratsomettforumfördiskussionkringvärldshistoriskforskningochundervisning.SeocksåWHA:shemsidapåinternet,<http://www.thewha.org/>,19/32008.

649


649Den världshistoriska vändningen

ÄveniSverigehardenvärldshistoriskavändningensattvissaavtryck.En

tidigföreträdarevarÅkeHolmbergsomiolikasammanhanglyfteframkon-

takternaochkopplingarnamellanolikasamhällenochkulturer,inteminst

isinmagistralaVår världs historiafrån1982.Enkortöversiktöverforsk-

ningsfältetgjordesvidare1995avekonomhistorikernUlfJonssoniHistorisk

tidskrift,ochviddenordiskahistorikermötenaharglobalhistoriaavhandlats

vidåtminstonetvåstörresessioner(iTampere1997ochStockholm2004)

medbidragavflerasvenskaforskare.6Vidareharundertecknadiettparolika

sammanhangunder senareår försöktdrauppmärksamhettilldenvärlds-

historiskavändningeniomvärlden,och2007ägnadeHistorisk tidskriftsitt

temanummeråt ”Internationalisering”,ettbegreppsomavgästredaktören

ElisabethElgántolkadessom”världshistoria,globalhistoria,transnationell

historia,histoire croiséeochjämförandehistoria”.7

Trotsdessavärldshistoriskaavtryckidetsvenskahistoriografiskalandska-

petharännuingensystematisköversiktochkritiskdiskussionavdetinterna-

tionellaforskningsfältetgjortsirelationtilldensvenskahistorievetenskapen.

Avsiktenmedföreliggandeuppsatsärdärfördelsatt,motbakgrundavde

senastedecenniernas internationella forskning, närmareprecisera vaddet

världshistoriskaforskningsfältetinnefattar(ochinteinnefattar),delsattbelysa

områdetsrelationtilldetnationellaparadigmsomiSverige–liksompåde

flestahåll–utgörhuvudfåraninomhistorieämnet.Slutligendiskuteraskort-

fattatnågraavdehuvudsakligainvändningarsomharrestsmotvärldshistoria

somforskningsområdesamthurnågraavdesscentralaproblemkanhanteras.

Vad är den världshistoriska vändningen?

Fördeflestasvenskarledernogbegreppetvärldshistoriaiförstahandtanken

tillmerellermindreomfångsrikaöversiktsverkövermänsklighetenshistoria.

6.UlfJonsson,”Fråninternationaliseringtillglobalisering–ettparadigmskifte?”,Historisk tidskrift115:2,1995,s.194–208.FörbidragentillsessioneniTampere,seSteinTønnesson,JuhaniKoponen,NielsSteensgaard&ThommySvensson(red.),Between national histories and global history,Historiallinenar-kisto110:4,Helsingfors1997,ochförbidragentillsessioneniStockholm,seArneJarrick&AlfJohansson(red.),Jorden runt igen – nya bidrag till en gammal globalhistoria,Stockholm2004.ITamperesessionendeltogendastensvenskforskare,MagnusMörner,medbidragsomtrycktes,medanStockholmsvolymeninnehållerbidragfrånfemforskareverksammaiSverige:HildeIbsen,ArneJarrick,AnnaLindberg,JankenMyrdalochRichardPalmer.ÄvenAlfJohansson,verksamiOslo,deltogisessionen.

7.ElisabethElgán,”Bortomnationellhistoria:inledningtemainternationalisering”,Historisk tidskrift127:4,2007,s.622.Förminatidigareinläggidiskussionen,seStefanEklöfAmirell”Svenskahistorikerlysermedsinfrånvaro”,Tvärsnitt2006a:1,s.46f.,ochdens.”Deninternationellahistoriensuppgångochfall:trenderinomsvenskinternationellhistorieforskning1950–2005”,Historisk tidskrift126:2,2006b,särsk.s.273–276.

650



Somettsamtidahistorievetenskapligtbegrepp–detvillsägaidenbemär-

kelsesomdetanvändsidennauppsats–ärvärldshistoriadockbetydligtmer

specifiktochavgränsat.Denvärldshistoriska forskningenhandlarsålunda

inteomattskrivanågotslagstotalhistoriaöverhelavärldensallasamhällen

ochkulturer–uppenbarligenenorealistiskuppgift–utaniställetomatt

fokuserainteraktionochömsesidig påverkanmellanolikadelaravmänsklig-

hetengenomhistorien.Dencentrala,förenandeutgångspunktenfördennya

världshistorienäratthistorienbästkanförståsgenomattmanstuderarde

historiskaprocessergenomvilkaolikadelaravmänsklighetenharkommiti

kontaktmedochpåverkatandradelaravmänskligheten.Denvärldshistoriska

undersökningensyftarförstochfrämsttillattbelysaochförklaradynamiken

idessaprocesserisigsjälvaochförsigsjälva.Historikernkandärmedbryta

sindisciplinstraditionellafixeringviddenhistoriskautvecklingeninomett

enskiltsamhälleochvidgasinundersökningtillattäveninnefattadehisto-

riskaprocessersomharägtrummellanolikasamhällenochkulturer.

Genomattstuderasambandenochdenömsesidigapåverkanmellanolika

enheter(imperier,civilisationer,nationer,statbildningaro.s.v.)somtidigarei

allmänhetharbetraktatssomautonomaochstuderatsirelativisolation,kan

detvärldshistoriskaperspektivetbidratillnyasättattförståmänsklighetens

historiaidesshelhet,liksomdeolikadelarnasrelationertilldennahelhet.8

Därmedbidrardetvärldshistoriskaperspektivetocksåtillattskapaenför-

djupadhistoriskförståelsefördetsomoftauppfattassomvårtids”stora

berättelse”,globaliseringen,ochkaninågonmånfungerasomettkorrektiv

tilldeahistoriskaperspektivsomärförknippademedstoradelaravden,hu-

vudsakligensamhällsvetenskapliga,globaliseringsforskningsomsedanbörjan

av1990-taletharväxtframiSverigeochruntomivärlden.9

Deprocessergenomvilkaolikadelaravmänsklighetengenomhistorienhar

påverkatvarandrakanstuderaspåolikanivåer.Åtminstonesedan1400-talet

hardenstora(menintedenenda)rörelsenihistoriengåttmotattglobala

–ibetydelsenomfattandealltstörredelaravjordklotetochdessbefolkning

–processerochföreteelserökatibetydelse.Menunderdennatid,liksom

tidigare,kanocksåenmängdmerbegränsadeprocesserurskiljas,däribland

8.JfrPhilipPomper,”Worldhistoryanditscritics”,History and theory34:2,1995,s.2,ochJerryH.Bentley,”Thenewworldhistory”,iLloydKramer&SarahMaza(red.),A companion to Western historical thought,Oxford,2002,s.393.

9.Set.ex.A.G.Hopkins,”Introduction:globalization–anagendaforhistorians”,idens.(red.),Globa-lization in world history,London2002,s.1–10.Denvärldshistoriskavändningenspåverkanavochrelationtillsinegensamtidärdockinteoproblematisk;sevidarediskussionenomsyftenochhistoriebruknedan.

651



interlokala,regionala,transregionala,kontinentala,hemisfäriskaochtranso-

ceanainteraktionsprocesser.Detkantillexempelrörasigominteraktionen

mellandetindiskaMauryariketochdenhellenskavärldenpå300-taletf.Kr.

elleruppkomsten(ochnedgången)avetturbanthögmedeltidahandelsnätverk

iÖstersjöregionenunderhanseatiskledning.Ävenstudietavsådanaproces-

ser,sommedstörreellermindresvårighetkanavgränsastillolikabegränsade

delaravvärlden,omfattasavdetvärldshistoriskaperspektivet,ochvaletav

skalastyrsframföralltavstudieobjektetsochfrågeställningenskaraktär,lik-

somavundersökningensomfång.

Interaktionsprocessernaharunderhistorienslopptagitsigskiftandeoch

intealltidgodartadeformer.Överflödetavplundringar,erövringar,krig,kolo-

nisering,slaveriochepidemierihistorienvittnaromdentraumatiskaochför

deinblandadesmärtsammakaraktärsominteraktionenmellanolikasamhäl-

lenochkultureroftahartagitsig.Handel,teknologi-ochkunskapsöverföring

samtspridningavkonstnärligauttryckhar,åandrasidan,ofta(menintealltid)

sattmerpositivaavtryckihistorien.Intesällanrördetsigomolikasidorav

enochsammaprocess,elleromolikamenintimtsammankoppladeprocesser.

SomexempelkannämnasattFrankrikeskrigochplundringariNorditalien

underFransIleddetillattdenitalienskarenässanskonstensuttryckspredsig

tillFrankrike,ellerattafrikanskakulturelementspredsigtillAmerikamed

slavhandelnundertidigmoderntid.

Historiografiska rötter

Detvärldshistoriskaforskningsfältetuppstodnaturligtvisinteurintetutan

hämtade(ochhämtarfortfarande)inspirationfråntidigarehistorikersoch

andravetenskapsområdensstudieravgränsöverskridandekaraktär.Blandde

äldreföregångarnakannämnasfleraavdeännuidagmestlästaochuppskat-

tadeförvetenskapligahistorietecknarnaochhistoriefilosoferna–inklusive

Herodotos, IbnKhaldunochGeorgWilhelmFriedrichHegel,somallapå

olikasättbetonadevaddeuppfattadesomcentralavärldsomspännandeoch

gränsöverskridandeprocesserisinaförsökattförstådenhistoriskautveck-

lingen.10Imoderntidkanframföralltfemmerellermindreheterogenahisto-

10.SärskiltdenförstadelenavHerodotosHistoria(svensköversättningavClaesLindskog,Stockholm2004)tarettbrettvärldshistoriskt(ibetydelsendenavHerodotoskändavärlden)perspektivochbelyserblandannatdenegyptiskakulturenspåverkanpådengrekiska.IbnKhaldunbegränsadevisserligensittarbetetilldenislamskavärlden,menutveckladeisinProlegomena(ellerAl-Muqaddima,”Introduktion”;svensköversättningav IngvarRydberg:Prolegomena: en introduktion till världshistorien,Lund1989)sofistikerademetodologiskaochhistoriefilosofiskatankar,blandannatomhurolikasamhällenpåverkade

652



riografiskaellervetenskapsteoretiskainriktningarurskiljassomföregångare

ochinspirationskällortilldetvärldshistoriskaforskningsfältet:diffusionism,

syntetiskcivilisationshistoria,Annales-skolan,regionalastudierochvärlds-

systemteori.

1. Diffusionism.Dediffusionsteoriersomuppstodochdominerade(dock

inteoemotsagda)inomkultur-ochhistorievetenskapernaunderdeneurope-

iskaimperialismensglansepokfrånomkring1870ochetthalvsekelframåt

varfärgadeavsamtidensföreställningaromdeeuropeiskafolkenskulturella,

moraliskaochteknologiskaöverlägsenhet i förhållandetillandrafolkoch

kulturer.Diffusionismen, i sin imperialistiska tappning, präglades av ett

förutsättningslöstantagandeomattkulturelementensspridninguteslutande

rördesigfrånEuropaoch/ellerMedelhavsområdettilldeövrigadelarnaav

världenochharmedrättakritiseratsförattrepresentera ”thecolonizer’s

modeloftheworld”.11Ickedestomindreärdetuppenbartattdiffusionären

viktigkomponentförattförståolikavärldshistoriskasambandochprocesser

–mendetärintedenendaellerensmednödvändighetdendominerande

formenavkulturellinteraktion,ochdessriktningärintepåförhandgiven.12

2. Syntetisk civilisationshistoria.Förstavärldskrigetskatastrofföranledde

ett kraftfullt ifrågasättande avdeneuropeiska civilisationens anspråkpå

kulturelltochmoralisktföreträdeihistorien.Fleraförfattareundermellan-

krigstiden–blandandraOswaldSpengler,HerbertGeorgeWells,Jawaharlal

NehruochArnoldToynbee–skrevomfattandevärldshistoriskasyntesersom

togavståndfråntidigareeurocentriskaochdiffusionistiskamodellerochi

störreutsträckningbetonadevarjesamhällesellercivilisationsunikaegen-

skaperochinredynamik.13Samtligasträvadeocksåefterattåstadkommaen

jämnarebalansibehandlingenaveuropeiskaochicke-europeiskacivilisatio-

nersutveckling.SärskiltToynbee,somisinmonumentalavärldshistoriaitolv

varandraochbidrogtillolikacivilisationersblomstringochfall.GrundenförHegelshistoriefilosofivar,sombekant,premissenattmänsklighetenisinhelhetrörsigmotenallthögregradavmedvetandeochandligochmoraliskupplysning;seVorlesungen über die Philosophie der Geschichte,FrankfurtamMain1986[1830].Idetlängrehistoriografiskaperspektivetskullemandärförtillochmed,somPatrickMan-ning2003,s.9f.,tycksmena,kunnabetraktadenmodernahistorievetenskapensfokuspådetnationellasomenavvikelse.

11.JamesM.Blaut,The colonizer’s model of the world: geographical diffusionism and Eurocentric history,NewYork1993.

12.JfrManning1996,s.774.13.OswaldSpengler,Västerlandets undergång: konturer till en morfologi om världshistorien,1–2,

Stockholm1996–1997[1918–1922];H.G.Wells,Wells’ världshistoria: en översikt av livets och mänsk-lighetens utveckling,Stockholm1923[1920];JawaharlalNehru,Glimtar ur världshistorien,Stockholm1965[1934],ochArnoldToynbee,A study of history,1–12,London1933–1961.

653



bandförsökteförståinteraktionenmellanolikacivilisationer,komattbereda

vägenförochinspireradenmodernavärldshistoriskaansatsen.14

3. Annales-skolan. FernandBraudels arbeteomMedelhavet från1949,

liksomfleraavhanssenarecivilisationshistoriskt inriktadearbeten,ären

betydandedirektinspirationskällafördetvärldshistoriskaforskningsfältet,

liksomförmångaandrainriktningar inomdenmodernahistorievetenska-

pen.15GenomattBraudelgjordeetthav–enarenaförmänskliginteraktion

–tillanalysramochtonadenedbetydelsenavdenationellaochpolitiska

gränsernaochhändelsernaföregrephandenvärldshistoriskavändningens

centralapremisser:betoningenpåinteraktionochgränsöverskridandefeno-

men.DetemansomBraudel intresserade sig för–den fysiskageografin,

migrationernaavdjurochmänniskor,transporterna,varuflödena,krigen,de

kulturellaimpulsernaochsåvidare–ärvidaredesammasomimångasenare

världshistoriskaundersökningar.

4. Regionala studier (areastudies).Samhällsvetenskapligtochmodernhis-

torisktinriktaderegionalastudierharsinarötteriefterkrigstidensUSAoch

detbehovavkunskapomblandannatspråk,politik,socialaförhållandenoch

modernhistoriaiAfrika,AsienochLatinamerikasomföranleddesavdet

kallakriget.16Tillskillnadfråndelingvistisktochkulturhistorisktorienterade

såkalladeorientaliskastudiersomtidigaredomineratforskningenkringstora

delaravvärldenutanförvästerlandet,betonadedennyainriktningenmotre-

gionalastudiermodernisering,historiskförändringochetttvärvetenskapligt,

främstsamhällsvetenskapligt,perspektiv.Modernhistoria–huvudsakligen

frånkolonialtidenochframåt–fickidetsammanhangetennyckelroll,vilket

leddetillenkraftigexpansionavintressetförochkunskapenomcentrala

historiskaskeendenitidigareunderstuderadedelaravvärlden.Dennaex-

pansionladeisinturgrundenfördenmodernavärldshistoriskaforskningens

mersyntetisktinriktadeförsökattbelysadeglobalhistoriskaprocessernaoch

derasskiftandeinflytandeiolikasamhällen.

14.Manning2003,s.42–43.15.FernandBraudel,Medelhavet och medelhavsvärlden på Filip II:s tid,Furulund1991[1949].Bland

Braudelsövrigaverkmärksblandannathansförsökattknytadestoraekonomiskaochsocialaglobalhisto-riskaprocessernatillvadsomskullekunnakallasvardagslivetslillahistoriaiCivilisation och kapitalism,1–3,Stockholm1982–1986[1967–1979].SevidarePeterBurke,Annales-skolan: en introduktion,Göte-borg1992,s.72–80,fördensenareBraudelsglobalhistoriskaarbetensamtLutzRaphael,”TheideaandpracticeofworldhistoriographyinFrance:theAnnaleslegacy”,iStuchtey&Fuchs2003,s.155–171.

16.Förenöversiktöverochkritiskdiskussionkringarea studies,särskiltidennordamerikanskakontexten,seDavidL.Szanton(red.),The politics of knowledge: area studies and the disciplines,Berkeley2003(elektroniskresurs).

654



5. Världssystemteori.Under1960-och1970-talenutveckladesflerabe-

roende-ochvärldsystemmodellersomenreaktionmotdetrådandemoder-

niseringsteoretiskaparadigmetsoförmågaattförklarabristenpåekonomisk

utvecklingochsocialochpolitiskstabilitetistoradelaravAfrika,Asienoch

Latinamerika.17Världssystemmodellernavarinflueradeavtidigarehistorie-

materialistiskaanalyseravimperialismenochförenadesgenomsittintresse

fördenglobalakapitalismenshistoriskaframväxtsamtenkritiskhållning

tilldenglobalaekonomiskaochpolitiskaojämlikhetsomdennaförorsakade,

historisktochisamtiden.18Trotsdenkritiksomundersenaredecennierhar

riktatsmotvärldssystemmodellerna(inteminstmotbakgrundavdenspek-

takuläraekonomiskatillväxtenistoradelaravAsien)hardengettvärdefulla

bidrag till försöken att förstå samtidens ekonomiska globalisering ur ett

längrehistorisktperspektiv.

Detvärldshistoriskaforskningsfältetuppvisaridagenstorspännviddvad

beträffarperspektiv,betoningsamtteoretiskochmetodologiskinriktning.

Frågorna,liksomdensamtidakontexten,ärocksåtillstoradelarannorlunda

jämförtmeddefemtidigareinriktningarna,ochfältetkandärmedinteredu-

cerastillendirektarvtagaretillnågonavdessa.Detmodernavärldshistoriska

fältetdelardockmedsinaföregångareintressetförglobalaochgränsöver-

skridandeinteraktionsprocesserihistorien,liksomenkritiskgrundhållning

gentemotdetnationellaparadigmetsdominansinomhistorievetenskapen.

Världshistorien och det nationella paradigmet

Denvärldshistoriskavändningenböriförstahandsessomenreaktionmot

det nationella paradigm som alltsedan historieämnets professionalisering

ochinstitutionaliseringiflertaletvästerländskaländer,undernärmaretvå

sekelhardomineratbådeinomhistoriskforskningochundervisning.Ämnets

professionaliseringunder1800-taletinnebaratthistorieforskningennästan

uteslutandekomattbedrivasvidstatligauniversitetellerandraoffentliga

institutionerochbaseraspåkällmaterialfråndestatligaarkivenpåbekostnad

avandratyperavkällor.Dehistoriskaföreningarochtidskriftersombildades

17.BlanddemestinflytelserikakannämnasAndreGunderFrank,Kapitalism och underutveckling i Latinamerika: historiska studier över Chile och Brasilien,Staffanstorp1970[1967],ochImmanuelWal-lerstein,The modern world-system,1: capitalist agriculture and the origins of the European world-economy in the sixteenth century,NewYork1974.

18.Förenkortfattad,kritisköversiktseJohanSöderberg,”Världssystemanalysiteoriochpraktik”,Historisk tidskrift105:1,1985,s.52–68.BlanddeviktigastehistoriematerialistiskaföregångarnakannämnasJohnAtkinsonHobson,Imperialism: a study,London1905[1902],ochVladimirLenin,Imperia-lismen som kapitalismens högsta stadium,Göteborg,1983[1916].

655



varföreträdesvisnationella,liksommångaavdestoraregelbundetåterkom-

mandehistorikermötena.Historienbetraktades,bådeavledandeämnesfö-

reträdareochavpolitiskaochkulturellaeliter,somettviktigtredskapföratt

främjadetnationellamedvetandet,ochiskolundervisningenbetonadesdet

egnalandetshistoriaisyfteattstärkamedborgarnasnationellaidentitetoch

lojalitetmotnationalstaten.Storbetydelsetillmättesidetsammanhanget

ävendeninternationellahistorien(medvilkenvanligenavsågsEuropasin-

ternationellahistoria)19eftersommanutgick ifrånattvarjenationsunika

karaktärochhistoriatydligastmanifesteradesinationalstatensutrikespolitik

ochreflekteradesidessplatsideninternationellahierarkinavnationalsta-

ter – enpremiss somofta sammanfattas under beteckningenPrimat der

Aussenpolitik.20

Dennakoncentrationpådenegnanationensochnationalstatenshistoria

visadesigävenunder1900-taletvaraanmärkningsvärtlivskraftig.Trotsmel-

lankrigstidensochsärskiltefterkrigstidenstydligaavståndstagandefrånde

uppenbartnationalistiska,intesällanchauvinistiska,tendensernai1800-talets

ochdettidiga1900-taletshistorieskrivningfortsattedenstoramajoriteten

avdeprofessionellahistorikernaisåvälSverigesommångaandraeuropeiska

länderattiförstahandkoncentrerasigpådetegnalandetshistoria.Imånga

avseendenfortsattesålundadenprofessionellahistorievetenskapenattvara,

somJerryH.Bentleyharuttrycktdet,”anartifactofthenational-stateeraof

worldhistory”.21

Under1900-taletminskadeocksådeninternationellahistorieforskningen

relativtsettibetydelsetillförmånförandrasakområden.Samtidigtförsköts

perspektivoch frågeställningar såatt fokus i störreutsträckningkomatt

hamnapåfrågorsomrördemultilateraladiplomatiskaförbindelser,interna-

tionellfredochsäkerhetsamtinternationelltsamarbete,framföralltpåbe-

kostnadavföregåendesekelsintresseförkrigochsvenskutrikespolitik.Den

internationellahistorieforskningenfortsattedock ihuvudsakattbegränsa

sigtillinternationellpolitiskhistoriadärnationalstaternaellerolikasam-

manslutningaravnationalstaterbehöllsinställning,bådesomhistorienshu-

19.Begreppetinternationellhistoriauppfattashärochidenföljandediskussionenidenmerspecifikabetydelsesomdetvanligenhargivitsinomhistorieämnet,d.v.s.studietavinternationellarelationer;sevidareAmirell2006b,s.259,fördeolikahuvudsakligadefinitionernaavbegreppet.

20.FörenöversiktöverhistorieämnetsprofessionaliseringiEuropaochUSAunder1800-talet,seIngaFloto,Historie: nyere og nyeste tid,Köpenhamn1985,s.13–50,ochföretableringenavhistorieäm-netiSverige,seRolfTorstendahl,Källkritik och vetenskapssyn i svensk historisk forskning 1820–1920,Uppsala1964.

21.Bentley2002,s.396.

656



vudsakligaaktörerochsomhistorikernshuvudsakligaundersökningsobjekt.

Detkraftigtökade intresset för socialhistoriaunder1900-taletsandra

hälftförstärkteivissaavseendenytterligaredetnationellaparadigmetioch

medatttidigareunderstuderadesocialagrupper–arbetare,bönder,kvinnor,

olikaetniskaminoriteterochsåvidare–nuskrevsiniochsynliggjordesinom

ramenförrespektivenationshistoria.22Samtidigtinnebarefterkrigstidens

avkoloniseringattdetnationella–oftanationalistiska–paradigmet inom

historievetenskapenspredsigövervärldentilldemånganybildadestaternai

framföralltAsienochAfrika,därnyanationellaeliteruppmuntradeskrivan-

detaven”egen”nationellhistoriaimotsatstilldentidigare,kolonialtfärgade

historieskrivningen.ISverige,liksomiandraländeriEuropaochNordame-

rika,expanderadefrån1970-taletocksåintressetfördenyapostkoloniala

staternashistoria,ävenomdeavnationalstatenbegränsadeundersöknings-

rummeniallmänhetbehölls.23

Samtidigtinsågnaturligtvistillochmeddemestnationalistisktsinnade

historikernaredanunder1800-taletattolikaslagavinteraktionmellanfolk

ochkulturerpåflerasättharhaftbetydelsefördenhistoriskautvecklingen.

Sidenvägshandelnunderantiken,folkvandringarnaundersenantikenochtidig

medeltid,korstågen,silverflödetfrånSydamerikatillEuropaochAsienunder

tidigmoderntidellerEuropaskolonialaexpansion–alladessaochmånga

flerprocesseravgränsöverskridandeellerglobalhistoriskkaraktärharvarit

kända,åtminstoneistoradrag,förhistorievetenskapenalltsedandetmoderna

ämnetsetableringunder1800-talet(ochivissafallännutidigare).Tendensen

inomdentraditionellahistorievetenskapenhardockvaritatttonanedde

gränsöverskridandeprocessernasbetydelsefördenhistoriskautvecklingen

i stortochatt i ställetunderordnademdennationellahistoriografin.Nå-

gottillspetsatskullemankunnasägaattmedanhistorikertraditionellthar

betraktat interaktionenmellan olika kulturer och samhällen somexogena

ochvanligenautonomafaktorerisinaförsökattbeskrivaochanalyseraolika

enskildasamhällensutveckling–folkvandringarnasomorsaktillVästroms

fall,denasiatiskakryddhandelnsomgrundförVenedigsblomstringunder

22.Manning2003,s.10.Fördenkraftigaökningenavsocialhistorisktinriktadhistorieforskning,mättiandelendoktorsavhandlingar,sedan1960-taletiSverige,seStefanEklöfAmirell,Doktorsavhand-lingarna i historia 1976–2005: en bibliografi sammanställd och kommenterad av Stefan Eklöf Amirell,Stockholm2007,s.24f.

23.SeMagnusMörner,”Desvenskahistorikernaochinternationaliseringen”,Historisk tidskrift105:4,1985,s.430–452,förenöversiktöverdenexpanderandeinternationellahistorieforskningen(ividbe-märkelse)iSverigeframtillbörjanav1980-talet.

657



renässansen,potatisensomorsaktillbefolkningsökningeniSverigeochandra

europeiskaländerimoderntid,ochsåvidare–intresserarsigdensamtida

världshistoriskaforskningeniställetframföralltfördegränsöverskridande

processernaochsammanhangenper se.Kopplingarnaöverpolitiska,kulturella,

religiösaochandragränserkommerdärmedattfungera,intesomexogena

förklaringsfaktorer,utansomdenhuvudsakligaorganiserandeprincipenihis-

torien.24

Motdennabakgrundkanalltsådenvärldshistoriskavändningensessom

enreaktionmotochkritikavdetnationellaparadigmetsdominansinomden

modernahistorievetenskapen,syftandetillattbefriahistorieämnetfrånde

begränsningarsomdennationellaundersökningsramenmedför.Mensamti-

digtbyggerdenvärldshistoriskaforskningenistorutsträckningpådekäll-

bearbetningar,metodologiskalandvinningarochforskningsresultatsomden

nationelltinriktadehistorievetenskapenundernärmaretvåsekelharåstad-

kommit.Urdetperspektivetbördenvärldshistoriskavändningensnarare

sessomenvidareutvecklingavdennationellahistorieskrivningenänsomett

paradigmskifte.Tackvaredeframstegsomdenmodernahistorievetenskapen

hargjortinomramenfördetnationellaparadigmetkandevärldshistoriska

processernaochsambandenidagbelysasbetydligtmeringåendeochmed

såvälstörreempiriskförankringsommerutveckladteoretiskmedvetenhetän

undertidigareepoker.Vidarekandetvärldshistoriskaperspektivetberikaun-

dersökningardärdennationellaundersökningsramenmotiverasvetenskapligt

genomattdenbelyserdetenskilda,nationellt(ellersub-nationellt)avgrän-

sadefalletskopplingartillstörreprocesserochförhållandeniomvärlden.25

Dennyavärldshistoriensyftarintehellertillattiallaavseendenupplösa

dennationellaundersökningsramen.Nationalstaternaisigärnaturligtviscen-

tralaförattförståstoradelaravdenhistoriskautvecklingenimoderntid,

ochimångafallärdethögstrimligt,medhänsyntillfrågeställningochsyfte,

attbegränsadenhistoriskaundersökningentillennationellram.26Denhis-

toriskaliksomsamhälls-ochkulturvetenskapligaforskningenomnationalism

ochnationalstaternasutvecklingisigharocksåunderdesenastedecennierna

24.JfrWilliamH.McNeill,”WorldhistoryandtheriseandfalloftheWest”,Journal of world history9:2,1998,s.221.

25.JfrSanjaySubrahmanyam,”Connectedhistories:notestowardsareconfigurationofearlymodernEurasia”,Modern Asian studies31:3,1997,s.735–762.

26.JfrJerryH.Bentley,”Whystudyworldhistory?”,World history connected5:1,2007,s.2,ochDavidBlaazer,”Reviewarticle:globalization,marketsandhistoriographicalperspective”,Journal of con-temporary history42:3,2007,s.514.

658



varitettavdemestexpansivaochfruktbarainriktningarnainomdenväs-

terländskaochinteminstdensvenskahistorievetenskapen.Kännetecknande

förstoradelaravdennaforskningärdenoftasofistikeradeteoretiskaorien-

teringenochdejämförandeinternationellaperspektiven.Flerastudieravden

modernanationalismenbetonar ocksånationalismens gränsöverskridande

och/ellerglobalakaraktär,ochidessaavseendenharnationalismforskningen

tydligaberöringspunktermeddenvärldshistoriskavändningen–ellerskulle

tillochmedkunnabetraktassomendelavdensamma.27

Den världshistoriska forskningens teman och resultat

Dettasammanhanglämparsiginteförnågonheltäckandeellerensmeringå-

endehistoriografisköversiktöverdetvärldshistoriskaforskningsfältet,men

somexempelvilljagändålyftaframnågraavdecentralaproblemområden

somunderdesenastedecenniernaharbelystsiolikauppmärksammadeoch

inflytelserikastudiermedvärldshistoriskinriktning.28

Enavdemestlivligtdebatteradefrågornainomramenfördenvärldshisto-

riskaforskningenharhandlatomattförklaraochdateravästerlandetsekono-

miskaochpolitiskadominansivärldenimoderntid–detvillsägaigrundoch

bottensammafrågasompå1960-och1970-talenföranleddeframväxtenav

denovandiskuteradehistoriematerialistisktinflueradevärldssystemteorin.

Inomramenfördetvärldshistoriskaforskningsfältetharvärldssystemmo-

dellernadockpåettfruktbartsättkonfronteratsmedalternativaanalytiska

perspektivochidenprocessenhardentidigarebetoningenpåproduktions-

sättensochdenrenodladeekonomiskaexploateringensbetydelsetonatsned

tillförmånförmerdialektiskaperspektiv.29Vidareharflerahistoriker,bland

demAndreGunderFrankochJanetL.Abu-Lughod,argumenteratförvärlds-

systemanalysensrelevansförattförstådenhistoriskautvecklingenävenföre

deneuropeiskaexpansionen.30Fleraförfattareharockså–delvisipolemik

medvärldssystemanalysensmaterialistiskaförklaringsmodeller–lyftfram

mer idealistiskaorsaksförklaringar tilldeneuropeiskadominansen såsom

socialochpolitiskorganisation,religiösaföreställningarochförutsättningar

27.Set.ex.BendedictAnderson,Den föreställda gemenskapen,Göteborg1993,ochBjörnHettne,SverkerSörlin&UffeØstergård,Den globala nationalismen,andraupplagan,Stockholm2006.

28.Förmeringåendehistoriografiskaöversikter,seBentley2002,Manning2003ochRaymondGrew,”Expandingworldsofworldhistory”,Journal of modern history78:4,2006,s.878–898.

29.Manning2003,s.196.30.Set.ex.JanetL.Abu-Lughod,Before European hegemony: the world system, A. D. 1250–1350,

NewYork1989,ochAndreGunderFrank&BarryK.Gills(red.),The world system: five hundred years or five thousand?,London1993.

659



förvetenskapligochteknologiskinnovationiEuropaundersenmedeltidoch

tidigmoderntid.31

Enannaninriktningharanalyseratgeografiskaochekologiskaförutsätt-

ningarochbiologiskainteraktionsprocesserförattförstådenvästerländska

hegemoninsuppkomst.AlfredW.CrosbysThe Colombian exchange(1972)

argumenteradeförattdenlångsiktigtviktigasteföljdenavupptäcktenav

Amerika1492varutbytetavmikrober,växter,grödorochdjurmellanolika

delaravvärlden,ochiensenarestudieföljdehanupptematochrelaterade

dettillEuropasdemografiska,ekonomiska,politiskaochkulturellaexpan-

sionövervärldenietttusenårigtperspektiv.32FysiologenJaredDiamondhar

vidareieninflytelserikmenomdiskuteradstudiejämförtdeolikafysiska

ochnaturgeografiskaförhållandenapåjordensolikakontinentersedanden

senasteislossningenochargumenteratförattgrundentilldeneuropeiska

hegemoninimoderntidkanhärledastillEuropasjämförelsevisfördelaktiga

naturbetingelser–lämpligaförhållandenförodlingavspannmålochbalj-

växter,djurartersomlämpadesigfördomesticering,relativtlättillgängliga

metallfyndigheterochsåvidare.33

Migrationeravolikaslag,frånfolkvandringarunderantikentillarbetsmigra-

tionochflyktingströmmarimoderntid,harocksåvaritettavhuvudintres-

senafördennyavärldshistorien.Slavhandelochslaverietsbetydelse,särskilt

undertidigmoderntid,harocksåuppmärksammatsistorutsträckning.Philip

D.CurtinsThe Atlantic slave trade(1969)fickstortgenomslag,intebara

förattbokenrevideradedentidigaresynenpådenatlantiskaslavhandelns

karaktärochomfattning,utanocksåförattCurtinvisadeattdetvarmöjligt

förenochsammaforskareattsammanställaolikalokalaochnationellakäl-

lorochlitteraturuppgifterochattutifråndessakonstrueraenmeningsfull

framställningavensåkomplexprocesssomdenatlantiskaslavhandeln.34

31.Set.ex.AlfredW.Crosby,Att mäta verkligheten: 1250–1600,Stockholm1999,ochDavidS.Lan-des,Nationers välstånd och fattigdom: varför vissa länder är rika och andra fattiga,Stockholm2000.

32.AlfredW.Crosby,The Columbian exchange: biological and cultural consequences of 1492,West-port,Conn.,1972,ochdens.,Den ekologiska imperialismen: Europas biologiska expansion 900–1900,Stockholm1999.

33.JaredDiamond,Vete, vapen och virus: en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren,Stockholm1999.

34.PhilipD.Curtin,The Atlantic slave trade: a census,Madison,Wisc.,1969.AndrabetydelsefullaverkavCurtininkluderarCross-cultural trade in world history,Cambridge1984,ochThe world and the West: the European challenge and the overseas response in the age of empire,Cambridge2000.CurtinharocksåpåandrasättlyftframAfrikashistoriainomramenförolikastörreglobalhistoriskaprocesserochvaritenledandeförespråkareförochorganisatöravdenvärldshistoriskaforskningeniUSA.FörendiskussionavCurtinsbetydelseinomdenvärldshistoriskaforskningen,seManning2003,s.57–61.

660



Ytterligareettområdesomunderdesenastetvådecenniernaharframträtt

somettavdenvärldshistoriskaforskningenshuvudfårorärgränsöverskri-

dandemaritimhistoriadärhaven,betraktadeiförstahandsomarenorför

mänskliginteraktion,görstillanalysrumförundersökningen.Inspirationen

frånBraudelärofrånkomligisammanhangetochreferensernatillMedelhavet

närmastoundvikliga,mendärutöveruppvisardenmaritimahistoriskaforsk-

ningenundersenareårenstorbredd,tillexempelvadbeträffargeografiska

avgränsningar–frånsmåinnanhavsomÖstersjöntillvärldshavsomAtlanten

ochIndiskaoceanen–ochsakområden–frånspecialiseradestudieraven-

skildafenomensomsmugglingellersjöröveritillförsöktilltotalhistoriska

syntesermedbeaktandeavlångatidsperspektiviBraudelsanda.35

Bland övriga världshistoriska forskningsområden som är eller har varit

framträdandekannämnasolikasamhällensömsesidigapåverkaninomreli-

gion,teknologi, ideologi,materiellkulturochkonstnärligauttryck.36Krig,

invasionerocherövringariolikatiderharocksåtilldragitsigstortintresse,

ochgenomkunskapenomfleraicke-västerländskasamhällenskrigföring,och

denömsesidigapåverkanmellandessaochdeneuropeiskakultursfären,har

enmersyntetisk förståelse förkrigföringensglobalhistoriskadimensioner

börjatframträda.37Fleravetenskapligamonografierharocksåfokuseratolika

enskildahandelsvarorellergrödorochdenbetydelsedessaharhaftiettstörre,

världsomspännandesammanhang:socker,potatis,opiumochsåvidare.38

Jämfört med historieämnet i allmänhet har däremot genusperspektiv

underlångtidvaritrelativtsparsamtrepresenteradeinomdenvärldshisto-

riskaforskningen.Feminismenstransnationellaaspekterharvisserligenvarit

föremålförrelativtomfattandeforskning,menförhållandevisfåhistoriker

hartagitsiganuppgiftenattanalyseradeövergripandevärldshistoriskapro-

35.Förenintroduktiontilldesenastedecenniernasgränsöverskridandemaritimahistoriskaforsk-ning,seFelipeFernández-Armesto,”Maritimehistoryandworldhistory”,iDanielFinamore(red.),Ma-ritime history as world history,Gainesville2004,s.7–34,samtdefyraartiklarnai”AHRforum:oceansofhistory”,American historical review111:3,2006,s.717–780.

36.Förenhistoriografiskgenomgångavdessaochandratemanidenvärldshistoriskaforskningen,seManning2003,s.183–254.

37.Set.ex.JohnKeegan,Krig och kultur,Stockholm2003.38.T.ex.SidneyW.Mintz,Sweetness and power: the place of sugar in modern history,NewYork

1985;LarryZuckerman,The potato: how the humble spud rescued the Western world,Boston1998;CarlA.Trocki,Opium, empire and the global political economy: a study of the Asian opium trade 1750–1950,London1999.Devetenskapligastudiernaavsådanaenskildaföreteelserbörinteförväxlasmeddeiall-mänhetavsevärtmindreambitiösaochmindreanalytisktinriktadepopulärhistoriskaböckersomocksåbyggerframställningenkringenspecifikvaraellerart,t.ex.MarkKurlansky,Torsk: en biografi om fisken som förändrade världen,Stockholm1999.

661



cessernaochsammanhangenurettgenusperspektiv.Tillvissdelkandetta

förhållandenogförklarasmedattmycketavkvinno-ochgenusforskningen

–särskiltunderdentidigaexpansionsfasenpå1970-och1980-talen–har

inriktatsigpåattlyftaframkvinnornainomramenfördeetableradenatio-

nellahistoriografiernasamtattutvecklagenusteoretiskabegreppochmodel-

ler.Undersenareårhardockteckenpåenfruktsamkorsbefruktningmellan

genushistorienochdetvärldshistoriskaforskningsfältetbörjatskönjas.39

Kritik och invändningar mot det världshistoriska perspektivet

Denvärldshistoriskavändningensaknarintesinakritikerochenradmer

ellermindreallvarligainvändningarmotdesspremisserharunderårenslopp

framförts.Demergenerella–ochdärföridettasammanhangmestintres-

santa – invändningarna kanhänföras till någon av följande fyrapunkter:

1) det världshistoriska fältets avgränsningar ochmetodologiska problem;

2)desssyftenochrelationtillhistoriebrukisamtiden;3)denvärldshisto-

riska forskningens teoretiska orientering ochbegreppsapparat;4) publik-

intresset.Varochenavdessakommeridetföljandeattkortfattatberöras.

1. Avgränsningar och metodologiska problem.Envanliginvändningäratt

detvärldshistoriskaperspektivetigrundochbottenlämparsigbättreför

översiktsverkochundervisningänförforskningeftersomdegränsöverskri-

dandeforskningsfrågornatenderarattblialltföromfattandeochmaterialet

alltförvidlyftigtförattkunnahanterasavenochsammaforskare.Denen-

skildehistorikernsspråkkunskaper,denneshermeneutiskaförståelseavde

studeradekulturernaliksomkunskapenomkällmaterialetsbeskaffenhetsät-

tergränserfördenvärldshistoriskaundersökningensgenomförande,liksom

depraktiska,tidsrelateradeochekonomiskasvårigheternaattgenomföraett

stortantalarkivstudierpåolikaplatserivärlden.Mångaavdemestinflytelse-

rikavärldshistoriskaframställningarnaärföljaktligensyntetiskatillsinansats

39.Amirell2007,s.30.Förenstimulerandediskussionomdenglobalagenushistoriensmöjligheter,seIdaBlom,”Globalkjønnshistorie:enutfordringforframtidenshistorikere”,iRogerQvarsell&BengtSandin(red.),Den mångfaldiga historien: tio historiker om forskningen inför framtiden,Lund2000,s.189–214.Bristenpågenusperspektivliksomdessmöjligheterinomdenvärldshistoriskaforskningendis-kuteradesocksåimars2008idiskussionsnätverketH-WORLD;förinläggen,seforumetsdiskussionsloggpå internetsidan <http://h-net.msu.edu/cgi-bin/logbrowse.pl?trx=lx&list=H-World&user=&pw=&month=0803>,15/42008.BlanddeexempelpågenusperspektivinomdenvärldshistoriskaforskningensompubliceratsundersenareårkannämnasPeterN.Stearns,Gender in world history,NewYork&London2000,ochBonnieG.Smith(red.),Women’s history in global perspective,1–3,Urbana&Chicago2004–2005.Förfleraexempelpåaktuellforskningkringfeministiskarörelseruretttransnationelltperspektiv,sePernillaJonsson,SilkeNeunsinger&JoanSangster(red.),Crossing boundaries: women’s organizing in Europe and the Americas, 1880s–1940s,Uppsala2007.

662



ochgrundarsigiförstahandpåtidigareforskning,någotsomavmånga,inte

minstsvenska,historikerbetraktasmed,ominteogillandesååtminstoneen

vissskepsis.Dettahartroligenvaritenhuvudanledningtillattdenvärlds-

historiskavändningenpåmångahålllängeharbetraktassomenmarginell

inriktninginomhistorievetenskapen.40

Bortsettfråndelitteraturbaseradesynteserna–engenresomförövrigt

tyckshauppvärderatsinomsvenskochkanskeäveninternationellhistorieve-

tenskappåsenaretid41–grundarsigdockstoradelaravdenvärldshistoriska

forskningenpåprimärt,publiceratelleropublicerat,källmaterial,oftafrån

fleraolikaländer.Tackvaredigitaliseringenavstorasamlingaravkällmaterial

runtomivärldenochupprättandetavinternationelladatabaseravvarierande

slagärdetavsevärtmycketlättareidag,jämförtmedförbaranågotdecen-

niumsedan,attkonsulterakällmaterialfrånolikadelaravvärlden,någotsom

isinturgördetmöjligtattbelysaflersidoravdekomplexagränsöverskidande

processersomutgörvärldshistorienshuvudsakligaundersökningsobjekt.

Vidare är den världshistoriska forskningen precis som den nationella

historieskrivningen i allmänhetproblemorienterad;det ärmedandraord

frågeställningarna, intekällmaterialet, somärdefinierande förundersök-

ningen.Omengenerellskillnadkanskönjasmellandennationellaochden

världshistoriskaansatsenurmetodhänseendeärdetmöjligenattdensenare

kräverattoperationaliseringenavfrågeställningenärmergenomtänktsamt

attvissametodologiskaproblem–tillexempelavseendeurval,tendenskritik,

begreppsanalysochjämförbarhet–måsteägnassärskilduppmärksamhet.Det

faktumatt storadelaravkällmaterialettilldenutomeuropeiskavärldens

historiaharnedtecknatsaveuropéerochbevaratsieuropeiskakolonialarkiv

gerocksåupphovtillengenomgåendeskevhetochetnocentrisktendensi

materialet.42

Dessaochandrametodologiskaproblemärcentrala inomområdetoch

påverkarihöggraddenvärldshistoriskakonstruktionenavdetförflutna.Men

samtidigthandlardetigrundochbottenomförhistorievetenskapenvälkända

typeravproblemsomforskarna–inteminstiSverigedärmångaavdemest

fruktbaradiskussionernainomämnetunderdetsenasteårhundradetharrört

40.JfrPomper1995,s.2,ochDickHarrison,”Iskugganavnutiden?Omdenäldrehistoriskasyntesensinriktningochmöjligheter”,Historisk tidskrift123:2, 2003,s.201f.

41.SeuppsatsernaiHistorisk tidskriftstemanummeromsynteser,123:2,2003,ochEvaÖsterberg,”DenSvenskaHistoriensår–prövningensellersjälvprövningenstid?”,Historisk tidskrift113:2,1993,s.281f.

42.Set.ex.McNeill1998,s.222f.

663



justmetodfrågor–börståvälrustadeatthantera.Mångagångerhandlar

världshistorikernsarbeteomattanvändasigavettbrettspektrumavkällor

föratturdessavaskaframinformationominteraktionsprocesserochgränsö-

verskridandeföreteelsersomkällornasupphovsmakaresjälvaupplevdesom

betydelselösaellermarginellaiförhållandetilldehändelseravlokal,många

gångerpolitiskeller religiösnatur, somvarkällansegentligaraison d’être.

DenavMariaÅgrenföreslagnautvecklingenavdenklassiskakällkritikens

trovärdighetskriterieritermerav”synlighet”och”vikt”framståridetsam-

manhangetsomsynnerligenrelevantfördenvärldshistoriskaforskningen.43

2. Den nya världshistoriens syften och historiebruk.Denvärldshistoriska

vändningensframträdandeunder1900-taletssistadecennieräruppenbar-

ligenrelateradtilldensamtidaglobaliseringen,ochurdetperspektivetär

denvärldshistoriskavändningenidagilikahöggradpåverkadavsamtidens

Zeitgeistsom1800-taletsnationalistisktfärgadehistorieskrivningvar.Pålik-

nandesättfinnsdetocksåenuppenbarriskförattdennyavärldshistorien

tarformenaven”Whiginterpretationofhistory”,detvillsägaenteleologisk

ochkansketillochmedtriumfatoriskhyllningtilldenkapitalistiskaglobalise-

ringensframmarsch.Därmedskulledenvärldshistoriskavändningenivärsta

fallkunnakommaattersättatidigarehuman-ochsamhällsvetenskapligapa-

radigmsöverbetoningavmoderniseringellervästerniseringmedenmotsva-

randeöverbetoningavdenkapitalistiskaglobaliseringensommetahistorisk

process.Dettaslagskritikharframföralltriktatsmotdenvärldshistoriska

vändningenfrånpostmodernistisktochpostkolonialtinspirerathåll.44

Dessafarortilltrotsärdockdennyavärldshistorienskopplingtillgloba-

liseringenigrundochbottenpositiv,åtminstoneurhistorikernssynvinkel,

eftersomdenreflekterarenutvecklingdärdethistoriskaperspektivetärpå

vägattintaellerkanskeåtertaencentralställningförattförstådesamtida

förändringsprocesserna.Dettycksdessutomfinnasenstormedvetenhetom

faranför”Whig-tolkningar”blandpraktiserandevärldshistoriker.Inomden

43.MariaÅgren,”Synlighet,vikt,trovärdighet–ochsjälvkritik:någrasynpunkterpåkällkritikensrollidagenshistorieforskning”,Historisk tidskrift125:2,2005,s.249–262.SeocksåJankenMyrdal,”Källpluralismenochdessinkluderandemetodpaket”,Historisk tidskrift127:3,2007,s.495–504.Densenareargumenterarbl.a.förenmetodansatssomhanbenämner”helhetsundersökningarkringetttema”–någotsomtycksharelevansfördenvärldshistoriskaforskningen–ochantyderatthanavserattutveckladennaienkommandetext;s.st.,s.504.SeocksåMcNeill1998,s.221,omvärldshistorikernsförhållandetillkällorna.

44.Set.ex.ArifDirlik,”Confoundingmetaphors,inventionsoftheworld:whatisworldhistoryfor?”,iStuchtey&Fuchs2003,s.95,ochAnnaLindberg,”Världshistoriamedgenusperspektiv”,iJarrick&Johansson2004,s.86.

664



världshistoriskaforskningenärdetocksåmångasomanläggerettkritiskt

perspektivpådeneuropeiskaexpansionenochdenglobalakapitalismens

frammarsch, bland annat genom att belysa framväxten av globala former

avojämlikhet,genomattvisapåmångaavdevärldshistoriskaprocessernas

traumatiskakaraktärochdestruktivaeffekterpåolikasamhällensamtgenom

attlyftaframolikaformeravmotståndihistorienmotbådeeuropeiskaoch

andramaktersanspråkpåekonomisk,politiskochkulturellhegemoni.45

Irelationtilldenvanligenstarktsamtidsinriktadesamhällsvetenskapliga

globaliseringsforskningenärdetvärldshistoriskaperspektivetocksåessenti-

elltförattbelysadenkapitalistiskaglobaliseringenshistoricitetochexisten-

senavalternativaochtillochmedmotsattahistoriskatrenderochprocesser.

Denhistoriskaförståelsenfördensamtidaglobaliseringenslängrehistoriska

rötterkanurdensynvinkelntillochmedfungerasomenmotviktmotolika

typeravnärsyntaantagandenomglobaliseringensförmentaoundviklighet

ochförträfflighet.

3. Teoretisk orientering och begreppsapparat.Givetdennyavärldshistori-

ensolikartadehistoriografiskarötterochdenstoraspridningeninomfältet

beträffandesakområdenochperspektivvoredetförmodligenfruktlöstatt

försökaetableraettövergripandeteoretisktramverkförattförstådemänsk-

ligainteraktionsprocessernashistoria.Denteoretiskadiskussionenharvarit

mestlivaktiginomdedelaravdenvärldshistoriskaforskningensomexplicit

inriktatsigpåattförklaravästvärldensdominansöverdenövrigavärldeni

moderntid.Mendenstoravariationenideolikaansatserna–världssystem-

teoretiska,civilisationsteoretiska,moderniseringsteoretiska,idealistiskaoch

ekologiskaförattnämnanågraavdemestinflytelserika–hargjortattden

metateoretiskadiskussionen(medundantagfördiskussionernakringvärlds-

systemteori)tillstordelharuteblivittillförmånförvadsomtycksvaraen

utbreddacceptansavdenrådandepluralismenifrågaomteoretiskoriente-

ringochperspektiv.Kanskereflekterardenrelativaavsaknadenavteoretiska

diskussionerinomområdetocksåhistorikersiallmänhetrelativaovanavidatt

utvecklasnarareänattapplicerateoretiskamodeller–enuppgiftsomhistori-

kertraditionelltharlämnatåtsinasamhällsvetenskapligtutbildadekolleger.46

45.Förexempelpåsådanakritiskaanslag,sebl.a.deovan(inot17)citeradevärldssystemteoretiskaanalysernasamtEricWolf,Europe and the people without history,Berkeley1982,ochJohnM.Hobson,Västerlandets österländska ursprung,Lund2007.

46.SeBentley2002,s.397–400,förettkortfattatförsökattsammanfattadeolikateoretiskaut-gångspunkternaochdiskussionernainomdetvärldshistoriskafältet.ÄvenGrew2006,s.897,diskuterarbristenpåteoribildninginomområdet.

665



Ävenomsökandetefterengenerellvärldshistoriskmetateoriinteförefaller

fruktbartfinnsdetfleraaspekterinomvilkadetvärldshistoriskafältetskulle

vinnapåattutvecklasteoretiskt.Problemenmedattfinnaenövergripande

periodiseringfördenglobalahistorienharägnatsendeluppmärksamhet,

vilketocksåharföranlettenvissteoretisktorienteraddiskussion.47Denna

skullesäkerligenpåettfruktbartsättkunnasystematiserasochutvecklas.Pe-

riodiseringsdiskussionenärvidarenäraförknippadmedfråganomvilkaolika

typeravinteraktionsomkanurskiljasivärldshistorienochvilkenbetydelse

olikainteraktionsprocesserskalltillmätas.Enavdeviktigasteuppgifterna

fördenvärldshistoriskateoribildningenidagtycksvaraattklarläggadeolika

interaktionsprocessernaskaraktär,dynamikochinbördesrelationerföratt

påsåsättskapaenmersammanhållenbegreppsapparatförstudietavolika

samhällensochkulturersömsesidigapåverkanavolikaslag.Diffusionochdo-

minansäruppenbarligencentralatyperavinteraktion,menmanskulleäven

kunnautvecklaochmertydligtförsökadefinieraochteoretiserabegreppsom

assimilation,integration,imitationochinlåningförattpåsåsättskapaen

tydligvetenskapligbegreppsapparatanpassadtillattsystematisktundersöka

olikainteraktionsprocesser.48

Ytterligareenutmaningfördenvärldshistoriskaforskningenhandlarom

attutvecklaförståelsenförsambandenmellanolikalokalaförändringspro-

cesser och de övergripande globalhistoriska processerna. Den historiska

antropologin,somdenharutvecklatsunderdesenastedecenniernasömse-

sidiganärmandemellanhistoriaochkultur-ellersocialantropologi,tycksi

detsammanhangeterbjudaenvägframåt.Delsmöjliggörsocialantropologins

teoretiskaorienteringochvälutveckladebegreppsapparatjämförandestudier

avolikalokalsamhällensreaktionerpåglobalamakroprocesser,delskanden

historiskaantropologinbidratillattförklarahistorisktbetingadkulturelloch

socialförändringpålokalplanet.49

4. Den nya världshistoriens publik.Dettasoftaförgivet,inteminstidebat-

teromhistorievetenskapensförmentasvårtillgänglighet,atthistorieämnet

harsinviktigastepublikidetegnalandetshistorieintresseradeallmänhet

47.SeWilliamA.Green,”Periodizingworldhistory”,History and theory34:2,1995,s.99–111,ochJerryH.Bentley,”Cross-culturalinteractionandperiodizationinworldhistory”,American historical review101:3,1996,s.749–770.

48.JfrPatrickManningssvarpåBentley1996,”AHRForum:theproblemofinteractioninworldhistory”,American historical review101:3,1996,s.776.

49.Förintressantateoretisktorienteradediskussionerkringsambandenmellanglobalaochlokalahistoriskaprocesser,set.ex.JonathanFriedman,Cultural identity and global process,London1994,ochUlfHannerz,Transnational connections: culture, people, places,London&NewYork1996.

666



ochattdennapublikiförstahandärintresseradavnationellförattintesäga

nationalistisk historia.50 Traditionell statsidealistisk och individcentrerad

historiatycksvarasärdelesgångbar–någotsomblandannatreflekterasi

denflodavbiografieröversvenskaregentersomundersenareårharsköljt

överbokhandelsdiskarna.

Motdenbakgrundenkanmanfrågasigomdetfinnsnågotstörreintresse

hosallmänhetenfördennyavärldshistorien,somjuvarkenbehandlardetna-

tionellaellerförefallersärskiltlämpadförindividcentreradeframställningar.

Många av de interaktionsprocesser som den världshistoriska forskningen

intresserarsigförtersigalltförkomplexaochabstraktaförattlämpasigför

populärhistoriskaframställningar.

Samtidigtkankravetpåpopulariseringavhistorievetenskapenknappast

tillåtasutgöraetthinderförattbedrivaforskningomviktigaochkomplice-

radeämnen.Precissommångahistorievetenskapligastudiermednationella

undersökningsrumiförstahandvändersigtilleninomvetenskapligpublikär

detrimligtattdelaravdenvärldshistoriskaforskningengördetsamma.Med

tankepåforskningsfältetsinternationellakaraktärärdennapublikförövrigt

relativtstorochsträckersig långtbortom”kollegerna ikorridoren”,vilka

iblandföraktfulltpåståsutgörasvenskahistorikersfrämstaläsekrets.51

Mångaavdenvärldshistoriska forskningens teman– sidenvägshandeln,

korstågen,degeografiskaupptäckterna,sjöröveriochkrigförattnämnanågra

exempel–lämparsigdessutomvälförpopulärvetenskapligaframställningar.

Utmaningenhandlaridetsammanhangetframföralltomattundvikadeeu-

rocentriskaperspektivsomtraditionelltharpräglatmångaframställningar.

Delaravdenmodernaarkeologinkanskeidetsammanhangetkanfungerasom

enförebild.Exempelvisharflerauppmärksammade–ochavalltattdömavitt

lästa–studieravbronsåldernundersenareårfokuseratolikadiffusions-och

interaktionsprocesseröverstoradelaravdeneuroasiatiskakontinentenoch

påsåsättställttraditionella,nationellt färgadeföreställningarpåända.52

50.DettaförhållandeärinteuniktförSverige.MichaelMcGerr,”Thepriceofthe’newtransnationalhistory’”,American historical review96:4,1991,s.1066,varnart.ex.förattdentransnationellahistorienriskerarattalieneradeamerikanskahistorikernafrånderaspublik,enpubliksomförfattarenmenarär”intenselynationalistic”.

51.DickHarrison&KristinaSvensson,Vikingaliv,Stockholm2007,s.12.52.Set.ex.KristianKristiansen&ThomasB.Larsson,The rise of bronze age society: travels, transmis-

sions and transformations,Cambridge2005,ochDavidW.Anthony,The horse, the wheel, and language: how bronze-age riders from the Eurasian steppes shaped the modern world,Princeton2007.Denpopulär-vetenskapligaSVT-serien”Stenristarna”,somsändesförförstagången2005,betonadeocksådennordiskaforntidenskopplingartillandra,oftaavlägsetbelägna,samhällenochkulturer.

667



Dessutomerbjuderkanskedenvärldshistoriskavändningenenräddning

undandenunderhållningshistoriskaochstatsidealistiskaprägelsomunder

senare år har varit framträdande inom svensk populärhistoria. Den nya

världshistorienharocksåstörremöjligheterändennationellapopulärhisto-

rienattutökadensåkalladehistorieintresseradeallmänhetentillatt,istörre

utsträckningänidag,ävenomfattamänniskormedinvandrarbakgrundeller

starkapersonligaerfarenheteravolikaformeravkulturmöten.53Detäriså

fallenutmaning för framtidenshistorikeratt förautdevärldshistoriska

perspektiventillenbredarepublikförattpåsåsättgörahistorienintebara

populärochtrivsamtunderhållande,utanockså–förattciteraHughTrevor-

Roper–”usefulandcontroversial”isinegensamtid.54

Avslutning: Världshistorien inför framtiden

Dennauppsatsharförsöktattbelysaenavdefrämstalinjernapådeninter-

nationellaforskningsfrontenihistoriaidag,denvärldshistoriskavändningen.

Syftetharvaritattverkaförenökadmedvetenhetomdennainriktningbland

svenskahistorikerochattdärmedbidratillatthistorieforskningeniSverige

istörreutsträckningänhittillsvågartasiganfrågorsomrörgränsöverskri-

dandefenomenochinteraktionsprocesser–frågorsomtersigmerrelevanta

idagänkanskenågonsintidigare,mendärsvenskahistorikerhittills,med

någraundantag,harlystmedsinfrånvaro.

Denvärldshistoriskavändningeninbegriper,åenasidan,enskarpkritikmot

detnationellaparadigmsomalltsedanmittenav1800-talethardominerat

inomhistorieforskningen.Åandrasidanbyggerdenvärldshistoriskaforsk-

ningenocksåifleraavseendenvidarepådeframstegsomhistorievetenskapen

hargjort inomramenfördettaparadigm,ochurdensynvinkelnbörden

världshistoriskavändningensessomenvidareutvecklingochkvalitativför-

bättringavdentraditionellahistorievetenskapensnarareänsomettfullstän-

digtparadigmskifte.Detäridevetenskapligaframstegochdenstoravolymav

forskningsomdennationellahistorieforskningenunderettochetthalvtsekel

harframbringatsomdenvärldshistoriskavändningentarsinutgångspunkt.

53.DenlivligadebattenefterutgivningenavdenandradelenavDickHarrisonstrilogiSlaveri: en världshistoria om ofrihet: 1500 till 1800(2007)illustrerarpåsättochvisvärldshistoriensmöjligheterattbådeintresseraochdjuptengageramänniskorutanfördegängsegruppernaavpopulärhistorisktintresseradesvenskar.Förnågraavdebattinläggen,se Dagens Nyheter21/102007, 13/112007, 14/112007 och 21/112007.

54.H.R.Trevor-Roper,History: professional and lay: an inaugural lecture delivered before the Univer-sity of Oxford on 12 November 1957,Oxford1957,s.5.

668



Dennyavärldshistoriengörinteanspråkpåattiallasammanhanggöra

sigkvittdenationellaundersökningsrummenellerförnekabetydelsenavde

modernanationalstaternaisig.Ivissafallfinnsdetgodaskälattbegränsa

denhistoriskaundersökningentilldennationellaramen.Nationalstaterna,

liksomolikanationalistiskaideologierochrörelser,ärdärtillisigcentrala

för att förstådenhistoriskautvecklingen i världenunderde senaste år-

hundradena.Mennärsådananationellaavgränsningargörsbördegrunda

sigpåfrågeställningarnaskaraktärochundersökningenssyfteiställetför

attdetnationellaundersökningsrummetbetraktassompåförhandgivetoch

självklartpågrundvalav,urintellektuellochvetenskapligsynpunkt,mindre

tillfredsställandekriteriersomtillexempelhistorikernsegennationalitet

ellerettvisstkällmaterialsbeskaffenhet.Precissomhistorikervanligenär

nogamedatttydligtmotiverasinakronologiskaavgränsningarutifrånveten-

skapligakriterierbordedetvarasjälvklartattocksåmotiveraderumsliga

avgränsningarna–ävenomdessaråkarsammanfallameddenegnanatio-

nalstatensgränser.Forskningenomsvenskahistoriskaförloppochfenomen

skulledessutomkunnaberikasavsevärtomdesvenskabidragentydligare

relateradestill,ellertillochmedintegreradesi,destörreglobalhistoriska

skeendenaochprocesserna.

Denvärldshistoriskaforskningenbefinnersigidagienspännandefasdär

mångafrågor,inteminströrandeteoriochmetod,återstårattproblematisera

ochutveckla.Motbakgrundavdeomfattandediskussioneromochstora

intresseförteori-ochmetodfrågorsomsedanlängeharfunnitsblandsvenska

historikertersigdessavälskickadeattgesigikastmeddetvärldshistoriska

forskningsfältetsstorafrågor–kanskeensammaellervarförinteisamarbete

medkollegeriandraländer?

Fallskärmenärredo,ochnedanförbrederjordenslandskaputsiginyavida

vyer.

669



Summary:Theworldhistoryturn:PossibilitiesandproblemsinrelationtoSwedishhistoricalresearch

Thisarticlediscussestheinstitutionalizationofworld(orglobal)historyasafieldofresearchwithintheinternationalhistoricaldisciplinesincearound1990andthereasonsforitsrelativelyweakimpactinSweden.Theintellectualpremisesandoriginsofworldhistory,whichemphasizesmutualinteractionandconnectionsbetweendifferentsocietiesinhistory,aretracedtofiveearlierhistoriographictraditions:diffusionism,synthetichistoriesofworldcivilizations,theFrenchAn-nales-school,areastudiesandworldsystemstheory.InrelationtothenationalparadigmthathasdominatedthedisciplineofhistoryinSwedenandotherWes-terncountriessincethenineteenthcentury,worldhistoryshouldbeunderstoodbothasacritiqueagainsttheunreflectingadoptionofnarrownationalframesofanalysisandasacontinuationintermsofthehistoricalmethodsandresultsofthenationallyorientedhistoriography. Inthesecondpart,fourmainobjectionsthathavebeenraisedagainsttheworldhistoryperspectivearediscussedtogetherwiththewaysinwhichtheproblemscanbeovercome:1)theproblemsofdelimitationandmethodinworldhistory;2)thepurposesandusesofworldhistoryinrelationtocontemporarysociety;3)theneedtodeveloptheoreticalmodelsandconceptsforthepurposeofstud-yingglobalhistoricalprocessesandinteraction;and4)theriskofalienatingthehistoricallyinterestedgeneralpublic.ItisconcludedthatSwedishhistorianscanmakesignificantcontributionstothefield,not leastbecauseoftherelativelygreatinterestinquestionsoftheoryandmethodthathascharacterizedmodernSwedishhistoricalresearch.

Keywords:worldhistory,globalhistory,historiography,historicalmethod,Swe-den,Europe,UnitedStates

Documents

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) · Ferdinand Braudel, Écrits sur l’histoire, Paris 1969 [1959], s. 293. 2. Även andra beteckningar, t.ex. histoire mondiale, Universalgeschichte,